Min man tjatar så på mig att jag måste skriva i bloggen om mina lite mer klumpiga parfymhändelser. Jag vet att han tänker på en gång för kanske ett år sedan då jag var på Åhlens parfymavdelning och tjuvluktade. Här i stan har Åhlens inte så mycket att erbjuda som jag verkligen vill ha, det är mycket toppliste-parfymer och såna där för det mesta oinspirerat ihopsatta fruityflorals. Vissa undantag finns ju, jag försöker låta bli att ha förutfattade meningar och en parfym på Åhlens parfymavdelning här i stan som jag faktiskt skulle vilja ha är Sarah Jessica Parkers Covet.
Nåja, för att komma till sak, jag är alltså på Åhlens och provar parfymer. Jag är inte så överförtjust i de där pappersremsorna, så jag sprayar nån parfym på ena handleden och nån annan på den andra. Jag ser i ögonvrån hur personalen liksom blänger lite surt på mig, det är förstås inte första gången jag är där och pillar på flaskorna. Nah, bäst att gå tänker jag och precis när jag vänder på klacken ser jag en iallafall hyfsat intressant flaska i ögonvrån, nån alldeles nyinkommen tydligen. Måste prova! Men, var... pappersremsorna är tråkiga och av någon anledning är jag plötsligt mer sugen på att testa den här än någon av de andra jag redan sprayat på mig. Vad göra? Jo, jag kommer raskt på att jag kan spraya ut ett litet moln av parfymen (i ett obevakat ögonblick) och sniffa i luften och låta parfymen lägga sig över mitt hår och nacke... Sagt och gjort, men jag är lite nervös för här ska passas på när personalen tittar bort... jag sprayar ett sött litet parfymmoln... rakt i ögat!!! Aaaaaah! Mera aaaaah! Vacklar förvirrat och tårögt iväg från parfymavdelningen. Jaja, gissa om de uttråkade expediterna fick sig ett gott skratt? Jag inbillar mig att de fortfarande ser ovanligt muntra ut när jag kommer dit. Ögat klarade sig ganska bra, det var ju tack och lov någon av dagens urvattnade modeparfymer, jag antar att jag blivit blind om jag sprayat mig i ögat med Bandit eller Jicky?
Jag har även lyckats med konststycket att hälla ut närmare ett fullt prov (1ml) av Ormonde Man över makens hals. Han luktade jättegott, jättelänge, men usch vad förargligt. Någon gång under tonåren skruvade jag inte på korken på en flaska patchouli parfymolja så där jättebra med följd att den rann ut och för all framtid luktade den väskan och en liten ask jag haft parfymen i starkt av patchouli. Märkligt nog har jag ändå inget emot patchoulidoft i parfymer, en not som ganska många verkar vara känsliga för, men efter den där överdosen av patcholi kanske jag är som Asterix kompis Obelix som trillade ned i trolldrycken, liksom immun?
Nu blir det ännu mer OT. Jag brukar ägna mig åt det som numera kallas för väskryckningar, när man går med i en bokklubb eller börjar prenumerera på någon tidskrift för en billig peng, mest för att komma åt premierna man får. Väskor är en ganska vanlig premie, liksom läppglans, små parfymflaskor, smycken och necessärer. Jag bestämde mig i somras för att prova tre nummer av en tidning för det ynkliga priset av 49 kronor och då skulle jag även få en necessär (!), ett läppglans (!) och en hudkräm från Akademikliniken. Jo, men det är ju nödvändiga och bra att ha-saker tänkte jag glatt. Någon vecka efter att prenumerationen var betalt kom så mina premier. Fin necessär, gulligt läppglans och dyr hudkräm. Började genast använda mig av hudkrämen, men oj vad dryg den var! Och bra! Och verksam! Shit alltså, är det så här stor skillnad på de där krämerna jag brukar köpa för runt en hundring på COOP och den här. Kollade via Akademiklinikens (det är en plastikkirurgisk klinik, som även säljer hudprodukter) hemsida upp min lilla premie, Pure Antioxidant Creme. Tjenare, en liten flaska med 50 ml. kostar 720 kronor! Öööhm. Oj, det är minst femhundra över min budget för hudkräm. Jag skulle gladeligen betala 720 kronor för en flaska parfym, eller kanske till och med för ett doftljus, men en flaska hudkräm räcker ju trots allt bara i en månad eller två. Och så himla rynkig är jag ju inte än.
Vilket ju inte förhindrar att jag tycker mycket om den och snart är den alldeles jätteslut. Är det nån som har tips på en riktigt bra och dryg hudkräm, helst för normal/blandad hy (får lite hormonfinnar då och då) som inte kostar 720 spänn? Jag brukar köra med Garniers röda burkar, mest för att jag tycker att de luktar gott och ibland blir det någon produkt från L'Oreal, men allt som kommer från Nivea håller jag mig undan ifrån.
PS. Jag väntar fortfarande på några av proverna som jag beställde den 26/9. Allt utom en handfull prover från The Perfumed Court har kommit fram för länge sedan. Det är första gången som det händer mig, har de försvunnit på vägen eller har de fastnat i tullen? Hur stor chans är det att tullen stoppar upp ett litet vadderat kuvert med parfymprover i? OM de nu skulle ha fastnat i tullen, hur länge ska de vara där?
måndag 13 oktober 2008
söndag 12 oktober 2008
Vad är väl en bal på slottet?
Om inte alldeles... underbar. Jag minns när jag besökte Stockholm för första gången tillsammans med mina föräldrar och min lillebror, jag tror att jag var sju år gammal. Jag minns den enorma besvikelse jag kände när vår stadsvandring genom Stockholm till slut tog oss till Kungliga Slottet. Jag vägrade inse att den där stora, smutsbruna, fyrkantiga betongklumpen var ett slott! Jag trodde att mina föräldrar lurade mig och att det riktiga slottet skulle finnas bakom nästa hörn. För självklart skulle det riktiga slottet ha tinnar och torn, vackra murar och små färgglada vimplar som fladdrade från de spetsiga taken. Det riktiga slottet skulle se ut som om där bodde många vackra, glada prinsessor med långt lockigt hår och näpna små kronor på huvudet. I Stockholms slott kunde ju på sin höjd en gammal, grå och mycket byråkratisk kung kunna tänka sig att bo frivilligt! Var jag möjligen påverkad av diverse obskyra sagoböcker? Ja, en hel del får jag medge och ärligt talat så har den bilden av slott med vackra prinsessor och stiliga prinsar på underbara baler etsat sig fast.Det var med glädje jag hittade slottet Neuschwanstein i Tysklandsguiden när vi skulle bila ner på kontinenten med våra barn. Där var det, slottet i mina fantasier och drömmar! Faktum är att det är just det slottet som fått tjäna som förebild till många av Disney´s berömda sagoslott. För Neuschwanstein är inte egentligen ett "äkta" sagoslott, även om det uppfyller många kriterier. Det byggdes av Bayerns kung Ludvig under senare delen av 1800-talet, en period väldigt inspirerad av nationalism, romantik och lite gotik. Slottet blev en salig blandning av stilar, den ena mer romantisk än den andra. Och då har ni bara sett utsidan! Insidan är en dröm för varje flicka, tjej, kvinna och tant (självklart för män och pojkar också, men de verkar av någon anledning föredra mer ståtliga slott som Versailles och Schönbrunn) som någon gång drömt om en bal på slottet. Rummen och salarna är lika inspirerade av romantik, sagor och spänning som utsidan. Svanar är slottets tema och svanar ser man i nästan varje rum, antingen som målningar, uppstoppade, inlagda som mosaik i golven och alla möjliga andra tänkbara former. Det är smala gångar, hemliga lönndörrar, vinterträdgårdar med milsvid utsikt över alper och sjöar, bankettsalar med plats för hundratals gäster och den stora salen har ett mosaikgolv som är helt ofattbart i sin storlek och utförande. I ett av rummen rinner ett litet vattenfall nedför väggen som dekorerats med stalagtiter och stalagmiter. Sovrummen ser ut som om Törnrosa precis väckts ur sin sömn av prinsen... ja, kort sagt ett alldeles underbart slott. Trots att det var fullt av -andra- turister när vi var där och förmodligen alltid är rätt fullt av turister så skulle jag gärna återvända dit igen. Det är som att få en liten injektion av magi, förtrollning och sagokänsla. Ni vet den där garderoben/klädskåpet som barnen i C.S Lewis böcker kryper in i och hamnar i Narnia genom? Det skulle inte förvåna mig ett dugg om den garderoben står och skräpar nånstans i det där slottet. Jag undrar hur mycket jag skulle kunna tänka mig att betala för att få smyga runt i slottet UTAN guide och hundra andra turister?
Nåväl, en bal på slottet är ju inte komplett utan damer i underbara klänningar, vackra håruppsättningar och väldoftande parfymer, ellerhur? Men, vilka parfymer kan tänkas passa på en bal på slottet? Jo, jag har en liten lista, med tiden kommer den säkert att fyllas på då jag ju vet att jag bara provat en bråkdel av alla parfymer som kan passa för en bal på slottet.
Parfumerie Generales Brulure de Rose skulle passa på den unga, ännu lite oskyldiga och renhjärtade prinsessan. Jag föreställer mig en liten blond prinsessa med ljusrosa klänning och rosig hy.
Tocade av Rochas passar bättre på en lite mognare dam, en vacker och självständig kvinna som hittills tackat nej till alla friare som presenterats för henne. Varför ska man gifta sig, när man kan ha så roligt ändå? Hennes strama frisyr och cremefärgade klänning skrämmer lätt bort lite försiktigare män.
Worth Courtesan är för en kvinna fylld av förväntan. Kanhända har hon inte riktigt på balen att göra, är hon verkligen en prinsessa, en hertiginna eller baronessa, eller är hon en vacker rödhårig lycksökerska som vågar allt för att gifta sig till rikedom och lyx?
Balens drottning är en sann majestät och har på sig några droppar av Frederic Malles Carnal Flower, på det sättet kan hon vara säkert på att kungen inte låter sig förledas av andra vackra damer.
Den vackra hustrun till en maharadja långt bort ifrån har parfymerat sig med Guerlains Shalimar, en doft som är lika exotisk, sensuell och varm som hon själv.
Den yngsta dottern till ett hertigpar har släpats med till balen lite mot sin vilja, helst vill hon vara ute i skogen till häst, eller sitta framför brasan med sina bröder och lyssna på berättelser om rövare, långresor och krigsbravader. Hon har tagit på sig L'Artisans Dzing! en doft som är både frånstötande och tilldragande på samma gång, men attraherar den män eller kvinnor?
Läsare av bloggen kanske har helt andra föreställningar om vilken parfym man skulle ha på en bal på slottet? Vilken är din perfekta "bal på slottet-parfym"?
Parfymer gör så mycket mer än luktar gott för mig, en bra parfym triggar min fantasi, höjer eller förstärker mitt stämningsläge, accentuerar mina kläder, bjuder in mig till olfaktoriska trippar och erbjuder ständigt en guldkant på vardagen.
Etiketter:
Frederic Malle,
Guerlain,
L'Artisan,
Parfumerie Generale,
Rochas,
Worth
lördag 11 oktober 2008
Totala doftkatastrofer.
Vid det här laget har jag fått ihop en liten behändig lista på parfymer som jag vill ha i stor flaska. Den där lilla listan ändras ständigt, gamla favoriter förlorar några placeringar för att nya favoriter dyker upp, men för det mesta får en parfym som jag en gång tyckt varit värdig att hamna på "storflaska-listan" vara kvar där. Det är vanligare att en parfym jag inte gillade så värst första gången jag testade den istället flyttas upp till den listan, för att det tagit några provomgångar innan jag insett hur bra den verkligen är.
Det börjar vara ganska många på den där listan nu!
På samma sätt råkar man ju då och då ut för parfymer som luktar så dåligt, skumt eller starkt på en att man helst inte vill vara i samma hus som ett litet provrör av doften ens. Parfymer som av någon outgrundlig anledning kan lukta helt fantastiskt på andra. Hudkemi är något väldigt fascinerande och väldigt knepigt.
Jag fick två prover av svägerskan i somras. Båda av Calvin Klein, Escape och Contradiction. Jag hade väl inga direkta förhoppningar om att jag skulle älska någon av dem, men trodde nog att jag skulle tycka att de var helt okej, bra, trevliga eller nåt ditåt. Men icke, de var totalt vedervärdiga båda två. För det första gick de knappt att skilja åt, båda luktade ruttnande blommor i en sur och ärgig metallvas på mig. Förskräckligt! Jag försökte tvätta bort dem ganska raskt, men av någon anledning verkar parfymer som jag tycker luktar förskräckligt liksom bita sig kvar, de är lika svårutrotade som muterade kackerlackor! Varför är det så???
Lite senare fick jag för mig att beställa ett prov av Nasomattos nysläppta och superdyra China White. China White var ett ovanligt rent heroin under 80-talet och parfymen skulle tydligen dofta blommigt, lite träigt, pudrig och så någon spännande diffus doft som var rent beroendeframkallande, allt enligt Luckyscents beskrivning. Och åååååh, varför föll jag så för den? Hur kunde jag i min dumhet tro att det skulle vara behagligt att gå omkring och lukta något som ens vagt kunde påminna om heroin??? Det är ju rätt länge sedan det var inne att vara heroinchick, ellerhur? Och jag är en 40+ flerbarnsmamma i ett radhus liksom, pinsamt värre eller?
I vilket fall som helst så luktade den på mig svagt av dammiga blommor, lite vag parfymdoft och väldigt mycket heroin. Inte för att jag någonsin luktat på äkta vara, men jag har luktat på andra beska, kemiska substanser och i min fantasi var det inte allt svårt att få den där beska, medicinska och väldigt envisa doften till att vara en total rip-off på hur heroin luktar. Nåväl, det kan ju ha varit en behaglig parfymupplevelse iallafall? Nääää, inte det minsta, jag blev bara grymt obehaglig till mods av den och kände mig låg, deppig och lite illamående. Till tvättstället med marschfart. Bort, bort, bort och kom aldrig mer igen! För att vara ärlig så får jag medge att min bror och en av dotterns kompisar fick testa den och den luktade faktiskt inte alls lika avsmakligt på dem, kanske manlig hudkemi gjorde nåt med komponenterna som inte min förmådde? Däremot vägrar jag sträcka mig så långt som till att låta maken testa den, jag vill inte att han ska lukta avsmakligt ens en endaste sekund.
Raka motsatsen till Nasomattos China White verkar Pilar and Lucy´s parfymer vara. Flaskorna är ett virrvarr av krimskrams, små tygblommor, fjädrar och volanger. Namnen är brutalpoetiska; Tiptoeing through chambers of the Moon, To twirl all girly, The exact friction of Stars... ja, jag är typen som är "all over the place" från knarkromantik, till feminin good old fashioned-romantik och allt där emellan kan jag falla för. Och vad kom jag fram till, jo det finns inga flaskor som kan göra de här parfymerna rättvisa. De skulle kunna säljas i billiga plastflaskor av nåt slag, de lever varken upp till namn eller utseende. Den ena värre än den andra.
Värst var dock To twirl all girly, den börjar med noter av saftig melon och söt banan på mig, ganska snart börjar lukten av rök blanda sig i. Känns lite knepigt ihop med de söta frukterna, men vad f-n tänker jag, det kanske blir spännande. Jajo, röken tar över totalt, det blir total överdos av någon slags blomdoftande, superstark rökelse. Jag känner mig levande begrav i lagerutrymmet till nån sån där hippie-indiskaffär. Och jag kan inte komma ut därifrån tillräckligt fort. Åter till tvättstället, gnuggar och gnuggar. Lukten är kvar! Hoppar i duschen, lukten är kvar, tvålar och har mig, men den efterhängsna rökelsedoften förföljer mig hela eftermiddagen, med rejäl huvudvärk som följd. Jag kan inte tänka mig att den här parfymen luktar gott på någon av kvinna född!
De andra av Pilar and Lucy är inte fullt lika hemska, de luktar blandningar av torkad plakatfärg, vanilj, blommor och nåt kemiskt. Håll dig undan från de här, eller i vart fall fixa prover innan du faller för de där söta flaskorna som skulle göra sig så bra på byrån i ditt sovrum eller i din klädkammare!
Jag rekommenderar starkt att man fixar prover av en parfym man är nyfiken på innan man slår till och köper en stor flaska. Självklart har jag ju problem med att leva som jag lär, det händer med jämna mellanrum att jag köper parfymer i stor flaska som jag inte provat innan. Men, det brukar hända på Tradera där ju en helt okej parfym kan gå för vädligt billigt och faktum är att av alla jag köpt på Tradera finns bara en som inte passar mig, alla andra osniffade jag köpt där har funkat på mig, kanske inte superduperbäst som om de vore gjorda för mig, men tillräckligt bra för att jag inte ska ånga mitt köp iallafall.
Det börjar vara ganska många på den där listan nu!
På samma sätt råkar man ju då och då ut för parfymer som luktar så dåligt, skumt eller starkt på en att man helst inte vill vara i samma hus som ett litet provrör av doften ens. Parfymer som av någon outgrundlig anledning kan lukta helt fantastiskt på andra. Hudkemi är något väldigt fascinerande och väldigt knepigt.
Jag fick två prover av svägerskan i somras. Båda av Calvin Klein, Escape och Contradiction. Jag hade väl inga direkta förhoppningar om att jag skulle älska någon av dem, men trodde nog att jag skulle tycka att de var helt okej, bra, trevliga eller nåt ditåt. Men icke, de var totalt vedervärdiga båda två. För det första gick de knappt att skilja åt, båda luktade ruttnande blommor i en sur och ärgig metallvas på mig. Förskräckligt! Jag försökte tvätta bort dem ganska raskt, men av någon anledning verkar parfymer som jag tycker luktar förskräckligt liksom bita sig kvar, de är lika svårutrotade som muterade kackerlackor! Varför är det så???
Lite senare fick jag för mig att beställa ett prov av Nasomattos nysläppta och superdyra China White. China White var ett ovanligt rent heroin under 80-talet och parfymen skulle tydligen dofta blommigt, lite träigt, pudrig och så någon spännande diffus doft som var rent beroendeframkallande, allt enligt Luckyscents beskrivning. Och åååååh, varför föll jag så för den? Hur kunde jag i min dumhet tro att det skulle vara behagligt att gå omkring och lukta något som ens vagt kunde påminna om heroin??? Det är ju rätt länge sedan det var inne att vara heroinchick, ellerhur? Och jag är en 40+ flerbarnsmamma i ett radhus liksom, pinsamt värre eller?
I vilket fall som helst så luktade den på mig svagt av dammiga blommor, lite vag parfymdoft och väldigt mycket heroin. Inte för att jag någonsin luktat på äkta vara, men jag har luktat på andra beska, kemiska substanser och i min fantasi var det inte allt svårt att få den där beska, medicinska och väldigt envisa doften till att vara en total rip-off på hur heroin luktar. Nåväl, det kan ju ha varit en behaglig parfymupplevelse iallafall? Nääää, inte det minsta, jag blev bara grymt obehaglig till mods av den och kände mig låg, deppig och lite illamående. Till tvättstället med marschfart. Bort, bort, bort och kom aldrig mer igen! För att vara ärlig så får jag medge att min bror och en av dotterns kompisar fick testa den och den luktade faktiskt inte alls lika avsmakligt på dem, kanske manlig hudkemi gjorde nåt med komponenterna som inte min förmådde? Däremot vägrar jag sträcka mig så långt som till att låta maken testa den, jag vill inte att han ska lukta avsmakligt ens en endaste sekund.
Raka motsatsen till Nasomattos China White verkar Pilar and Lucy´s parfymer vara. Flaskorna är ett virrvarr av krimskrams, små tygblommor, fjädrar och volanger. Namnen är brutalpoetiska; Tiptoeing through chambers of the Moon, To twirl all girly, The exact friction of Stars... ja, jag är typen som är "all over the place" från knarkromantik, till feminin good old fashioned-romantik och allt där emellan kan jag falla för. Och vad kom jag fram till, jo det finns inga flaskor som kan göra de här parfymerna rättvisa. De skulle kunna säljas i billiga plastflaskor av nåt slag, de lever varken upp till namn eller utseende. Den ena värre än den andra.
Värst var dock To twirl all girly, den börjar med noter av saftig melon och söt banan på mig, ganska snart börjar lukten av rök blanda sig i. Känns lite knepigt ihop med de söta frukterna, men vad f-n tänker jag, det kanske blir spännande. Jajo, röken tar över totalt, det blir total överdos av någon slags blomdoftande, superstark rökelse. Jag känner mig levande begrav i lagerutrymmet till nån sån där hippie-indiskaffär. Och jag kan inte komma ut därifrån tillräckligt fort. Åter till tvättstället, gnuggar och gnuggar. Lukten är kvar! Hoppar i duschen, lukten är kvar, tvålar och har mig, men den efterhängsna rökelsedoften förföljer mig hela eftermiddagen, med rejäl huvudvärk som följd. Jag kan inte tänka mig att den här parfymen luktar gott på någon av kvinna född!
De andra av Pilar and Lucy är inte fullt lika hemska, de luktar blandningar av torkad plakatfärg, vanilj, blommor och nåt kemiskt. Håll dig undan från de här, eller i vart fall fixa prover innan du faller för de där söta flaskorna som skulle göra sig så bra på byrån i ditt sovrum eller i din klädkammare!
Jag rekommenderar starkt att man fixar prover av en parfym man är nyfiken på innan man slår till och köper en stor flaska. Självklart har jag ju problem med att leva som jag lär, det händer med jämna mellanrum att jag köper parfymer i stor flaska som jag inte provat innan. Men, det brukar hända på Tradera där ju en helt okej parfym kan gå för vädligt billigt och faktum är att av alla jag köpt på Tradera finns bara en som inte passar mig, alla andra osniffade jag köpt där har funkat på mig, kanske inte superduperbäst som om de vore gjorda för mig, men tillräckligt bra för att jag inte ska ånga mitt köp iallafall.
tisdag 7 oktober 2008
Dans Tes Bras

Får väl förvarna om att jag har livlig fantasi innan ni börjar läsa min recension av Frederic Malles Dans Tes Bras.
Föreställ dig att du föds ur kronbladen på en viol. Dans Tes Bras fångar mig från första stund med en violdoft så kraftfull att den får mig att känna mig riktigt liten. Från violen ramlar jag ned på den mjuka mossbädden, helt nära en stolt svamp. Jag är den lillaste älvan som förtjust svävar runt i en förtrollad skog, omgiven av träd, mossa, violer och svampar, bakom ett buskage ligger stora, stygga vargen och sover. Nedfallna bland mossan ligger små droppar av parfymen Tocade och glittrar, tydligen har Maurice Roucel-älvan flygit omkring i skogen och skvittrat ut dropparna här och var.
Det här är en överväldigande, förstummande vackert gjord öppning. Har aldrig känt en parfym som startar så magiskt och storartat som Dans Tes Bras. Den rör mig intill tårögdhet. En öppning som gjord att drunkna i, förloras i... den är ren och klar som bilderna i vacker, gammaldags sagobok. Stark och lätt på samma gång. Jag ger öppningen tio poäng av fem möjliga. Ett mästerverk, perfektion i en parfymflaska.
Tyvärr kan inte en öppning vara i en evighet, men oooh om den här kunde det! Doftens hjärta och bas är inte alls pjåkigt, men efter den öppningen faller det mesta rätt platt. Dans Tes Bras utvecklas till en behaglig, mjuk och trevlig hudnära parfym. Lite myskig, men inte på något styggt sätt, lite salt men inte som ett stormigt hav, lite tränoter, lite sötma, lite av en massa saker som luktar gott, men helt enkelt lite för lite. Jag anar dock att det här är en doft som kan ta helt olika inriktningar hos olika människor, kanske kommer den även att dofta på andra sätt på mig, det brukar hända. Ska bli kul att låta maken prova denna, då ju en av hans favoriter är en annan av Maurice Roucels parfymer Musc Ravegeur. För rättvisans skull så hoppas jag dock att det blir på mig som Dans Tes Bras luktar bäst, då ju maken klär som en gud i Musc Ravegeur.
Jag är som ni kanske förstår ganska svag för Frederic Malles Editions de Parfums, men även bland dessa mästerverk finns parfymer som inte fallit mig i smaken så värst. Mer om dem senare.
måndag 6 oktober 2008
Jag älskar att få post!
Efter en trevlig helg hos äldsta dottern och hennes i familj har det så åter blivit måndag. Jag hoppades redan igår kväll att jag skulle få lite trevliga prover med posten idag och jag hade rätt!
Det första som anlände var mina prover från Frederic Malle och det är en alldeles underbart lyxig känsla att få kvittera ut ett paket vid dörren med parfymer från Frankrike. Även om jag nu har gjort det några gånger så känner jag mig alldeles pirrig. Och att sedan få spraya på sig av de dyrbara dropparna... *mmmmm* Det är lite som att gå och handla på ICA med vanliga kläder, men ha sina lyxigaste och sexigaste underkläder på utan att någon (förutom maken kanske) vet om det. Ja, jag utgår ifrån att inte många i min lilla håla hört talas om parfymer från Frederic Malle.
Frederic Malle skickar generösa sprayprover och den här gången blev det Musc Ravegeur till maken, som luktar gudomligt på honom, men bara så där på mig. Lipstick Rose, vilken jag inbillar mig är en rosparfym som inte tar sig själv på så stort allvar, men det återstår ju förstås att se, eller rättare sagt lukta. Sist, men inte minst kom också ett prov på Dans Tes Bras, Editions de Parfums senaste skapelse av en av mina favoritparfymörer; Maurice Roucel. Dans Tes Bras blev den jag bestämde mig för att prova först. Det spritter i fingrarna av längtan att få skriva lite om den, men jag känner att jag inte kan göra den rättvisa förrän jag har fått prova den några gånger, men en recension kommer förstås att hamna här förr eller senare. (Inser att jag har massor av parfymer att recensera)
Mitt stora sprayprov på Worth Courtesan från The Perfumed Court kom också idag, liksom de prover jag beställt från Luckyscent. Jag känner att jag härnäst nog kommer att vilja bekanta mig med Worth Courtesan, som känns som en parfym jag längtat efter att få testa länge, även om jag inser att jag nog bara känt till den i högst ett halvår. När man väl hamnat i parfymträsket går det fort utför eller vad man nu ska säga. Efter bara någon månad slänger man sig världsvant med olika fraser som bara andra parfymnördar kan förstå och relatera till. Jag är dock fortfarande så pass ny att jag vill prova "allt" som kommer i min väg, jag har ännu inte riktigt ringat in favoritparfymörer, parfymhus och doftnoter... även om jag kommit en bit på väg.
Jag roas mycket av att dela ut små prover på parfymer till släkt och vänner, jag försöker begränsa mig något och ge bort sådant som jag tror de kan uppskatta och passa i. Äldsta dottern har en klar talang för att bli parfymnörd också, hon medger att hon också börjat tänka och fundera mycket på parfymer så jag fyllde på två små rör med Tocade och Shalimar åt henne, medan vi var där fick hon lukta på Neil Morris October som jag tagit med och det glittrade så i hennes ögon när hon fick testa den att jag gav bort det sprayprovet också, jag gillar visserligen October, men på henne märktes det att det var mer än så, rätt parfym till rätt person är väl en rimlig tes?
Det första som anlände var mina prover från Frederic Malle och det är en alldeles underbart lyxig känsla att få kvittera ut ett paket vid dörren med parfymer från Frankrike. Även om jag nu har gjort det några gånger så känner jag mig alldeles pirrig. Och att sedan få spraya på sig av de dyrbara dropparna... *mmmmm* Det är lite som att gå och handla på ICA med vanliga kläder, men ha sina lyxigaste och sexigaste underkläder på utan att någon (förutom maken kanske) vet om det. Ja, jag utgår ifrån att inte många i min lilla håla hört talas om parfymer från Frederic Malle.
Frederic Malle skickar generösa sprayprover och den här gången blev det Musc Ravegeur till maken, som luktar gudomligt på honom, men bara så där på mig. Lipstick Rose, vilken jag inbillar mig är en rosparfym som inte tar sig själv på så stort allvar, men det återstår ju förstås att se, eller rättare sagt lukta. Sist, men inte minst kom också ett prov på Dans Tes Bras, Editions de Parfums senaste skapelse av en av mina favoritparfymörer; Maurice Roucel. Dans Tes Bras blev den jag bestämde mig för att prova först. Det spritter i fingrarna av längtan att få skriva lite om den, men jag känner att jag inte kan göra den rättvisa förrän jag har fått prova den några gånger, men en recension kommer förstås att hamna här förr eller senare. (Inser att jag har massor av parfymer att recensera)
Mitt stora sprayprov på Worth Courtesan från The Perfumed Court kom också idag, liksom de prover jag beställt från Luckyscent. Jag känner att jag härnäst nog kommer att vilja bekanta mig med Worth Courtesan, som känns som en parfym jag längtat efter att få testa länge, även om jag inser att jag nog bara känt till den i högst ett halvår. När man väl hamnat i parfymträsket går det fort utför eller vad man nu ska säga. Efter bara någon månad slänger man sig världsvant med olika fraser som bara andra parfymnördar kan förstå och relatera till. Jag är dock fortfarande så pass ny att jag vill prova "allt" som kommer i min väg, jag har ännu inte riktigt ringat in favoritparfymörer, parfymhus och doftnoter... även om jag kommit en bit på väg.
Jag roas mycket av att dela ut små prover på parfymer till släkt och vänner, jag försöker begränsa mig något och ge bort sådant som jag tror de kan uppskatta och passa i. Äldsta dottern har en klar talang för att bli parfymnörd också, hon medger att hon också börjat tänka och fundera mycket på parfymer så jag fyllde på två små rör med Tocade och Shalimar åt henne, medan vi var där fick hon lukta på Neil Morris October som jag tagit med och det glittrade så i hennes ögon när hon fick testa den att jag gav bort det sprayprovet också, jag gillar visserligen October, men på henne märktes det att det var mer än så, rätt parfym till rätt person är väl en rimlig tes?
Etiketter:
Dans tes Bras,
Frederic Malle,
Maurice Roucel,
Neil Morris,
Worth
torsdag 2 oktober 2008
Editions de Parfums Frederic Malle
Några parfymer ur Frederic Malles Editions de Parfums var bland de första nischparfymerna jag testade. Allra först ut var egentligen Noir Epices och Iris Poudre, som jag rekommenderades efter att ha gjort en test på Frederic Malles hemsida. http://www.editionsdeparfums.com/
Förr fick man små sprayprover på de två dofter som enligt testen passade en bäst, men jag vet inte om det fortfarande är så. Värt att kolla kanske?
Iallafall blev jag mest förtjust i Iris Poudre av de två. Något senare beställde jag även ett prov på Carnal Flower. Båda parfymerna är ju tolkningar av storartade, vita, doftande blommor. Men, vilken är bäst? Eller rättare sagt, vilken passar mig bäst?
I ena ringhörnan Carnal Flower med tuberos i centrum och i andra ringhörna Iris Poudre som är ett ode till iris. Ingen av de här blommorna är några som jag har i min trädgård eller annars har kommit särskilt mycket i kontakt med, så hur de egentligen luktar au naturel har jag inte mycket uppfattning om. Vilket kanske delvis är lika bra, då ju till exempel rosparfymer ofta går att jämföra med "äkta vara" och sällan eller aldrig når ända fram.
Iris Poudre är en ganska linjär doft på mig, den luktar tämligen oförändrat på mig. Från början är den sötare, för att sedan bli aningen luftigare och till sist anas en svag, svag träighet... som jag vissa dagar knappt lyckas skönja, medan träigheten är mer tydlig andra dagar.
Carnal Flower börjar ganska friskt och med tydliga inslag av eucalyptus som får doften att liksom spritta och bli lätt istället för bedövande och tung. Jag anar eucalyptusen hela tiden, men aldrig på något dominerande sätt. Den lyckas snarare lätta upp doften på ett trevligt sätt.
När jag har på mig Iris Poudre känner jag mig nedbäddad i oändligt mjuk, ren bomull. Eller är jag en liten trind ängel lojt vilande på ett fluffigt moln? Kan också vara världens mjukaste kofta i lyxigt cremefärgad cashmir. Jag får inga speciella doftminnen till den här parfymen, det är en parfym som får mig att vila i den, oerhört behaglig, mild och sensuell. Mer sensuell som en gosig katt eller att nybadat barn än som en femme fatale... En doft att känna sig trygg i, en doft att dutta på mörka, tråkiga höstkvällar när maken jobbar och regnet strilar ner utanför fönstret, en doft utan krav, men också en doft som för mig saknar utmaning, äventyr och skärpa.
Carnal Flower känns som en betydligt mer äventyrlig doft. Den är inte vän och mild utan lockar och berusar. Den tar mig med på resor i fantasin, till sydstaterna där jag sitter på en veranda i nattmörkret med bara en svag lykta som sällskap, trädgården runt om står i full blom och den varma natten förstärker blommornas dofter, värmen är fuktig och nästan kvav, en liten bit bort tar träskmarkerna över med slingrande vattenväxter och farliga djur som döljer sig i det mörka vattnet. Vem väntar jag på i den mörka natten?
Carnal Flower är också den vackraste och mest värdefulla blomman i mormors trädgård, som av bara farten blir plockad med rötter och allt av ett ivrigt barnbarn. När barnbarnet räcker fram blomman som en bukett till mormor kan hon trots allt inte låta bli att le.
När jag har på mig Carnal Flower känner jag mig vild, kvinnlig och spännande. För mig är det en fullvuxet sensuell doft. Den är varm, tilldragande men samtidigt lite avståndstagande. Det finns inget lättfångat över den. Det är inte heller en parfym att ta på när jag är lite gosig eller bara vill mysa, den kräver en viss uppmärksamhet från den som bär den, och ser till att den får det också.
Båda dofterna stannar kvar länge, har jag satt på mig någon av dem på kvällen kan jag fortfarande ana doften på morgonen när jag vaknar. De är också båda varma dofter, trots att vita blommor kan upplevas som kalla. Av Frederic Malles parfymer som jag provat hittills är det de här två som också passar bäst ihop med min hudkemi.
Så vilken är bäst? Det är trots allt svårt att säga, jag tycker mycket om båda, om än på olika sätt. Fast jag tror att det lutar åt att Carnal Flower blir den jag först kommer att beställa i stor flaska, även om jag inte alls skulle ha nåt emot att ha båda i stora flaskor!
Förr fick man små sprayprover på de två dofter som enligt testen passade en bäst, men jag vet inte om det fortfarande är så. Värt att kolla kanske?
Iallafall blev jag mest förtjust i Iris Poudre av de två. Något senare beställde jag även ett prov på Carnal Flower. Båda parfymerna är ju tolkningar av storartade, vita, doftande blommor. Men, vilken är bäst? Eller rättare sagt, vilken passar mig bäst?
I ena ringhörnan Carnal Flower med tuberos i centrum och i andra ringhörna Iris Poudre som är ett ode till iris. Ingen av de här blommorna är några som jag har i min trädgård eller annars har kommit särskilt mycket i kontakt med, så hur de egentligen luktar au naturel har jag inte mycket uppfattning om. Vilket kanske delvis är lika bra, då ju till exempel rosparfymer ofta går att jämföra med "äkta vara" och sällan eller aldrig når ända fram.
Iris Poudre är en ganska linjär doft på mig, den luktar tämligen oförändrat på mig. Från början är den sötare, för att sedan bli aningen luftigare och till sist anas en svag, svag träighet... som jag vissa dagar knappt lyckas skönja, medan träigheten är mer tydlig andra dagar.
Carnal Flower börjar ganska friskt och med tydliga inslag av eucalyptus som får doften att liksom spritta och bli lätt istället för bedövande och tung. Jag anar eucalyptusen hela tiden, men aldrig på något dominerande sätt. Den lyckas snarare lätta upp doften på ett trevligt sätt.
När jag har på mig Iris Poudre känner jag mig nedbäddad i oändligt mjuk, ren bomull. Eller är jag en liten trind ängel lojt vilande på ett fluffigt moln? Kan också vara världens mjukaste kofta i lyxigt cremefärgad cashmir. Jag får inga speciella doftminnen till den här parfymen, det är en parfym som får mig att vila i den, oerhört behaglig, mild och sensuell. Mer sensuell som en gosig katt eller att nybadat barn än som en femme fatale... En doft att känna sig trygg i, en doft att dutta på mörka, tråkiga höstkvällar när maken jobbar och regnet strilar ner utanför fönstret, en doft utan krav, men också en doft som för mig saknar utmaning, äventyr och skärpa.
Carnal Flower känns som en betydligt mer äventyrlig doft. Den är inte vän och mild utan lockar och berusar. Den tar mig med på resor i fantasin, till sydstaterna där jag sitter på en veranda i nattmörkret med bara en svag lykta som sällskap, trädgården runt om står i full blom och den varma natten förstärker blommornas dofter, värmen är fuktig och nästan kvav, en liten bit bort tar träskmarkerna över med slingrande vattenväxter och farliga djur som döljer sig i det mörka vattnet. Vem väntar jag på i den mörka natten?
Carnal Flower är också den vackraste och mest värdefulla blomman i mormors trädgård, som av bara farten blir plockad med rötter och allt av ett ivrigt barnbarn. När barnbarnet räcker fram blomman som en bukett till mormor kan hon trots allt inte låta bli att le.
När jag har på mig Carnal Flower känner jag mig vild, kvinnlig och spännande. För mig är det en fullvuxet sensuell doft. Den är varm, tilldragande men samtidigt lite avståndstagande. Det finns inget lättfångat över den. Det är inte heller en parfym att ta på när jag är lite gosig eller bara vill mysa, den kräver en viss uppmärksamhet från den som bär den, och ser till att den får det också.
Båda dofterna stannar kvar länge, har jag satt på mig någon av dem på kvällen kan jag fortfarande ana doften på morgonen när jag vaknar. De är också båda varma dofter, trots att vita blommor kan upplevas som kalla. Av Frederic Malles parfymer som jag provat hittills är det de här två som också passar bäst ihop med min hudkemi.
Så vilken är bäst? Det är trots allt svårt att säga, jag tycker mycket om båda, om än på olika sätt. Fast jag tror att det lutar åt att Carnal Flower blir den jag först kommer att beställa i stor flaska, även om jag inte alls skulle ha nåt emot att ha båda i stora flaskor!
onsdag 1 oktober 2008
Doftljus och önskedrömmar...
Sitter och provar igenom några halvfulla Frederic Malle-prover som jag köpt på Tradera. Närmare bestämt; Une Rose, Le Parfum de Therese, En Passant och Lys Mediterranee. 31 Rue Cambon från Chanel var också med samt en av mina absoluta favoriter från Frederic Malle, nämligen Carnal Flower.
Det har regnat halva natten och vädret är tämligen grått. Hösten är egentligen min favoritårstid, särskilt september som precis har slutat. Fördelar med hösten är att jag kan ha på mig mer och snyggare kläder, mer och tyngre parfymer samt att jag och maken kan tända en massa en levande ljus och ha det riktigt mysigt hemma. Vi har räknat och kommit fram till att vi har närmare femtio ljuslyktor och ljusstakar. Oftast fyller vi dem med värmeljus som vi köper i storpack på stormarknaden eller på IKEA, vi köper förstås också vanliga kronljus och en hel del doftljus. Några på IKEA brukar det bli och de är faktiskt helt okej för priset, liksom Yanke Candles som har hur många dofter som helst att välja på.
Men, på sista tiden har jag börjat fundera på de här mer exklusiva doftljusen. Jag vill ha doftljus som förstärker och accentuerar stämningen och inredningen. Jag köper ju gladeligen parfymer för hundratals kronor, varför kan jag då inte lägga ner lika mycket på ett riktigt bra doftljus? Har diskuterat med maken och han var inte alls ogillande inför tanken på ett doftljus för tre-fyra-femhundra kronor. Men, snacka om att jag får en känsla av att bränna upp pengarna...
Vad det gäller maken så antar jag att han är mer intresserad av inredning än av parfymer och med ett lyxdoftljus så får han ju vara med på ett annat sätt. Vi funderar väl då på att köpa ett doftljus och se om det på något sätt kan leva upp till priset, gör det inte det så får vi väl hålla oss till Yanke Candles och IKEAs doftljus även i fortsättningen.
Så återstod ju bara att hitta DET perfekta doftljuset. I första hand vill vi ha ett till vårt sovrum, så alla nytvättadee, fräsha, kakiga, daggdroppiga dofter går bort. Voluspa såg ut att ha några trevliga och de är ju rätt lätta att hitta även i Sverige, men hittade inget som jag kände "oh yes" inför. Men, men skam den som ger sig... där var det! Doftljuset i mina drömmar! Allt ser helt perfekt ut, förutom priset, men jag är beredd att chansa.
http://www.luckyscent.com/shop/detail.asp?itemid=37003§ion=3
Finns även att köpa på: http://www.ausliebezumduft.de/
Jag tror nog att jag köper det därifrån, eftersom det blir inom Europa och jag inte behöver oroa mig för tull och sånt. Är det så bra som jag hoppas kan det ju kanske bli fler ljus från samma tillverkare, då de hade många som jag gärna skulle lägga vantarna på.
Nu återstår bara att övertala maken om att vi är i trängande behov av ett stycke doftljus av sorten "Opium Den" från Modern Alchemy för det överkomliga priset runt 500 kronor! Önska mig lycka till!
Det har regnat halva natten och vädret är tämligen grått. Hösten är egentligen min favoritårstid, särskilt september som precis har slutat. Fördelar med hösten är att jag kan ha på mig mer och snyggare kläder, mer och tyngre parfymer samt att jag och maken kan tända en massa en levande ljus och ha det riktigt mysigt hemma. Vi har räknat och kommit fram till att vi har närmare femtio ljuslyktor och ljusstakar. Oftast fyller vi dem med värmeljus som vi köper i storpack på stormarknaden eller på IKEA, vi köper förstås också vanliga kronljus och en hel del doftljus. Några på IKEA brukar det bli och de är faktiskt helt okej för priset, liksom Yanke Candles som har hur många dofter som helst att välja på.
Men, på sista tiden har jag börjat fundera på de här mer exklusiva doftljusen. Jag vill ha doftljus som förstärker och accentuerar stämningen och inredningen. Jag köper ju gladeligen parfymer för hundratals kronor, varför kan jag då inte lägga ner lika mycket på ett riktigt bra doftljus? Har diskuterat med maken och han var inte alls ogillande inför tanken på ett doftljus för tre-fyra-femhundra kronor. Men, snacka om att jag får en känsla av att bränna upp pengarna...
Vad det gäller maken så antar jag att han är mer intresserad av inredning än av parfymer och med ett lyxdoftljus så får han ju vara med på ett annat sätt. Vi funderar väl då på att köpa ett doftljus och se om det på något sätt kan leva upp till priset, gör det inte det så får vi väl hålla oss till Yanke Candles och IKEAs doftljus även i fortsättningen.
Så återstod ju bara att hitta DET perfekta doftljuset. I första hand vill vi ha ett till vårt sovrum, så alla nytvättadee, fräsha, kakiga, daggdroppiga dofter går bort. Voluspa såg ut att ha några trevliga och de är ju rätt lätta att hitta även i Sverige, men hittade inget som jag kände "oh yes" inför. Men, men skam den som ger sig... där var det! Doftljuset i mina drömmar! Allt ser helt perfekt ut, förutom priset, men jag är beredd att chansa.
http://www.luckyscent.com/shop/detail.asp?itemid=37003§ion=3
Finns även att köpa på: http://www.ausliebezumduft.de/
Jag tror nog att jag köper det därifrån, eftersom det blir inom Europa och jag inte behöver oroa mig för tull och sånt. Är det så bra som jag hoppas kan det ju kanske bli fler ljus från samma tillverkare, då de hade många som jag gärna skulle lägga vantarna på.
Nu återstår bara att övertala maken om att vi är i trängande behov av ett stycke doftljus av sorten "Opium Den" från Modern Alchemy för det överkomliga priset runt 500 kronor! Önska mig lycka till!
Etiketter:
Chanel,
First in Fragrance,
Frederic Malle,
Modern Alchemy,
Voluspa,
Yanke Candle
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)