Frederic Malle - Geranium Pour Monsieur

Jag tror nästan alla som tar på sig Frederic Malles doft Geranium Pour Monsieur utbrister "Tandkräm!" när de först sniffar på den. Och visst, man möts utan tvekan av en tydlig mintnot i öppningen. Men, när man väl konstaterat att det doftar tandkräm upptäcker man andra sidor hos denna doft. Iallafall gör jag det.

Doftens skapare är Dominique Ropion och jag tycker att han har lyckats med uppgiften att skapa något rent, fräsch och modernt mycket bra. Geranium Pour Monsieur blir på mig betydligt mer komplex och spännande än vad jag vanligtvis brukar hitta i den rena, fräscha typen av dofter. Ärligt talat tycker jag Geranium Pour Monsieur är nästan lika komplex och intressant som fina Dans Tes Bras.

Geranium Pour Monsieur får mig att tänka på en stilla, djup och hisnande vacker undervattensvärld. En värld i total tystnad men med synintryck så fascinerande och annorlunda att man lika gärna skulle kunna befinna sig i yttre rymden. Jag tänker mig att jag i denna värld på något underligt vis ändå skulle kunna känna dofter. Den kyliga mintnoten i Geranium Pour Monsieur vore då själva havet, för det här är en våt, intressant doft av mint. Geraniumnoten som dyker upp efter ett tag är aromatisk, med varma inslag och det här får bli doften av maneter, mjölkaktigt genomskinliga med skira slöjor och i alla olika former som blommor, moln och levande popcorn. Om maneter vore blommor skulle de kanske dofta som Geranium Pour Monsieur?

Det finns också inslag av trä och kryddor i doften, men de är diskreta och dyker upp lite då och då. På mig varar mintnoten länge, medan den verkar försvinna betydligt fortare till exempel på maken. Jag tror att Geranium Pour Monsieur utvecklas väldigt olika på olika människor, precis som Dans Tes Bras.

Geranium Pour Monsieur kan, trots namnet, även bäras av kvinnor. Den har gott sillage och god hållbarhet. Jag uppskattar den mycket för sin komplexa och annorlunda karaktär, men det är nog inte en doft jag kommer att använda mycket. Ärligt talat, är den inte riktigt min typ av doft. Däremot är det mycket möjligt att jag tar ett litet spray av den ibland när jag olfaktorisk vill besöka en spännande och förtrollande undervattensvärld... Precis som Dans Tes Bras är Geranium Pour Monsieur en doft som kräver mycket uppmärksamhet från mig. Den typen av dofter tycker jag är svåra att ha på sig bara till vardags.

Det är också roligt med en parfym där geranium får vara just geranium och inte en billigare ersättning för ros. Många som har svårt för geranium i sk. rosdofter kan säkert få en annan syn på geranium om de provar denna. Geranium Pour Monsieur är ett måste att testa för alla som söker efter annorlunda och skickligt gjorda dofter.

Pic: backgroundbandit.com

Frederic Malle - L'Eau d'Hiver

En snöflinga på tungan som smälter ned inom några sekunder. Iskalla körsbär under ett lager rimfrost. Ett litet barns vinterbleka hud, men med härligt röda kinder. Lovikka-vantar. Torkade blommor i urtvättade färger, spröda som gammalt papper. Solen, liten och ljust smutsgul på en enorm gråvädershimmel.

Frederic Malle´s L'Eau d'Hiver (Vintervatten) tar med mig på en vinterresa. Det är märkligt att en så oerhört subtil doft kan göra ett så stort intryck. Det är som om parfymören Jean-Claude Ellena tagit varje ackords minsta doftbara beståndsdel och blandat ihop det till en parfym. L'Eau d'Hiver är på mig så diskret att jag i stort sett inte känner någon doft av den om jag inte sitter med näsan tätt intill. Ändå varar den förvånansvärt länge. Man förväntar sig att den ska smälta undan och försvinna lika fort som en snöflinga på varm hud, men nej, L'Eau d'Hiver har märkligt god hållbarhet. På mig varar den iallafall 6-7 timmar.

Toppnoterna är vagt söta med inslag av körsbär (heliotrop) och lätta citrusnoter. I hjärtnoterna hittar jag inslag av mild mandel, något vagt mjölkigt och vanilj. Undanglidande och mycket delikata blomnoter kommer och går, men jag kan inte riktigt uppfatta någon enskild blomma, utan det blir mer som en vag tilltalande blomdoft. Något i L'Eau d'Hiver påminner om Bois Farine, men mycket mildare.

L'Eau d'Hiver är en parfym som kan bäras vid tillfällen när man kanske inte borde ha någon parfym alls. Den är ytterligt diskret och undanglidande, en parfym man bär mest för sin egen skull. Jag tvivlar på att någon annan kan uppfatta att man har på sig den, om man nu inte har dränkt sig själv i den möjligen...

Jag uppskattar L'Eau d'Hiver mycket, men på något vis föredrar jag ändå parfymer som märks lite mer. För mig vore den en perfekt kvällsparfym att ligga och smådofta på när jag ligger och läser på kvällarna.

pic: sjöfartsverket

Frederic Malle - Une fleur de Cassie

Vissa blommor får massor av uppmärksamhet. Rosor, syren, kaprifol, jasmin, tulpan, körsbärsblom, liljor, tuberos, dahlia och solros. Andra inte så mycket. Ändå är de allra flesta blommor värda uppmärksamhet och när man betraktar en maskros lite närmare upptäcker man att det är en mycket vacker, livlig och glad liten blomma. Kanske vill vi inte ha den i våra trädgårdar, men ett helt fält översållat med små knallgula maskrosor är inte det vackert?

Frederic Malles Une fleur de Cassie har egentligen inte alls med maskrosor att göra. Ändå får den här doften mig att tänka på såna där blommor som är lätta att förbise och glömma bort när man tänker på blommor. Kanske inte framför allt maskrosor, men tistlar, fibblor, gatukamomill, smörblommor och gråbo. Det är något med Une fleur de Cassie som får mig att tänka på oansenliga och skräpiga små blommor i dammet vid en trottoarkant. Såna där smutsiga små växter som bara två-och treåringar vill plocka med sig hem till mamma.

På mig blir Une fleur de Cassie diskret, på gränsen till undanglidande men ändå med stark närvaro. Något i den doftar smutsigt, animaliskt och nästan gråbeige. Blomdoften verkar nästan utspädd på mig, inslag av gurka, vatten och något oljigt. Samtidigt finns det sötma, en blek gyllene känsla och något glatt. Une fleur de Cassie har charm, men av den stillsamma, viskande sorten. En doft som på något vis inte tar någon plats, men ändå visar sig göra ett betydligt starkare intryck än vad jag först tyckte.

Jo, först var jag aningen tveksam till Une fleur de Cassie, men vid andra användningen kapitulerade jag inför dess lågmälda charm. Jag tror att Une fleur de Cassie är en av de dofter man antingen gillar väldigt mycket eller inte alls. Nu när jag bestämt mig för att gilla den, så inser jag att det blir ytterligare en favorit från Frederic Malle. Ujuj, jag har egenligen inte råd med fler favoriter från Editions de parfums.

Hållbarheten är god, men sillaget är diskret, iallafall på mig. Vad tycker du om Une fleur de Cassie?

Pic: Pioneer woman

Frederic Malle - Noir Epices

Jag är inte speciellt bekant med Michel Roudnitskas parfymer, men hans skapelse Noir Epices för Frederic Malles Editions de Parfums har jag haft gott om tid att bekanta mig med. Flera år faktiskt. På Frederic Malles Editions de Parfums hemsida kan man göra en liten test och sen får man förslag på vilka parfymer i kollektionen som kan tänkas passa en bäst: http://www.editionsdeparfums.com/


När jag gjorde testen fick jag till och med prov av de två föreslagna parfymerna hemskickade (det tror jag inte att man får längre, tyvärr), enligt testen var det Iris Poudre och Noir Epices som skulle passa mig bäst. Och ja, Iris Poudre kom jag ju ganska fort överens med, medan Noir Epices förblev, för mig, ganska obegriplig. Obegriplig, men ändå med nåt visst som jag inte riktigt kunde släppa.


Nu tror jag att jag fått fatt på det! Med bara få droppar kvar i provet och ett plötsligt behov av Noir Epices så fick jag helt enkelt bryta mig in i den lilla flaskan och dutta ut en minimal droppe på min ena handled. Och jösses! Och amalia! Ska man dutta eller ska man spraya? Noir Epices ska man dutta har jag kommit fram till. Är det verkligen EDP? Är inte Noir Epices i själva verket ren parfym? Med en liten dutt händer det mer grejer än vid alla de tillfällen jag sprayat Noir Epices tidigare.


Till att börja med är namnet lite missvisande, den borde heta Noir Orange eller Nuit de Orange istället. För det här är apelsin, natt och svärta... sammet och syrlighet... bitterhet och sötma... pudriga noter och apelsin, apelsin, apelsin. Noir Epices doftar lite som om man kommit över en gammal vintageparfym, dels var parfymerna liksom starkare och mer kraftfulla förr och sen har ju en vintageparfym haft flera år på sig att liksom dunsta bort en massa flyktiga ämnen så att bara det starka, kärva, potenta finns kvar. Noir Epices ska behandlas med ytterlig försiktighet.


Med lätt hand är Noir Epices en av de mest behaglig parfymer med apelsin/citrusnot jag stött på. Sprayar du tre spray av Noir Epices uppe vid halsen så får du helt enkelt skylla dig själv! Jag ska beställa ett litet duttprov av Noir Epices och närhelst jag känner för att svepas in i apelsinsvärta ska jag ta på mig en yttepytteliten droppe i halsgropen och bara sväva med. På det sättet kommer mitt lilla duttprov att räcka länge, länge...




Pic: Versweiner photobucket

Hur ska en man lukta?

Egentligen tycker jag att min man alltid luktar gott, han behöver inga parfymer för att göra det. Jag tycker om hur han luktar på morgonen, sömnvarm och med en liksom mjuk doft. När han kommer hem efter träningen, svettig och varm, men i grunden ren och fräsch. Efter en varm sommardag vid havet, eller när han mekat med bilen och kommer in med oljesvarta händer.

Jag provar förvisso en del parfymer avsedda för män och har några jag själv gärna har på mig utan att bekymra mig om att det egentligen är en herrparfym, men annars föredrar jag i allmänhet att känna doften av en parfym avsedd för män, på min man. Somliga unisexparfymer blir helt underbara på honom, medan de gör ett slätt intryck på mig.

Min favorit alla kategorier, på maken, är och förblir Frederic Malles Musc Ravegeur. Jag vet att många kvinnor använder den och till och med har svårt att tänka sig den på en man, men jag säger bara... då har ni inte känt den på min man! Jag tycker mycket om min man nästan jämt, men när han har på sig Musc Ravegeur får han en magnetisk dragningskraft och den gäller inte bara mig. Kvinnliga släktingar och vänner vill inte lämna hans sida när han har på sig den och kvinnlig butikspersonal har aldrig varit så hjälpsamma och trevliga som när han har på sig Musc Ravegeur. Hans manliga hudkemi lyckas lyfta fram animaliska noter i Musc Ravegeur (Musc Ravegeur får vår hund att morra!) , som överhuvudtaget knappt känns på mig. Sen är det förstås en fördel att maken också har Musc Ravegeur som solklar favorit.

Andy Tauers Lonestar Memories är också en höjdare. Tjärig, rökig och rentav köttig. Långt borta i fjärran anas en barrskog. Det här är en parfym för en man med Clint Eastwood-ögon. Eftersom det bara är Clint Eastwood som har (hade?) såna ögon, så är den jätteeffektiv för alla som skulle vilja ha det. På maken finns det en mjukhet i Lonestar Memories, på mig blir den skarp och monoton.

A*Men av Thierry Mugler är inte dum, här har vi en jag gärna använder för egen del. Det här är starkt, sött, kaffe, lakrits och en massa annat gott. Lite mer lättillgänglig och ganska ungdomlig, men ändå manlig. Jag är väldigt nyfiken på den nya versionen A*Men Pure Malt, nån som testat den?

Vi har också ett litet prov på Histoires de Parfums 1740, Marquis de Sade som är väldigt populärt. Det här är rent, styvt och svart läder när det är som bäst. Kan funka på kvinnor som gillar rena läderdofter också, jag brukar tillsätta någon droppe vaniljparfym för att mjuka upp den lite. Nackdelen med Marquis de Sade är att den bara finns i jättestor och därmed också jättedyr flaska, om man inte vill köpa en decant förstås, och det lär vi göra förr eller senare.

Jag gillar Geoffrey Beenes Grey Flannel, den är helt olik de andra. Det här är mer en parfym för den lite äldre mannen, han som har självförtroende, stil och klassisk elegans. Det här är en parfym att bära när man klätt sig i tredelad kostym och vassa -sexiga- herrskor. Glöm att det här är nåt för en gammal stöt, nej det här är för sexiga och intressanta -äldre- män. Inget för pojkar, det här är ingen direkt och framfusig sexighet a la just fyllt tjugo, det här är återhållet, stramt och... ja, Grey Flannel gör garanterat en viss sorts kvinnor knäsvaga! Problem! Maken är inte så förtjust i den, tydligen finns det en not i den som påminner om något vätskedrivande medel han brukar ge patienterna!

Att hitta Bvlgari Pour Homme Soir här är kanske lite oväntat? Iallafall är det det för mig, vi fick ett litet prov i ett byte och oj, den är ju alldeles bedårande! Fräsch, frisk och med en riktigt tjusig te-not, men under det fräscha döljer sig en nästan lika sexig och magnetisk basnot som hos Musc Ravegeur! Provet tog raskt slut, men jag bara måste se till att maken har ständig tillgång på denna fantastiska parfym! Missa inte!!!

J'Ose EdT av José Eisenberg är den manliga versionen och den är lika läcker som den kvinnliga. Det här är en tidlöst sexig doft, passar utomordentligt bra på såväl en vacker 25-åring som en stilig 60-åring. Bara det är en man som trivs med sig själv och att känna sig sexig är åldern inget problem för J'Ose. Riktigt fin, men glöm att jag skulle ha på mig J'Ose EdP samtidigt, det vore som att ha samma kläder som maken och nej, det ligger inte för oss! Ärligt talat, såna där människor som har likadana träningsoveraller som sin partner ger mig rysningar!

Egoiste av Chanel har vi inte i vår ägo, men har sprayat den på maken när vi råkat komma i närheten av den och den finns lätt med på listan över dofter han borde ha i sin ägo. Klassisk, varm och eldig på samma gång. Mmmmm.

Borneo 1834 av Serge Lutens funkar på både mig och maken, men ärligt talat, köper vi mer av den är risken överhängande att det blir mest jag som använder den, som sagt, vi vill inte lukta likadant.

Encre Noir, M7 och Lolita Lempicka Au Masculin är andra som jag hört mycket gott om, men ännu inte hunnit utsätta maken för. Är det nån som testat dem och tycker vi ska köpa några små prover?

Andra bortglömda herrfavoriter? Parfymer har ingen ålder egentligen, men visst finns det trots allt dofter som är klockrena på en 20-åring, men inte på någon som är 50? Har ni någon solklar favvo till en vältränad och vacker hunk på 51? ;)

PS. Det är inte maken på bilden där uppe, det är en klassisk bild "Man in polyester suite" av Robert Mapplethorpe, men det skulle ju kunna vara maken... typ!?

PPS. Är det någon som vet var man kan få tag på prov på Amouages Reflection Women?

Parfymer till en pinuppa.

Jag tycker om de klassiska pinup-bilderna. Bland pinup-flickorna är väl Bettie Page (som nyligen dog) den mest kända, eller kanske rentav Marilyn Monroe, men hon kom ju att bli så mycket mer än pinuppa. Bettie Page vågade sig ju också på mer vågade bilder med bondage-och smiskinslag, vilket faktiskt ledde till åtal.

Men, i mitt tycke ska en klassisk pinup-bild inte vara speciellt vågad. Den ska ha en stämning av den söta, rara och sunda grannflickan, bara med aningen mindre kläder. Dåtidens pinup-flickor är långt ifrån dagens porrstjärnor, snarare har de mer gemensamt med dagens söta popidoler, både utseendemässigt och klädmässigt. En och annan popstjärna råkar ibland visa skymten av ett bröst och det hände väl även den oskyldigaste pinuppan ibland.

Det är ju egentligen inte så konstigt att dagens kändisparfymer så ofta är söta, blommig och fruktiga till sin karaktär. Nu råkar jag ju tycka att de flesta av dem är på gränsen till bedövande söta, men bortsett från det så finns det något ungdomligt, sött och flickaktig över de flesta kändisdofterna.

Precis den typen av parfym som borde passa en pinuppa.

Men, det finns väl alternativ som inte är lika sirapskladdigt söta? Absolut! Om du vill känna dig som en glad, solig och innerst inne oskyldig pinuppa för en dag finns det mängder av trevligare parfymer att testa än Britney Spears, Jennifer Lopez och Christina Aguileras tandvärksframkallande blandningar.

Jag har haft nöjet att prova en massa trevliga parfymoljor från Opus Oils http://www.opusoils.com/ tack vare artikeln jag skrev till Fragrantica. Här finns mycket att hämta om man letar efter dofter med en tydlig retrokänsla, sex appeal och dessutom en rejäl dos bubblande glädje. Ja, de flesta parfymoljorna från Opus Oils blir jag glad av, de får mig att le och de är mjuka, sköna och sensuella. Jitterbug Parfume inte minst, den är inspirerad av boken med samma namn av Tom Robbins, som jag tyvärr inte läst, men absolut ska försöka få tag på. Jitterbug ger en ungdomlig känsla, men absolut inte barnslig eller flickaktig, den är ren, vit och en doft för någon som inte har något emot att stå i centrum.

Tramp är en annan favorit från Opus Oils, men det här är en blygare doft. Den är söt, krämig och varm. Patchouli, trä och tobak kan lätt få en tro att det är ett kraftpaket, men den är snarare behaglig och lättburen. Ja, den är helt enkelt lite blyg och undanglidande till sin karaktär, Tramp har inte alls nåt emot att stå i skuggan av Jitterbug.

Moxie Beauty har också en massa fina alternativ till den moderna pinuppan. http://www.moxiebeauty.co.uk/ Det har tillkommit en del nya dofter i burlesque-serien som verkar så himla fina. Dessutom erbjuder Moxie numera ett litet sample pack för modesta 15 pund. Trevliga, söta, glada dofter. Jag behöver bara tänka på parfymoljan Puppie Love för att bli på gott humör.

Om vi lämnar parfymoljorna och istället koncentrerar oss på vanliga parfymer? Vad finns det då att välja på om man vill känna sig som pinuppa för en dag?

Den allra första jag kommer att tänka på är Frederic Malles Lipstick Rose. Humörhöjare utan dess like, sexig, glad och orginell. Röda läppar och röda skor är ett måste till denna underbara parfym.

B Never Too Busy To Be Beautiful https://www.bnevertoobusytobebeautiful.com/ har fått fantastiskt fin kritik (av Luca Turin) för sin parfym Breath of God, och den är värd det, men det finns också andra godingar bland deras parfymer. Här tänker jag framför allt på Keep it Fluffy. Den är... fluffig, mjuk, gosig som en rosa angorajumper. Oerhört behaglig parfym, men under den fluffiga ytan döljer sig varm, härlig och aningen smutsig mysk. Fantastisk, bedårande och alldeles underbar. Pyjamasparty, kanintofflor och det glansigaste läppglanset du har i din ägo kompletterar den här parfymen bra. Känner du inte för pyjamas funkar det också med en rosa satinjacka och håret uppsatt i en hög hästsvans.

Dianne Brill EdP är också en glad, entusiastisk och kramgo doft. Det här är parfymeri med glimten i ögat och mängder med värme och glädje. Dianne Brills parfym påminner mycket om Kenzo Junge L'Elephant, men det här är den blonda varianten. Lite lättare, enklare, gladare och tillgängligare. Dra på dig en stor flannelskjorta eller tjocktröja, (låna av maken, pojkvännen eller pappa kanske?) tjocksockor, brygg en kopp gott te och slutligen några droppar Dianne Brill. Perfekt.

Vive Marias Almost Innocent, är nästan oskyldig. Ja, verkligen, det här är en vit, lätt, trivsam parfym som skulle kunna vara tråkig om det inte vore för det där nästan... Under de behagliga vita blommorna, finns det en krämig, varm och fin mysk som gör doften intressant och sexig. Almost Innocent är som gjord för vita kläder, varför inte en klänning med Marilyn Monroe-snitt? Feminin, pudrig och nästan... oskyldig.

Dofterna här ovan är alla ganska söta, men inte så där söta som många kändisparfymer. De är feiminina, aningen flickaktiga och absolut flirtiga. En sak har de gemensamt, de tar inte sig själva på så stort allvar, och ibland behöver man ju såna parfymer också, ellerhur?

Har du några trevliga förslag på varmhjärtade, söta och pinuppiga dofter?

Frederic Malle - Lipstick Rose

If the roses in Brulure de rose is pink and orange in Safran Troublant, the roses in Frederic Malle`s Lipstick Rose is deep dark red, almost purple. If the roses in Lipstick Rose is at all roses? Because Lipstick Rose do smell like lipstick, that kind of thick, soggy and very lasting lipstick that is hard to get nowadays. Somtime during the 80´ies I had a lipstick that smelled very much like Lipstick Rose does. It was a dark lipstick and when the lipstick had worn off, there was a faint coat of red left. One of my cousins claims that Lipstick Rose smells like a Barbie lipstick that she had during her childhood.

Yes, the lipstick connection is obvious, but Lipstick Rose smells much more than just lipstick. Roses among others and a violet, as far away from it`s woody origin as a beefbreed of Belgian Blue are far away from the small, timid native breed kind of cows. Just like the earlier mentioned rose fragrances, Lipstick Rose is exaggerated, full-bodied and just a little tacky. But oh, what a spirit lifter it is! When I use it, I want to paint my mouth with my most red lipstick and smile so wide that Steven Taylor in Aerosmith would be jealous. Lipstick Rose make me think about make-up lounges and clown red mouths and noses. Red baloons and feather boas. And that kind of twinkling fake roses in golden vases you can buy at arabic home interior shops. So if you happens to see a women with a bright red giant mouth, clown nose, feather boa and a little parasol on her way in to an arabic home interior shop hunting down the most kitchy roses there is, you know it is probably me overdosed on Lipstick Rose. Oh yes, the risque for overdose is quithe high, cause Lipstick Rose is really, really strong. One easy spray lasts a long time.

Even if I do like Lipstick Rose a lot, it hasn´t really a top position among Frederic Malle´s perfumes. It is a little too much, I have to be in the right mood to wear it, it isn´t a casual fragrance that melts in everywhere. No, Lipstick Rose should be saved to grey days or if you are going to a cabaret or any other place where feather boas, net stockings and red lipstick is the common things to wear. In any case, be sure to have a red lipstick closely, when trying Lipstick Rose.

Frederic Malle - Lipstick Rose

Om rosorna i Brulure de Rose är rosa och oranga i Safran Troublant, så är rosorna i Fredric Malles Lipstick Rose, djupt purpurröda, nästan lila. Om nu rosorna i Lipstick Rose, ens är rosor? För Lipstick Rose luktar verkligen läppstift, sånt där tjockt, kladdigt och väldigt hållbart läppstift som knappt går att få tag på längre. Jag hade nån gång på 80-talet ett läppstift som luktade väldigt mycket som Lipstick Rose gör. Det var ett mörkt läppstift och när själva läppstiftet inte längre satt kvar, hade det ändå efterlämnat en svagt röd hinna på läpparna. En av mina kusiner hävdar att Lipstick Rose luktar Barbie läppstift, ett som hon tydligen hade vid något tillfälle under sin barndom.

Jo, läppstiftskopplingen är uppenbar, men Lipstick Rose luktar mer än läppstift. Rosor bland annat och en viol, lika långt från skogens blyga orginal som vad nötrasen Belgian Blue är långt ifrån våra små timida svenska fjällkor. Alltså, precis som föregående rosdofter, en ros som är överdriven, fullmatad och aningen vulgär. Men oj, vilken humörhöjare Lipstick Rose är. När jag använder den vill jag måla munnen med mitt rödaste läppstift och le så brett att Steven Taylor i Aerosmith skulle bli avundsjuk. Lipstick Rose får mig att tänka på sminkloger och clownröda munnar och näsor. Röda ballonger och fjäderboor. Och såna där blinkande rosor i guldvas som man kan köpa i arabiska inredningsbutiker. Så om ni nån gång skulle råka se en kvinna med knallröd jättemun, clownnäsa, röd fjäderboa och ett litet parasoll på väg in i en arabisk inredningsbutik i jakt på de kitchigaste plastblommorna som finns, då är det förmodligen jag som överdoserat Lipstick Rose. Och jisses, risken för överdos är överhängande. Det här är starka grejer, ett litet spray räcker länge, riktigt länge.

Trots att jag verkligen gillar Lipstick Rose, har den inte någon riktigt topposition bland Frederic Malles parfymer. Den är lite för mycket, jag behöver verkligen vara i rätt stämning för att ta på mig den, det är ingen sån där vardagsdoft man tar på sig som smälter in överallt. Nej, Lipstick Rose sparas till gråa dagar, eller om man ska gå på cabaret eller nån annan tillställning där fjäderboor, nätstrumpor och rött läppstift är den gängse klädseln. I vilket fall, se till att ha ett riktigt rött läppstift inom räckhåll, det är ett måste när man är på Lipstick Rose-humör!

Musc Ravegeur.

Jag beställde ett litet sprayprov på Musc Ravegeur ur Frederic Malles Editions de Parfums och sprayade glatt på mig en liten dusch. Luktade och väntade och luktade, men inget fantastiskt hände. Den luktade rent och gott, rent och angelika/kvanne och rent och klart. Hmm, en viss besvikelse infann sig, men jag hade andra favoriter av Frederic Malle så varför hänga läpp över att en inte var så märkvärdig?

Jag vet att det finns människor som föredrar sina muskdofter rena, vita och mjuka, men jag föredrar musk som är varm, lite smutsig och animalisk. Och något sådant går inte att finna hos Musc Ravegeur... när jag använder den.

Men, trots allt är det en parfym som rekommenderas för både män och kvinnor så ja, det var väl bäst att spraya lite på maken för att se vad som skulle hända. Och... och... och jössesamaliafanochhansmoster vad det hände! Jo, min mans första möte med Musc Ravegeur är ett av mina absoluta favoritdoftminnen sen jag började med parfymer. Det mesta hamnar i skuggan av maken i kombination med Musc Ravegeur. Jag sitter här framför datorn och har på mig en trevlig doft av Ormonde Jayne och maken ligger i sängen i rummet intill och läser och har på sig Musc Ravegeur och då och då kommer det en liten doftpust med Musc Ravegeur till mig och jag andas in och ler belåtet, min trevliga Ormonde Jayne parfym (Tolu) är som bortglömd i jämförelse.

Musc Ravegeur och maken är som ett ljus i mörkret, den luktar underbart, magiskt och förtrollande på honom. Så till den milda grad att jag nästan skulle vilja likna det vid något andligt, det är som om han hade en aura omkring sig, en tilldragande fält. Som en blandning mellan Jesus med armarna utbredda och ett rovdjur som sakta lockar sitt byte närmare och närmare, som om det vore hypnotiserat.

Nåja, för att skippa överdrifterna, så luktar han iallafall så gott och tilldragande att det kanske vore riskabelt att skicka honom på personalfest med Musc Ravegeur (hans arbetskompisar består till minst 90% av kvinnor), jo jag litar på maken, men jag litar INTE ETT DUGG på vad Musc Ravegeur skulle kunna ställa till med bland hans kvinnliga arbetskompisar.

När han har haft Musc Ravegeur på sig och vi träffat släkt och vänner har folk vid välkomstkramandet hängt sig kvar vid hans hals och belåtet inhalerat all väldoft och undrat vad i all världen det är som luktar så gott. Har inte vid något tillfälle spelat någon roll vilken parfym jag haft på mig, allt hittills hamnar i skuggan av maken och Musc Ravegeur. Fatta att jag inte kan låta honom ha på sig den jämt, ibland vill ju jag glänsa med mina parfymer!

Musc Ravegeur och maken är en ömsesidig attraktion. Min mans hudkemi tar fram varma, djuriska och lite smutsiga aspekter hos Musc Ravegeur som är icke existerande på mig. Kvannen som luktar bra på mig luktar som en växt hämtad från en annan planet på maken. Samtidigt finns där renhet, klarhet och ljus. Musc Ravegeur blir ett komplext, bländande mästerverk på maken. Jag sitter här och ler bara jag tänker på det och samtididgt känner jag den berusande doften.

Jag har ju förstås inte en aning om det här händer på många, män som kvinnor, som provar Musc Ravegeur? I vilket fall, för er som bär doften som maken gör eller nåt ditåt, ni har min djupaste erkända avundsjuka. För trots att jag har en uppsjö av parfymer som luktar helt underbart på mig, så har jag ännu inte stött på någon som passar mig så perfekt som maken och Musc Ravegeur, det är som om den vore gjord just för honom.

Idag är det Fars Dag och jag vet att det inte är mammorna som ska få presenter då, men för mig är det en gåva att få vara i närheten av den Musc Ravegeur-doftande maken och veta att han är min...

Happy, happy, joy, joy.

Så här års är det grått, regnigt, kallt, mörkt, blött, snöigt och den härliga hösten med dess underbara färger och höga, klara luft har liksom svepts in i en tjock, blöt och gråmurrig gammal filt. Jag tycker mycket om hösten, men när jag säger det så menar jag hösten som den är i september och kanske i oktober om man har tur och det är en fin höst. Vem som gillar hösten, gillar november mest? Iallafall ingen jag känner, det måste vara en månad som gjord för de mest deprimerade små emoflickorna som går i ett par skor.

Vi andra kan behöva muntras upp lite under november. Tända massor av ljus, ha travar med böcker vid sängen, krypa ned i ett varmt och väldoftande bad, passa på att ta långa promenader hand i hand med älsklingen medan det fortfarande är dagsljus och sen kanske en kopp choklad eller ett glas gott vin. Och förstås, parfymer! De där parfymerna som muntrar upp en och gör en glad, varm och mysig.

Jag har några favoriter som kan göra den gråaste dag lättare och ljusare: Le Feu D'Issey Light, den här parfymen är som om någon fyllt solsken på flaska, fråga mig inte hur man lyckas med det, men gott luktar den. Den är mild, mjuk och väldigt annorlunda. Det finns också en Le Feu D'Issey som jag ännu inte har provat, somliga tycker att den är bättre än light-versionen och i så fall måste den vara mycket, mycket bra.

En annan humörhöjare är Frederic Malles Lipstick Rose, den är helt enkelt underbar. Det här är gammaldags kladdigt och karmosinrött läppstift, barbiesmink, en clown och förväntan inför en teaterföreställning. En knallröd mun med fylliga läppar. Det är humörhöjande, på gränsen till vulgärt, men på rätt sida om gränsen. Rosor, violer och något lite oljigt, krämigt. Med den här parfymen på är det svårt att låta bli sminklådans rödaste läppstift!

Och Vivienne Westwoods Anglomania, en riktig älskling. Även här är det massor av rosor, en aning konstgjorda, men vad gör det? Jag blir iallafall glad. Massor av vanilj och lite läder gör det här till en hyfsat orginell doft som nästan kräver lite kallare och gråare väder för att inte bli totalt jätteförmycket. Spraya på dig Anglomania, vira in dig i en röd halsduk och gå på promenad. Avsluta med en kopp te och scones när du kommer hem, eventuellt kan du komplettera teét med en liten skvätt whisky.

Och den ack så ljuva, Iris Poudre av Frederic Malle. Det här är en lite stillsammare humörhöjare, mer av ligg kvar i sängen hela dagen och läs böcker, gosa med din älskade, barnen och husdjuren (om du har några). Beställ hem pizza. Mys. Njut. Tänd massor av ljus.

Har du några bra förslag på parfymer som gör gråa dagar lite mindre gråa?

Vad är väl en bal på slottet?

Om inte alldeles... underbar. Jag minns när jag besökte Stockholm för första gången tillsammans med mina föräldrar och min lillebror, jag tror att jag var sju år gammal. Jag minns den enorma besvikelse jag kände när vår stadsvandring genom Stockholm till slut tog oss till Kungliga Slottet. Jag vägrade inse att den där stora, smutsbruna, fyrkantiga betongklumpen var ett slott! Jag trodde att mina föräldrar lurade mig och att det riktiga slottet skulle finnas bakom nästa hörn. För självklart skulle det riktiga slottet ha tinnar och torn, vackra murar och små färgglada vimplar som fladdrade från de spetsiga taken. Det riktiga slottet skulle se ut som om där bodde många vackra, glada prinsessor med långt lockigt hår och näpna små kronor på huvudet. I Stockholms slott kunde ju på sin höjd en gammal, grå och mycket byråkratisk kung kunna tänka sig att bo frivilligt! Var jag möjligen påverkad av diverse obskyra sagoböcker? Ja, en hel del får jag medge och ärligt talat så har den bilden av slott med vackra prinsessor och stiliga prinsar på underbara baler etsat sig fast.

Det var med glädje jag hittade slottet Neuschwanstein i Tysklandsguiden när vi skulle bila ner på kontinenten med våra barn. Där var det, slottet i mina fantasier och drömmar! Faktum är att det är just det slottet som fått tjäna som förebild till många av Disney´s berömda sagoslott. För Neuschwanstein är inte egentligen ett "äkta" sagoslott, även om det uppfyller många kriterier. Det byggdes av Bayerns kung Ludvig under senare delen av 1800-talet, en period väldigt inspirerad av nationalism, romantik och lite gotik. Slottet blev en salig blandning av stilar, den ena mer romantisk än den andra. Och då har ni bara sett utsidan! Insidan är en dröm för varje flicka, tjej, kvinna och tant (självklart för män och pojkar också, men de verkar av någon anledning föredra mer ståtliga slott som Versailles och Schönbrunn) som någon gång drömt om en bal på slottet. Rummen och salarna är lika inspirerade av romantik, sagor och spänning som utsidan. Svanar är slottets tema och svanar ser man i nästan varje rum, antingen som målningar, uppstoppade, inlagda som mosaik i golven och alla möjliga andra tänkbara former. Det är smala gångar, hemliga lönndörrar, vinterträdgårdar med milsvid utsikt över alper och sjöar, bankettsalar med plats för hundratals gäster och den stora salen har ett mosaikgolv som är helt ofattbart i sin storlek och utförande. I ett av rummen rinner ett litet vattenfall nedför väggen som dekorerats med stalagtiter och stalagmiter. Sovrummen ser ut som om Törnrosa precis väckts ur sin sömn av prinsen... ja, kort sagt ett alldeles underbart slott. Trots att det var fullt av -andra- turister när vi var där och förmodligen alltid är rätt fullt av turister så skulle jag gärna återvända dit igen. Det är som att få en liten injektion av magi, förtrollning och sagokänsla. Ni vet den där garderoben/klädskåpet som barnen i C.S Lewis böcker kryper in i och hamnar i Narnia genom? Det skulle inte förvåna mig ett dugg om den garderoben står och skräpar nånstans i det där slottet. Jag undrar hur mycket jag skulle kunna tänka mig att betala för att få smyga runt i slottet UTAN guide och hundra andra turister?

Nåväl, en bal på slottet är ju inte komplett utan damer i underbara klänningar, vackra håruppsättningar och väldoftande parfymer, ellerhur? Men, vilka parfymer kan tänkas passa på en bal på slottet? Jo, jag har en liten lista, med tiden kommer den säkert att fyllas på då jag ju vet att jag bara provat en bråkdel av alla parfymer som kan passa för en bal på slottet.

Parfumerie Generales Brulure de Rose skulle passa på den unga, ännu lite oskyldiga och renhjärtade prinsessan. Jag föreställer mig en liten blond prinsessa med ljusrosa klänning och rosig hy.

Tocade av Rochas passar bättre på en lite mognare dam, en vacker och självständig kvinna som hittills tackat nej till alla friare som presenterats för henne. Varför ska man gifta sig, när man kan ha så roligt ändå? Hennes strama frisyr och cremefärgade klänning skrämmer lätt bort lite försiktigare män.

Worth Courtesan är för en kvinna fylld av förväntan. Kanhända har hon inte riktigt på balen att göra, är hon verkligen en prinsessa, en hertiginna eller baronessa, eller är hon en vacker rödhårig lycksökerska som vågar allt för att gifta sig till rikedom och lyx?

Balens drottning är en sann majestät och har på sig några droppar av Frederic Malles Carnal Flower, på det sättet kan hon vara säkert på att kungen inte låter sig förledas av andra vackra damer.

Den vackra hustrun till en maharadja långt bort ifrån har parfymerat sig med Guerlains Shalimar, en doft som är lika exotisk, sensuell och varm som hon själv.

Den yngsta dottern till ett hertigpar har släpats med till balen lite mot sin vilja, helst vill hon vara ute i skogen till häst, eller sitta framför brasan med sina bröder och lyssna på berättelser om rövare, långresor och krigsbravader. Hon har tagit på sig L'Artisans Dzing! en doft som är både frånstötande och tilldragande på samma gång, men attraherar den män eller kvinnor?

Läsare av bloggen kanske har helt andra föreställningar om vilken parfym man skulle ha på en bal på slottet? Vilken är din perfekta "bal på slottet-parfym"?

Parfymer gör så mycket mer än luktar gott för mig, en bra parfym triggar min fantasi, höjer eller förstärker mitt stämningsläge, accentuerar mina kläder, bjuder in mig till olfaktoriska trippar och erbjuder ständigt en guldkant på vardagen.

Dans Tes Bras

Får väl förvarna om att jag har livlig fantasi innan ni börjar läsa min recension av Frederic Malles Dans Tes Bras.

Föreställ dig att du föds ur kronbladen på en viol. Dans Tes Bras fångar mig från första stund med en violdoft så kraftfull att den får mig att känna mig riktigt liten. Från violen ramlar jag ned på den mjuka mossbädden, helt nära en stolt svamp. Jag är den lillaste älvan som förtjust svävar runt i en förtrollad skog, omgiven av träd, mossa, violer och svampar, bakom ett buskage ligger stora, stygga vargen och sover. Nedfallna bland mossan ligger små droppar av parfymen Tocade och glittrar, tydligen har Maurice Roucel-älvan flygit omkring i skogen och skvittrat ut dropparna här och var.

Det här är en överväldigande, förstummande vackert gjord öppning. Har aldrig känt en parfym som startar så magiskt och storartat som Dans Tes Bras. Den rör mig intill tårögdhet. En öppning som gjord att drunkna i, förloras i... den är ren och klar som bilderna i vacker, gammaldags sagobok. Stark och lätt på samma gång. Jag ger öppningen tio poäng av fem möjliga. Ett mästerverk, perfektion i en parfymflaska.

Tyvärr kan inte en öppning vara i en evighet, men oooh om den här kunde det! Doftens hjärta och bas är inte alls pjåkigt, men efter den öppningen faller det mesta rätt platt. Dans Tes Bras utvecklas till en behaglig, mjuk och trevlig hudnära parfym. Lite myskig, men inte på något styggt sätt, lite salt men inte som ett stormigt hav, lite tränoter, lite sötma, lite av en massa saker som luktar gott, men helt enkelt lite för lite. Jag anar dock att det här är en doft som kan ta helt olika inriktningar hos olika människor, kanske kommer den även att dofta på andra sätt på mig, det brukar hända. Ska bli kul att låta maken prova denna, då ju en av hans favoriter är en annan av Maurice Roucels parfymer Musc Ravegeur. För rättvisans skull så hoppas jag dock att det blir på mig som Dans Tes Bras luktar bäst, då ju maken klär som en gud i Musc Ravegeur.

Jag är som ni kanske förstår ganska svag för Frederic Malles Editions de Parfums, men även bland dessa mästerverk finns parfymer som inte fallit mig i smaken så värst. Mer om dem senare.

Jag älskar att få post!

Efter en trevlig helg hos äldsta dottern och hennes i familj har det så åter blivit måndag. Jag hoppades redan igår kväll att jag skulle få lite trevliga prover med posten idag och jag hade rätt!

Det första som anlände var mina prover från Frederic Malle och det är en alldeles underbart lyxig känsla att få kvittera ut ett paket vid dörren med parfymer från Frankrike. Även om jag nu har gjort det några gånger så känner jag mig alldeles pirrig. Och att sedan få spraya på sig av de dyrbara dropparna... *mmmmm* Det är lite som att gå och handla på ICA med vanliga kläder, men ha sina lyxigaste och sexigaste underkläder på utan att någon (förutom maken kanske) vet om det. Ja, jag utgår ifrån att inte många i min lilla håla hört talas om parfymer från Frederic Malle.

Frederic Malle skickar generösa sprayprover och den här gången blev det Musc Ravegeur till maken, som luktar gudomligt på honom, men bara så där på mig. Lipstick Rose, vilken jag inbillar mig är en rosparfym som inte tar sig själv på så stort allvar, men det återstår ju förstås att se, eller rättare sagt lukta. Sist, men inte minst kom också ett prov på Dans Tes Bras, Editions de Parfums senaste skapelse av en av mina favoritparfymörer; Maurice Roucel. Dans Tes Bras blev den jag bestämde mig för att prova först. Det spritter i fingrarna av längtan att få skriva lite om den, men jag känner att jag inte kan göra den rättvisa förrän jag har fått prova den några gånger, men en recension kommer förstås att hamna här förr eller senare. (Inser att jag har massor av parfymer att recensera)

Mitt stora sprayprov på Worth Courtesan från The Perfumed Court kom också idag, liksom de prover jag beställt från Luckyscent. Jag känner att jag härnäst nog kommer att vilja bekanta mig med Worth Courtesan, som känns som en parfym jag längtat efter att få testa länge, även om jag inser att jag nog bara känt till den i högst ett halvår. När man väl hamnat i parfymträsket går det fort utför eller vad man nu ska säga. Efter bara någon månad slänger man sig världsvant med olika fraser som bara andra parfymnördar kan förstå och relatera till. Jag är dock fortfarande så pass ny att jag vill prova "allt" som kommer i min väg, jag har ännu inte riktigt ringat in favoritparfymörer, parfymhus och doftnoter... även om jag kommit en bit på väg.

Jag roas mycket av att dela ut små prover på parfymer till släkt och vänner, jag försöker begränsa mig något och ge bort sådant som jag tror de kan uppskatta och passa i. Äldsta dottern har en klar talang för att bli parfymnörd också, hon medger att hon också börjat tänka och fundera mycket på parfymer så jag fyllde på två små rör med Tocade och Shalimar åt henne, medan vi var där fick hon lukta på Neil Morris October som jag tagit med och det glittrade så i hennes ögon när hon fick testa den att jag gav bort det sprayprovet också, jag gillar visserligen October, men på henne märktes det att det var mer än så, rätt parfym till rätt person är väl en rimlig tes?

Editions de Parfums Frederic Malle

Några parfymer ur Frederic Malles Editions de Parfums var bland de första nischparfymerna jag testade. Allra först ut var egentligen Noir Epices och Iris Poudre, som jag rekommenderades efter att ha gjort en test på Frederic Malles hemsida. http://www.editionsdeparfums.com/
Förr fick man små sprayprover på de två dofter som enligt testen passade en bäst, men jag vet inte om det fortfarande är så. Värt att kolla kanske?

Iallafall blev jag mest förtjust i Iris Poudre av de två. Något senare beställde jag även ett prov på Carnal Flower. Båda parfymerna är ju tolkningar av storartade, vita, doftande blommor. Men, vilken är bäst? Eller rättare sagt, vilken passar mig bäst?

I ena ringhörnan Carnal Flower med tuberos i centrum och i andra ringhörna Iris Poudre som är ett ode till iris. Ingen av de här blommorna är några som jag har i min trädgård eller annars har kommit särskilt mycket i kontakt med, så hur de egentligen luktar au naturel har jag inte mycket uppfattning om. Vilket kanske delvis är lika bra, då ju till exempel rosparfymer ofta går att jämföra med "äkta vara" och sällan eller aldrig når ända fram.

Iris Poudre är en ganska linjär doft på mig, den luktar tämligen oförändrat på mig. Från början är den sötare, för att sedan bli aningen luftigare och till sist anas en svag, svag träighet... som jag vissa dagar knappt lyckas skönja, medan träigheten är mer tydlig andra dagar.

Carnal Flower börjar ganska friskt och med tydliga inslag av eucalyptus som får doften att liksom spritta och bli lätt istället för bedövande och tung. Jag anar eucalyptusen hela tiden, men aldrig på något dominerande sätt. Den lyckas snarare lätta upp doften på ett trevligt sätt.

När jag har på mig Iris Poudre känner jag mig nedbäddad i oändligt mjuk, ren bomull. Eller är jag en liten trind ängel lojt vilande på ett fluffigt moln? Kan också vara världens mjukaste kofta i lyxigt cremefärgad cashmir. Jag får inga speciella doftminnen till den här parfymen, det är en parfym som får mig att vila i den, oerhört behaglig, mild och sensuell. Mer sensuell som en gosig katt eller att nybadat barn än som en femme fatale... En doft att känna sig trygg i, en doft att dutta på mörka, tråkiga höstkvällar när maken jobbar och regnet strilar ner utanför fönstret, en doft utan krav, men också en doft som för mig saknar utmaning, äventyr och skärpa.

Carnal Flower känns som en betydligt mer äventyrlig doft. Den är inte vän och mild utan lockar och berusar. Den tar mig med på resor i fantasin, till sydstaterna där jag sitter på en veranda i nattmörkret med bara en svag lykta som sällskap, trädgården runt om står i full blom och den varma natten förstärker blommornas dofter, värmen är fuktig och nästan kvav, en liten bit bort tar träskmarkerna över med slingrande vattenväxter och farliga djur som döljer sig i det mörka vattnet. Vem väntar jag på i den mörka natten?

Carnal Flower är också den vackraste och mest värdefulla blomman i mormors trädgård, som av bara farten blir plockad med rötter och allt av ett ivrigt barnbarn. När barnbarnet räcker fram blomman som en bukett till mormor kan hon trots allt inte låta bli att le.

När jag har på mig Carnal Flower känner jag mig vild, kvinnlig och spännande. För mig är det en fullvuxet sensuell doft. Den är varm, tilldragande men samtidigt lite avståndstagande. Det finns inget lättfångat över den. Det är inte heller en parfym att ta på när jag är lite gosig eller bara vill mysa, den kräver en viss uppmärksamhet från den som bär den, och ser till att den får det också.

Båda dofterna stannar kvar länge, har jag satt på mig någon av dem på kvällen kan jag fortfarande ana doften på morgonen när jag vaknar. De är också båda varma dofter, trots att vita blommor kan upplevas som kalla. Av Frederic Malles parfymer som jag provat hittills är det de här två som också passar bäst ihop med min hudkemi.

Så vilken är bäst? Det är trots allt svårt att säga, jag tycker mycket om båda, om än på olika sätt. Fast jag tror att det lutar åt att Carnal Flower blir den jag först kommer att beställa i stor flaska, även om jag inte alls skulle ha nåt emot att ha båda i stora flaskor!

Doftljus och önskedrömmar...

Sitter och provar igenom några halvfulla Frederic Malle-prover som jag köpt på Tradera. Närmare bestämt; Une Rose, Le Parfum de Therese, En Passant och Lys Mediterranee. 31 Rue Cambon från Chanel var också med samt en av mina absoluta favoriter från Frederic Malle, nämligen Carnal Flower.

Det har regnat halva natten och vädret är tämligen grått. Hösten är egentligen min favoritårstid, särskilt september som precis har slutat. Fördelar med hösten är att jag kan ha på mig mer och snyggare kläder, mer och tyngre parfymer samt att jag och maken kan tända en massa en levande ljus och ha det riktigt mysigt hemma. Vi har räknat och kommit fram till att vi har närmare femtio ljuslyktor och ljusstakar. Oftast fyller vi dem med värmeljus som vi köper i storpack på stormarknaden eller på IKEA, vi köper förstås också vanliga kronljus och en hel del doftljus. Några på IKEA brukar det bli och de är faktiskt helt okej för priset, liksom Yanke Candles som har hur många dofter som helst att välja på.

Men, på sista tiden har jag börjat fundera på de här mer exklusiva doftljusen. Jag vill ha doftljus som förstärker och accentuerar stämningen och inredningen. Jag köper ju gladeligen parfymer för hundratals kronor, varför kan jag då inte lägga ner lika mycket på ett riktigt bra doftljus? Har diskuterat med maken och han var inte alls ogillande inför tanken på ett doftljus för tre-fyra-femhundra kronor. Men, snacka om att jag får en känsla av att bränna upp pengarna...

Vad det gäller maken så antar jag att han är mer intresserad av inredning än av parfymer och med ett lyxdoftljus så får han ju vara med på ett annat sätt. Vi funderar väl då på att köpa ett doftljus och se om det på något sätt kan leva upp till priset, gör det inte det så får vi väl hålla oss till Yanke Candles och IKEAs doftljus även i fortsättningen.

Så återstod ju bara att hitta DET perfekta doftljuset. I första hand vill vi ha ett till vårt sovrum, så alla nytvättadee, fräsha, kakiga, daggdroppiga dofter går bort. Voluspa såg ut att ha några trevliga och de är ju rätt lätta att hitta även i Sverige, men hittade inget som jag kände "oh yes" inför. Men, men skam den som ger sig... där var det! Doftljuset i mina drömmar! Allt ser helt perfekt ut, förutom priset, men jag är beredd att chansa.

http://www.luckyscent.com/shop/detail.asp?itemid=37003&section=3

Finns även att köpa på: http://www.ausliebezumduft.de/
Jag tror nog att jag köper det därifrån, eftersom det blir inom Europa och jag inte behöver oroa mig för tull och sånt. Är det så bra som jag hoppas kan det ju kanske bli fler ljus från samma tillverkare, då de hade många som jag gärna skulle lägga vantarna på.

Nu återstår bara att övertala maken om att vi är i trängande behov av ett stycke doftljus av sorten "Opium Den" från Modern Alchemy för det överkomliga priset runt 500 kronor! Önska mig lycka till!

TokyoMilk Parfumarie Curiosit och många andra prover.

Idag är det löningsfredag och jag har tydligen varit en snäll och duktig hemmafru för inte nog med att maken tyckte det var okej att jag beställde de prover jag föreslog utan han ville dessutom att jag skulle beställa ytterligare en liten provflaska Musc Ravegeur från Frederic Malle. Tydligen har den blivit storfavorit hos honom, så det blir nog till att spara ihop till en fullstor flaska snart. När jag ändå var i farten beställe jag också Lipstick Rose och Dans tes Bras från http://www.editionsdeparfums.com/ man får beställa tre rejält tilltagna sprayprover för 10 Euro och jag kan verkligen rekommendera det. Har nu snart provat igenom alla och det är ett kärt besvär.

Sen blev det lite smått och gott från http://www.luckyscent.com/
De har verkligen mycket att erbjuda och snabb service, frakten från USA går på rimliga 5 dollar om man beställer prover och det känns väldigt överkomligt. Jag beställde Lonestar Memories från Tauer Perfumes, jag har tidigare provat L'Air du Desert Marocain från Tauer och hoppas på att tycka om Lonestar Memories lika mycket.

Sen blev det tre doftprover från Comptoir Sud Pacifique; Amour de Cacao, Matin Calin och Vanille Canelle. Jag känner jättemycket för mer gourmandbetonade dofter så här på hösten.

Och slutligen fick det bli tre prover från Pilar and Lucy; To twirl a girly, The exact friction of Stars och Tiptoeing through chambers of the Moon. Ärligt talat mest för att flaskorna är så underbart söta och namnen med, men flaskorna ser jag ju inte röken av då jag ju bara beställer små provrör.

Och fortfarande var jag inte nöjd, utan slängde även in en order hos http://theperfumedcourt.com/
Här blev det en knippe prover från Ava Luxe som jag hört så mycket positivt om; Film Noir, Noel Blanc, Nude Musk, Love´s True Bluish Light och Vamp.

Och så ett gäng från TokyoMilk Parfumarie Curiosite, även där var det flaskorna som fångade min uppmärksamhet först, jättesöta. Vill man ha fullstora flaskor kan man köpa dem bland annat hos: http://www.beautyhabit.com/tokyomilk.html (har själv inte köpt något därifrån, så vet inte hur bra och pålitliga dem är, men det ser OK ut). Från TokyoMilk valde jag att prova:
Honey and the Moon, Poe´s Tobacco, Paper and Cotton, Lapsang Su Chong och Dead Sexy.

Sist men inte minst slog jag på stor och beställde ett sprayprov på 2,5 ml med Worth Courtesan, ytterligare en doft som jag varit nyfiken på ett bra tag och hört mycket positivt om.

Återkommer förstås med recensioner av ovanstående längre fram, men det kan nog dröja ett tag.