måndag 8 juni 2009

Linga Sharira


När jag byter parfym(prover) så brukar jag i ett byte få kanske en eller två parfymer som jag är extremt jättenyfiken på, en eller ett par som jag är intresserad av och sen kan det komma med nån på köpet, som jag kanske aldrig hört talas om eller som inte lyckats fånga mitt intresse av olika anledningar.

När sen det lilla paketet kommer, så kastar jag mig förstås över de prover jag är mest intresserad av. Testar och provar och luktar, åååh:ar och oooh:ar eller rycker besviket på axlarna i vissa fall. Eftersom jag får en hel del prover i brevlådan så kan de prover jag rangordnat lägst hamna i ett slags undantagstillstånd. Det kommer hela tiden nya prover som är mer spännande och intressanta.

Men då och då är jag lite mer nyfiket och exprimentiellt lagd och det är då jag tar ett prov från den "överblivna" högen och testar. Det KAN ju råka vara världens överraskning, man vet ju aldrig säkert med parfymer! (Det är ju det som är så roligt, ellerhur?)

Linga Sharira var ett litet extra överraskningsprov som kom med i ett byte för en tid sedan. Tillsammans med storheter som Estee Lauders Amber Ylang Ylang och L'Instant Guerlain så blev Linga Sharira liggandes otestad. Till för ett par dagar sedan!

Men ååååååh! Ååååh! Vad är detta för fantastisk parfym??? Den är både annorlunda och samtidigt påminner den om flera av mina absoluta favoriter. I ena stunden är den spöklikt lik Ava Luxes Nude Musk, för att i nästa stund mer påminna om Dolce & Gabbanas Sicily, eller nej det är något snarlikt Parfumerie Generales Felanilla, eller Le Labos Labdanum 18! Ärligt talat påminner nog Linga Sharira mest om en salig och alldeles underbar blandning av alla de parfymerna, på ett fantastiskt sätt!

Linga Sharira är ljus, krämig, bitter, medicinsk, pudrig, ren och ändå lite smutsig. Hållbarheten är otrolig, doften svävar omkring mig på morgonen när jag vaknar och då satte jag på mig några droppar Linga Sharira kanske vid 6-tiden på kvällen. Ja, några droppar! Den är dessutom dryg!
Och sexig, sensuell, magnetisk och förtrollande.

Men, vad är då Linga Sharira för något? Har letat information, men hittar bara en sida på hebreiska, visst det går att göra en google-översättning, men den gör mig inte mycket klokare. Lite dock, tydligen en parfym skapad av en israelisk kvinna som drömt om att få göra sin egen parfym i hela sitt liv och jag kan bara säga, grattis, du har dessutom fått ihop en riktigt fin parfym. Vilka noter som ingår är än så länge ett mysterium för mig, har försökt få kontakt med hon jag fick provet av, men har ännu inte fått nåt svar.

Jag gissar att iallafall några av noterna kan vara, lite citrus, vanilj, labdanum, honung, jasmin, musk och sandelträ. Iallafall är den fantastisk, den glöder och svävar. Tyvärr är den nog inte helt enkel att få tag på, verkar som om den bara är tillgänglig i Israel. Annars sitter det en här som genast hade bestämt sig för att få tag på mer av den underbara Linga Sharira. Eller, för all del, jag vill fortfarande ha mer av den, men det ser ut att bli en verklig utmaning!

Ibland när jag testar nya parfymer och råkar ut för en fyra-fem stycken tråkiga, intetsägande, rentav illaluktande på raken, så längtar jag efter en parfym jag tycker om. Att då få ta på sig något välbekant som jag gillar är en befrielse, att veta vad jag får och veta att jag tycker om det är en trygghet. När jag testade Linga Sharira hade jag redan testat tre-fyra inte speciellt intressanta parfymer, Linga Sharira var en chansning, men en bedårande chansning. När jag tog på mig den var det som att se ljuset i slutet av tunneln, dagens test av tråkiga parfymer var definitivt över! Tack N!

Är det nån som vet något mer om Linga Sharira får ni förstås gärna dela informationen med mig.

söndag 7 juni 2009

L'Artisan Parfumeur - Dzing!


När var du på cirkus senast? Själv var jag och såg en föreställning med Cirkus Cirkör i Umeå, men det är många år sedan nu. Det var iallafall en minnesvärd kväll, kanske särskilt för mellandottern som fick följa med, hon var inte så gammal då. Cirkus Cirkör är verkligen duktiga tycker jag och såg nu också att mega-föreställningen Cirque Soleil kommer till Sverige under hösten, visst vore det en upplevelse att gå och se, men misstänker att biljetterna är rätt dyra.
Annars är ju Cirkus Cirkör så kallad nycirkus, utan djur och sågspån i manegen. En traditionell cirkusföreställning är det ännu längre sedan jag var på. Har för mig att min pappa ordnade fribiljetter till oss på någon cirkusföreställning uppe i Boden när till och med de stora barnen var riktigt små (och det är länge sen!).
Cirkus och cirkus, L'Artisans parfym Dzing! av Olivia Giacobetti är inspirerad av cirkusens dofter. Och visst, i Dzing återfinner man många cirkusdofter. Sågspån, popcorn, sockervadd, hästsvett, blankslitna lädersadlar och en liten anstrykning av elefantbajs! Eller det skulle kunna vara hästbajs också, men elefantbajs är kanske lite mer spännande, iallafall lite större.
Ja, men herregud vem vill gå omkring och lukta djurbajs frivilligt kan man ju undra? Ärligt talat tycker jag inte hästbajs luktar illa, det är en ganska aromatisk, lite torr doft av mestadels hö. Att jag gillar den doften beror förmodligen på den tid jag tillbringat i stallar och lagårdar.
Dzing! är så mycket mer än en stalldoft. Dzing! är animalisk, söt och med ett djup i. Jag blir glad av Dzing! Det är en parfym som är en äkta humörhöjare. Trots det märkliga noterna är Dzing! ingen påträngande parfym, men till skillnad från många andra från L'Artisan så har den ändå hyfsat sillage och godtagbar hållbarhet. Dzing! fungerar utomordentligt på maken också. Jag har en halvstor decant av Dzing!, men annars är den en av få parfymer jag provat från L'Artisan som är värd att ha i stor flaska. Flaskan är dessutom riktigt söt, med en kvinna som rider på en tiger.
Dzing! är en annorlunda parfym, som är både ytterligt modern och tidlös på samma gång, passar människor i alla åldrar, bara man har lite lekfullhet och inte tar sig själv på för stort allvar. Dessutom går det bra att blanda Dzing!, ha Dzing! som en animalisk, lädrig bas till någon ganska enkel blomdoft, funkar alldeles utomordentligt. Provade den med Fresh' Cannabis Rose här en dag och det blev väldigt intressant, nästan en slags frisk version av Musc Koublai Khan...!
Annars är jag sugen på L'Artisans Bois Farine, jag tycker den är lika unik som Dzing!, men men... den har ingen hållbarhet på mig överhuvudtaget, jag får sitta limmad med näsan mot handleden för att alls uppfatta den, okej det jag uppfattar är jättefint och annorlunda, men jag fattar inte varför den och så många andra av L'Artisans parfymer har så klen hållbarhet. Är det någon som känner till om det finns någon annan parfym som påminner om Bois Farine? Det är det där mjöligt nötiga jag är ute efter.

fredag 5 juni 2009

Gissa vad det här är?


Jo, det är inget mindre än min alldeles egna patchouli-odling! Önska mig lycka till nu. Ska bli väldigt spännande att se hur det hela utvecklar sig, om det alls blir nåt av de ynkesmå fröer jag stoppade i jorden.

Thierry Mugler - Alien


Bortbytingar och barn som förväxlas på BB är något som kittlar vår fantasi, men på ett närmast obehagligt sätt. Att bortbytingar (traditionellt ett människobarn som bytts ut mot ett trollbarn)skulle existera tror vi väl knappast längre, men ändå är det ett tema som fortfarande engagerar författare och andra konstnärer. Barn som förväxlas på BB däremot är mer av en realitet, även om väl inte det heller bör kunna ske i dagens superkontrollerade vårdapparat. Det har ju dock hänt, till och med i modern tid, den svenska författaren P-O Enqvist har (hade) ju en kusin (eller annan ganska nära släkting) som förväxlade med en annan pojke från samma by på sjukstugan i Bureå en stormig natt för en 70-80 år sedan. Vilken fruktansvärd situation, att älska, ta hand om och uppfostra ett barn, samtidigt som man allt mer blir medveten om att det barnet ju liknar grannföräldrarna och tvärtom!
Ibland misstänker jag att en förväxling skett när det gäller Thierry Muglers parfymer Alien (utomjording, främmande) och Angel (ängel)! Borde inte den strålande, lysande och vackra Alien vara den som heter Angel? Medan Angel som när den kom med sina obekanta och moderna noter, borde med rätta kallas för en Alien? Eller är de egentligen två sidor av samma mynt? Om änglar finns, skulle de väl betraktas som lika främmande som utomjordingar om vi på något sätt fick kontakt med dem? Dessutom är det väl ingen tvekan om att änlar ÄR utomjordingar!?
Oavsett om Alien egentligen borde vara Angel, så är Alien en vacker doft. Den är så vacker, klar och genomträngande att den kan vara svårburen. Det här är jasmindoft så högstämd som den kan bli med hjälp av aldehyder från himmelen, vore Alien en ton vore den väl höga C kan jag tänka mig. Inte många som tar den! Sillaget på Alien är enormt, det strålar om Alien, jag undrar om inte lukten nästan känns utanför huset rentav? Hållbarheten är inte dum heller, uppåt 8-10 timmar senare finns Alien fortfarande kvar på min hud, om än i en mer viskande version.
Förutom att vara hög, ren och klar så är Alien också en våt parfym. Jag ser framför mig iskristaller, rymdblommor och mandelbrotmängder som droppar, smälter och omformas. Trots att Alien är ganska linjär, så är den en parfym som nästan upplevs med synen... Som att vara insvept in en tjock, mörklila sammetscape som genomstrålas av stjärnljus...
Liksom andra stora, kända blomdofter är Alien svår. Frederic Malle´s Carnal Flower är inget man tar på sig till vardags, den är köttigt sensuell och erotisk på ett sådant sätt att man kan få folk att tro att man vill äta upp dem. Chanel No 5 är bedövande aldehydisk till en början, men blir sen ett hypnotiskt sensuellt blomsterhav. I den samlingen blir Alien den strålande, lockande, men samtidigt ständigt undanglidande. Utan syre i yttre rymden klarar man sig inte länge.
Jag tycker om Alien, vissa dagar måste jag bara ha på mig den, det gör mig inget om det är Alien som bär mig istället för tvärtom.
Bilden ovan föreställer en lila utomjording, nej en lila ängel var det visst? Är det samma sak?

onsdag 3 juni 2009

Låt mig berätta en hemlis...

Det är ingen stor hemlighet, många av er som läser bloggen kanske redan känner till den.

Min hemlighet är Etsy. http://www.etsy.com/

Ni som redan känner till Etsy vet precis hur bra Etsy är. Etsy är en sajt som samlar handgjorda saker på ett ställe, många av hantverkarna och konstnärerna finns i USA och Canada, men tack vare Etsy blir deras underbara föremål tillgängliga för människor runt om i världen. Även om vissa av säljarna bara postar inom Nord-Amerika, så postar faktiskt väldigt många hela vägen till Europa.

Och det finns parfymer och parfymoljor i massor, men också så oerhört mycket annat att det är omöjligt att räkna upp allt man kan hitta. Det är verkligen bara fantasin och kreativiteten som sätter gränsen för vad som är möjligt att finna på Etsy.

Där finns tvålar, badoljor, smycken, väskor, kläder, ljus, dockor, glas, musik, plantor, lapptäcken, träföremål och väldigt mycket annat. Nästan vad du än hittar hos Etsy kan du vara säker på att du blir ensam om att ha något sånt, iallafall i Sverige och Europa. På Etsy finns det något för alla smaker och åldrar, börjar man väl surfa runt på Etsy kan man sitta i timmar och hitta den ena säljaren efter den andra med en beundransvärd skaparförmåga. Mycket på Etsy är oerhört vackert att se på och verkar vara väldigt välgjort. Är du ute i god tid, frakt från USA kan ju trots allt ta ett tag, så är Etsy ett superställe för att inhandla diverse födelsedagspresenter eller julklappar. Priserna varierar, man kan hitta fantastiska presenter för bara några dollar, men också riktiga dyrgripar.

När jag surfar runt på Etsy blir jag dels väldigt sugen på att köpa massor av grejer, många av parfymerna som erbjuds där är så långt från massmarknadsdofter som man kan komma och skulle de nu visa sig inte vara så himla bra så har man inte lagt ut mer än någon dollar. Men, jag blir inte bara sugen på att konsumera när jag surfar på Etsy, jag blir också inspirerad att skapa själv. Förstås är skrivande ett slags hantverk, men jag önskar att jag skulle skapa något mer konkret med mina händer. Smycken, askar, små väskor eller det jag i smyg mest av allt skulle vilja skapa, parfymer...

Etsy är så mycket mer än en webshop, Etsy är ett ställe som både säljer och skapar drömmar. Den globala marknaden kan vara skrämmande, men när den ser ut som Etsy är den enbart tilltalande.

Är det någon som känner till om det finns någon liknande sajt med övervägande europeiska säljare?

Hur ska en man lukta?


Egentligen tycker jag att min man alltid luktar gott, han behöver inga parfymer för att göra det. Jag tycker om hur han luktar på morgonen, sömnvarm och med en liksom mjuk doft. När han kommer hem efter träningen, svettig och varm, men i grunden ren och fräsch. Efter en varm sommardag vid havet, eller när han mekat med bilen och kommer in med oljesvarta händer.
Jag provar förvisso en del parfymer avsedda för män och har några jag själv gärna har på mig utan att bekymra mig om att det egentligen är en herrparfym, men annars föredrar jag i allmänhet att känna doften av en parfym avsedd för män, på min man. Somliga unisexparfymer blir helt underbara på honom, medan de gör ett slätt intryck på mig.
Min favorit alla kategorier, på maken, är och förblir Frederic Malles Musc Ravegeur. Jag vet att många kvinnor använder den och till och med har svårt att tänka sig den på en man, men jag säger bara... då har ni inte känt den på min man! Jag tycker mycket om min man nästan jämt, men när han har på sig Musc Ravegeur får han en magnetisk dragningskraft och den gäller inte bara mig. Kvinnliga släktingar och vänner vill inte lämna hans sida när han har på sig den och kvinnlig butikspersonal har aldrig varit så hjälpsamma och trevliga som när han har på sig Musc Ravegeur. Hans manliga hudkemi lyckas lyfta fram animaliska noter i Musc Ravegeur (Musc Ravegeur får vår hund att morra!) , som överhuvudtaget knappt känns på mig. Sen är det förstås en fördel att maken också har Musc Ravegeur som solklar favorit.
Andy Tauers Lonestar Memories är också en höjdare. Tjärig, rökig och rentav köttig. Långt borta i fjärran anas en barrskog. Det här är en parfym för en man med Clint Eastwood-ögon. Eftersom det bara är Clint Eastwood som har (hade?) såna ögon, så är den jätteeffektiv för alla som skulle vilja ha det. På maken finns det en mjukhet i Lonestar Memories, på mig blir den skarp och monoton.
A*Men av Thierry Mugler är inte dum, här har vi en jag gärna använder för egen del. Det här är starkt, sött, kaffe, lakrits och en massa annat gott. Lite mer lättillgänglig och ganska ungdomlig, men ändå manlig. Jag är väldigt nyfiken på den nya versionen A*Men Pure Malt, nån som testat den?
Vi har också ett litet prov på Histoires de Parfums 1740, Marquis de Sade som är väldigt populärt. Det här är rent, styvt och svart läder när det är som bäst. Kan funka på kvinnor som gillar rena läderdofter också, jag brukar tillsätta någon droppe vaniljparfym för att mjuka upp den lite. Nackdelen med Marquis de Sade är att den bara finns i jättestor och därmed också jättedyr flaska, om man inte vill köpa en decant förstås, och det lär vi göra förr eller senare.
Jag gillar Geoffrey Beenes Grey Flannel, den är helt olik de andra. Det här är mer en parfym för den lite äldre mannen, han som har självförtroende, stil och klassisk elegans. Det här är en parfym att bära när man klätt sig i tredelad kostym och vassa -sexiga- herrskor. Glöm att det här är nåt för en gammal stöt, nej det här är för sexiga och intressanta -äldre- män. Inget för pojkar, det här är ingen direkt och framfusig sexighet a la just fyllt tjugo, det här är återhållet, stramt och... ja, Grey Flannel gör garanterat en viss sorts kvinnor knäsvaga! Problem! Maken är inte så förtjust i den, tydligen finns det en not i den som påminner om något vätskedrivande medel han brukar ge patienterna!
Att hitta Bvlgari Pour Homme Soir här är kanske lite oväntat? Iallafall är det det för mig, vi fick ett litet prov i ett byte och oj, den är ju alldeles bedårande! Fräsch, frisk och med en riktigt tjusig te-not, men under det fräscha döljer sig en nästan lika sexig och magnetisk basnot som hos Musc Ravegeur! Provet tog raskt slut, men jag bara måste se till att maken har ständig tillgång på denna fantastiska parfym! Missa inte!!!
J'Ose EdT av José Eisenberg är den manliga versionen och den är lika läcker som den kvinnliga. Det här är en tidlöst sexig doft, passar utomordentligt bra på såväl en vacker 25-åring som en stilig 60-åring. Bara det är en man som trivs med sig själv och att känna sig sexig är åldern inget problem för J'Ose. Riktigt fin, men glöm att jag skulle ha på mig J'Ose EdP samtidigt, det vore som att ha samma kläder som maken och nej, det ligger inte för oss! Ärligt talat, såna där människor som har likadana träningsoveraller som sin partner ger mig rysningar!
Egoiste av Chanel har vi inte i vår ägo, men har sprayat den på maken när vi råkat komma i närheten av den och den finns lätt med på listan över dofter han borde ha i sin ägo. Klassisk, varm och eldig på samma gång. Mmmmm.
Borneo 1834 av Serge Lutens funkar på både mig och maken, men ärligt talat, köper vi mer av den är risken överhängande att det blir mest jag som använder den, som sagt, vi vill inte lukta likadant.
Encre Noir, M7 och Lolita Lempicka Au Masculin är andra som jag hört mycket gott om, men ännu inte hunnit utsätta maken för. Är det nån som testat dem och tycker vi ska köpa några små prover?
Andra bortglömda herrfavoriter? Parfymer har ingen ålder egentligen, men visst finns det trots allt dofter som är klockrena på en 20-åring, men inte på någon som är 50? Har ni någon solklar favvo till en vältränad och vacker hunk på 51? ;)
PS. Det är inte maken på bilden där uppe, det är en klassisk bild "Man in polyester suite" av Robert Mapplethorpe, men det skulle ju kunna vara maken... typ!?
PPS. Är det någon som vet var man kan få tag på prov på Amouages Reflection Women?

måndag 1 juni 2009

Post med förhinder!

Ibland har jag fått vänta uppåt två månader på att brev från andra sidan Atlanten ska komma fram, men fram har de kommit tillslut. Än så länge har bara ett brev gått förlorat nånstans på sin väg från avsändaren till mig och de brev jag skickat har alla kommit fram.

Med tanke på att jag får säkert ett par-tre brev/paket i veckan från diverse länder är det ju en ganska god statistik.

Iallafall förra onsdagen fick jag hem en post-avi, jag hade ett brev att hämta på mitt postkontor aka närmaste ICA-butik, det skulle finnas där för avhämtning från och med klockan 16. Vid halv fem var jag där, nyfiken som vanligt, jag var osäker på vilket brev/paket det kunde vara då jag vid tillfället väntade 3 olika utländska försändelser, som avsändare stod Posten Import! Men, nej mitt brev var inte på ICA, det hade blivit nåt fel.

Jag återkom på torsdagen, nu måste det ju ha kommit, men nej. Började känna mig lite irriterad, men det var ju inte personalen på ICA som gjort fel, utan posten som sorterat mitt brev till en annan ICA-butik i andra änden av stan.

Tillbaka igen på fredag, nu måste det väl ändå vara på plats. Oh, nej... brevet hade sänts från den andra ICA-butiken till Örebro, där det ska omsorteras. Tydligen är postnumret fel på själva paketet! Och tro nu inte att jag kan komma in och hämta min post på lördag, för då är det helg.

Idag är det måndag och jag kan fortfarande inte hämta mitt brev, det ska först till den andra ICA-butiken, där de måste ändra till det korrekta postnumret manuellt (allt är automatiserat numera, därför kan ett felaktigt postnummer leda till att ett brev sorteras fram och tillbaka under flera dagar!) och sen skicka det vidare från fel ICA-butik till rätt ICA-butik, vilket innebär att jag förhoppningsvis kan hämta ut mitt brev imorgon.

Tänk att ibland har post tagit sig från USA och Canada till mig på bara två dagar, medan ett brev felsorterat till en ICA-butik i samma stad, tar nästan en vecka att få till rätt ställe (det vill säga om nu mitt brev finns på rätt ICA-butik imorgon!).

Jag är fortfarande inte säker på vilket brev det är som åkt fram och tillbaka i flera dagar, men jag längtar efter det iallafall! Har du råkat ut för missöden i post-systemet? Min mamma tror att brevbäraren och de som lämnar ut paket på ICA tror att jag har någon typ av knarkrörelse, eftersom jag får så mycket brev från utlandet... (min mamma har också ganska livlig fantasi). Vad tror ni att era brevbärare tror om alla era (jag förmodar att de flesta som läser bloggen också får en hel del försändelser från utlandet) märkliga brev och paket från jordens alla hörn? Kanske är det tack vara såna som oss de inte har det alltför tråkigt på jobbet.