söndag 30 januari 2011

The Pink Room - Darkly Audacious



Darkly Audacious är The Pink Rooms nyaste doft. Till skillnad från No 1 blev det inte kärlek vid första sniffet när jag testade Darkly Audacious, däremot har jag vid det här laget förstått att det snarare är en av de där dofterna som växer på en. Den är inte så stor, strålande och djärv som sin äldre syster, men det kompenserar den med att vara mysig, mjuk och dessutom spännande...

Darkly Audacious har noter av bland annat bergamot, rosenträ, jasmin, ros, plommon, patchouli, rökelse, ambra och vanilj. Jag fick frågan om vilken typ av plommon det är i Darkly Audacious, men vid det laget hade jag ännu inte riktigt kommit underfund med Darkly Audacious. Nu vet jag, på mig blir plommonnoten inte egentligen plommon. En dag när jag testade Darkly Audacious så trillade poletten ner, det doftar ju körsbär! Och i öppningen kan jag svära på att Darkly Audacious doftar sprudlande, läskande och sött som Cherry Coke (körsbärscola).

Varken körsbär eller heliotrop är listade bland noterna, men nu när jag väl känt doften av körsbär i Darkly Audacious lyckas jag inte göra om den till plommon hur jag än försöker. Och jag har verkligen inget emot att dofta av den typen av körsbär som jag hittar här. I öppningen är det sött och glatt, men ganska snart blir Darkly Audacious betydligt mer spännande.

Efter ungefär 20 minuter blir Darkly Audacious mjuk, len, pudrig och milt blommig. En känsla av mörk sammet, så mörkt röd att den nästan är svart. Fyllig, feminin, spännande och vuxen. Sötman från öppningen finns kvar, men är väl balanserad. Darkly Audacious är både oerhört mysig och oerhört sensuell. Inte så rättfram, flirtig eller humörhöjande som No 1. Darkly Audacious får mig snarare att tänka på en vacker, men lite tillbakadragen kvinna.

Basen är dock det jag gillar bäst hos Darkly Audacious. Inslagen av varmt trä blir tydligare, vanilj och ambra gör sig också påminda och något i basnoten bidrar till en nötig och alldeles bedårande doft. Nötnoten är ganska diskret, men oerhört trevlig. Jag brukar i allmänhet uppskatta dofter med inslag av nöt, och Darkly Audacious är inget undantag. Nöten känns som en mjuk, krämig och len hasselnöt ungefär.

Darkly Audacious har inga vassa kanter, den är mjuk, inbjudande och sensuell från början till slut. Perfekt vinterdoft och förmodligen en riktigt bra festdoft också. Sillaget är något mer diskret än No 1, men ändå ganska tydligt. Hållbarheten är god, kanske rentav något bättre än No 1 (6-8 timmar på mig). Rekommenderar Darkly Audacious till alla som gillar söta dofter, med lätta gourmandinslag och som letar efter något annorlunda för kvälls-eller vinterbruk.



Pic: National geographic

onsdag 26 januari 2011

The Pink Room - No 1




Att testa nya dofter är alltid spännande. Somliga har inget att tillföra, medan andra doftar oerhört gott. En del är väldigt intressanta, annorlunda eller nyskapande, medan andra är tråkiga. Vissa parfymer saknar både själ och hjärta, medan andra har det i övermått. Många dofter har inget att säga, medan några få berättar hela historier för mig...

The Pink Rooms första parfym, No 1, är en sådan doft som blommor ut i en fantastisk drömmande berättelse på min hud. Från The Pink Room (som för mig hittills varit ett ganska okänt märke) hade jag förväntat mig trevliga, välgjorda dofter, men inte det här.

Det är en gråkall, blåsig och trist eftermiddag i slutet av januari. Du är på väg hem genom stan i snömodd och halka, människor du möter skyndar mot sitt och alla verkar fullt upptagna med att ta sig in från det kyliga vädret så fort som möjligt. Men plötsligt går som en susning genom de stressade människorna, du tittar upp och lite längre upp på gatan ser du en oerhört vacker kvinna skrida fram. En kvinna som hämtad från Hollywoods glamorösa förflutna. När hon kommer närmare kan du svära på att kvinnan du ser är ingen mindre än en ung och bedövande vacker Elisabeth Taylor. Elisabeth Taylor klädd som inför en viktigt premiär och redo för röda mattan. En fantastisk klänning i tung rosa sammet, oklanderlig frisyr och perfekt make up. Alla människor på gatan stannar upp, håller liksom andan och insuper den nästan magiska stunden. När Elisabeth Taylor sakta glider förbi dig på mindre än en armslängds avstånd kan du känna doften av hennes perfekta parfym...

Du hinner inte mer än blinka så förändras scenen totalt, på något vis förvandlades den bedövande vackra Elisabeth Taylor till en söt, livlig, flirtig och flickig Katy Perry! När Elisabeth Taylor gled förbi höll människor andäktigt andan, men nu ser du hur de ler och rentav skrattar. Katy Perry kanske inte är varken magisk eller mystisk, men hennes utstrålning är så glad, så livsbejakande och smittande att man helt enkelt rycks med. Den dunkla januaristämningen har förbytts till sprudlande festhumör.

The Pink Room No 1 är en parfym som väcker min fantasi, men också så mycket mer än det. Öppningen är fantastisk, tung, stark, bedövande, strålande floral. Fyllig, söt, aromatisk och klassisk. Det här är utan tvekan en doft som lätt skulle matcha Elisabeth Taylor under hennes storhetstid, eller egentligen vilken vacker och dramatisk klassisk Hollywood-stjärna som helst. Vore No 1 ett klädplagg så skulle den vara en fantastisk vintage-skapelse från något av de stora modehusen, vintage, men ändå mer än bärbar idag.

De senaste dagarna har jag haft en oerhört stark dragning till No 1, jag kan iallafall inte komma på något bättre sätt att jaga bort januarikyla-och tristess. Noterna av liljekonvalj, jasmin och ros är strålande, helt enkelt gigantiska och ack så underbara. No 1 är inte en parfym för den försiktiga och det är definitivt en parfym som lätt bär dig istället för tvärtom, men ibland gillar jag det. När jag har på mig No 1 älskar jag det!

Men, någonstans mitt i alltihop förändras No 1, den stora, klassiska rikliga blomdoften börjar ge vika och efterträds (ganska plötsligt) av en betydligt mildare doft, fortfarande blommig, men också med inslag av den krämigaste vanilj man kan tänka sig. Nu blir No 1 plötsligt modern, glad och både flickaktig och flirtig på samma gång. Detta utan att på något vis bli barnslig, den känns helt enkelt bara väldigt humörhöjande och energisk. Jasminen och framförallt liljekonvaljen hamnar allt mer i bakrunden, medan violen dyker upp. Tillsammans med rosen ger den upphov till doften av dyrt, krämig och perfekt läppstift, en doft jag verkligen älskar i parfymer. Plötsligt är No 1 en doft som gjord för Katy Perry när hon ser som mest tossigt flickaktig och flirtigt glad ut.

Det bästa med No 1 är att jag älskar den från början till slut, möjligen blir övergången från klassisk nästan damig elegans till modern popprinsessa lite abrubt, men för mig bidrar det bara till att jag gillar No 1 ännu mer. Den överraskar stort. Oavsett om det är i öppningen eller basnoten så doftar No 1 så gott att jag har svårt att slita näsan från handleden. gemensamt för hela doften från start till slut är en fyllig välgjordhet, No 1 doftar dyrt... och gott!

Sillaget är särskilt i början rejält, men blir aningen diskretare efter ca. 1 timme. Hållbarheten är god, men inte utomordentlig (ca 5-6 timmar på mig). No 1 är en oerhört feminin doft, men det hindrar väl knappast parfymintresserade män som vill testa en riktigt, riktigt grand floral. Det är just No 1's storhet som kan bli problemet för somliga tror jag. En del verkar tycka att vad de än skulle ta på sig så skulle de känna sig nedklädda i jämförelse med No 1, andra tycker att den doftar gott, men ger huvudvärk. Tack och lov tillhör jag ingen av de kategorierna, så på mig funkar No 1 bättre än bäst. Kan vara bland de absolut bästa "larger then life" florals jag har testat faktiskt. Den här är en kandidat till att inhandla i stor flaska.

Mer om The Pink Room kan ni hitta här: http://www.pinkroom.co.uk/





Pic: Elisabeth Taylor
Katy Perry

måndag 24 januari 2011

Comptoir Sud Pacific - Vanille Canelle




Jag håller mig kvar på vaniljtemat idag med, men dagens doft har egentligen en annan not i huvudrollen, nämligen kanel.

Kanel är inte en lika vanlig not i parfymer som vanilj, men visst hittar man kanel i många dofter ändå. Däremot är det inte lika vanligt att kanel få stå i centrum, Comptoir Sud Pacifics Vanille Canelle är ett undantag. Comptoir Sud Pacific har en hel serie med dofter på vaniljtemat som Vanille Apricot, Vanille Banane osv. Tyvärr verkar det som om Vanille Canelle inte längre tillverkas, men den brukar gå att hitta bland annat på Ebay.

Vanille Canelle är en ganska enkel doft, bitvis (särskilt i öppningen) doftar den rentav lite syntetiskt, men när den väl börjar dofta gott så doftar den oerhört gott. Det är som doften av söt, varm kryddig kanel med en knivsudd vanilj i gasform. Oerhört delikat och trevlig. Som gourmanddoft blir den aldrig för söt eller tung, utan det här är en lätt, luftig och mycket komfortabel doft.

Under den första halvtimmen har kanelen en dominerande roll, och jag älskar den delen av Vanille Canelle. Därefter blir kanelen mer i bakgrunden medan vaniljen blir mer framträdande. Vaniljen i Vanille Canelle doftar sött, mjukt och okomplicerat, men fördjupas lite av en sockrig not. Mer komplicerad än så blir inte Vanille Canelle på mig, men när jag är sugen på en enkel kaneldoft utan konkurrens från andra kryddor eller ev. blommor etc, så är lätt Vanille Canelle ett förstahandsval.

Som gourmanddoft är den oerhört lätt, trivsam och får det att vattnas i munnen, som komfortdoft är den mysig och sensuell på ett lättsam sätt. Ett måste att testa för alla som gillar doften av kanel. Skulle lätt kunna tänka mig denna doft som en rumsdoft också. :) Sillaget är ganska tilltaget, men hållbarheten är under medium, efter 3-4 timmar återstår bara en vag doft av vaniljsocker på min hud. Den inte helt bra hållbarheten är något jag lagt märke till hos andra dofter från Comptoir Sud Pacific, de är ofta oerhört väldoftande och söta, men med begränsad hållbarhet, tyvärr.


Eftersom Vanille Canelle blir allt svårare att få tag på undrar jag om någon har tips på någon annan riktigt god och inte alltför tung eller komplicerad kaneldoft?




Pic: cinnamon2

söndag 23 januari 2011

LUSH - Vanillary





Nu när jag väl har börjat med vanilj kan jag ju fortsätta, ellerhur? Dessutom passar det bra då jag har haft en stark dragning till dofter med vanilj i under hela december och januari. Förra året vid den här tiden var det pampiga florals och honung, i år har det varit vanilj och ambra-baserade dofter. Vilken kategori av parfym har du använt mest av under december-januari?

Vanilj är en mycket populär not i parfymer, ibland bara använd med ytterst lätt hand för att få en liten sötma och mjukhet, ibland står vaniljen totalt i centrum, som tex. i Vanilla Musk som jag skrev om igår, men också många andra. I doften Vanillary från LUSH står vaniljen i centrum, men den har betydligt mer sällskap runt omkring än gårdagens vanilj.

Jag är överhuvudtaget förtjust i LUSH och många av deras produkter, tyvärr finns inget LUSH i Nyköping, men varje gång jag åker till Norrköping blir deras LUSH-butik ett defintivt stopp. Deras badbomber, massagekakor, tvålar och ansiktsmasker har verkligen det där som ger lite guldkant i vardagen tycker jag. Nu har ju dessutom Gorilla Perfumes (en nystart av gamla Be Never...) börjat tillverka parfymer för LUSH och då blir anledningen att åka dit ännu större.


En bra sak med LUSHs parfymer är att de kommer i ganska små storlekar och också finns som parfymkräm i stiftform (har inte provat, men det ser ut att vara ett prisvärt alternativ). Man kan faktiskt köpa både en, två och tre av deras väskstorlek (ca 10 ml) utan att totalt ruinera sig.
Mer om LUSH och deras produkter kan ni läsa här: http://www.lush.se/

Dagen före jul köpte jag en liten flaska Vanillary hos LUSH. Vanillary är en helt annan typ av vanilj än gårdagens Vanilla Musk.


Vanillary är inte en gourmandvanilj, det är inte en doft man tar på när man har sötsug. Trots detta är det ingen tvekan om att Vanillary är en vaniljdoft för vaniljälskare, vaniljen är framträdande och tydlig, men man kan kanske säga att det är en vaniljdoft för vuxna vaniljälskare.

Förutom vanilj upptäcker jag en doft av blommor i Vanillary, jasmin, men också något annat, möjligen ylang som är mest tydlig i öppningen. Redan i starten har Vanillary också tydligt rökiga kvaliteér. Det här är en vaniljdoft som utan tvekan passar lika bra på män.

Jag upplever Vanillary som stark och dryg, jag behöver inte mer än ett spray vid handleden för att uppnå en lagom dos av Vanillary. Sillaget är rejält tilltaget, hållbarheten medium.

Efter hand försvinner de inledande blomnoterna, medan rökdoften stannar kvar, vaniljen fördjupas, mörknar, blir krämigare, lite pudrigare och också aningen sötare än i starten. Doften påminner om doften av vaniljcigaretter när de röks. Det här är ganska effektfullt och gör också vanillary till en trevlig vaniljparfym för kvällsbruk. Den lyckas vara både mjuk, mysig och samtidigt spännande.

Har du någon favoritprodukt från LUSH? Själv är jag barnsligt förtjust i badbomben Waiving, not drowning.






Pic: Marilyn Monroe

lördag 22 januari 2011

Ava Luxe - Vanilla Musk






Om du kan se bilderna här ovan, så kan du förmodligen också föreställa dig hur de doftar? Mer än så behöver jag egentligen inte skriva om Ava Luxes gudomliga, men enkla doft Vanilla Musk. Om Indults Tihota är dotterns favoritvanilj, så är Ava Luxes Vanilla Musk min.

Den var med som ett litet prov parfymolja när jag gjorde min beställning före jul och redan vid första användningen föll jag för den totalt.


Den är söt, utan att bli sliskig. Fyllig, utan att bli tung. Det är inte nåt konstigt med den, som vanilj för människor som inte egentligen gillar vanilj, utan det här är en vanildoft för vaniljälskare som inte har alls något emot vanilj som är saftig, gourmandisk, söt, len, krämig och helt enkelt alldeles fantastiskt vaniljig! Den har en vag muskbas, som på mig förstärker och fördjupar doften, men det är en ren och okomplicerad musk som inte tillför särskilt mycket i sig själv (enligt mig).

På mig doftar för övrigt Vanilla Musk minst lika gott som Indults Tihota och alltså såg jag min chans att påverka yngsta dottern i en lite mer ekonomisk riktigt, men hon är inte så lätt att övertyga som jag trodde. Hon menar att Vanilla Musk doftar beskt på henne och inte går att jämföra med Tihota som för henne helt enkelt verkar vara "the real thing". Så visst, hur man upplever Vanilla Musk kan handla om hudkemi, med min hudkemi och mitt doftsinne är den iallafall så nära en perfekt vanilj som det går att komma.


Min nästa beställning hos Ava Luxe kommer definitivt att innehålla -minst- en flaska Vanilla Musk parfymolja. Någon som testat den i eau de parfum förresten?

Hållbarheten är god, men något under medel för en doft från Ava Luxe. Sillaget är hudnära. Kort sagt, en vaniljparfym för människor som uppskattar vanilj. På grund av sin enkelhet och att den är i stort sett linjär så går den nog utmärkt att ha som bas till alla möjliga dofter som man tycker kan behöva en söt vaniljförstärkning.

onsdag 19 januari 2011

Dags för en parfymträff igen...?

Har fått lite frågor om när det är dags för nästa träff? Vi träffades ju i oktober och hade det väldigt trevligt, men flera som inte kunde vara med då har hört av sig och är sugna på att träffas snart.

För mig passar lördagen den 26/2 bra. Före det har jag ganska mycket och längre fram under mars kan det också bli lite svårt för mig att komma ifrån. Så för er som är intresserade, gör gärna en intresseanmälan i kommentarerna om 26 februari funkar. Andra tips på saker vi kan göra kan också lämnas i kommentarerna. Tex. förra gången var vi hem till en i gänget och fikade och testade lite "privata" dofter. Själv har jag ett förslag att vi kunde försöka hinna med en second hand-butik på Östermalm som tydligen specialiserat sig på vintageparfymer. Annars tror och tycker jag att det är super att träffas på NK, men att vi kanske kunde uppehålla oss där en något kortare tid denna gång?

Alltså: Träff för alla parfymintresserade i Stockholm, förslag på datum 26/2. Tid: Vi brukar träffas vid 12, ev. kan vi försöka träffas lite tidigare (ca.11.30).

OM 26/2 inte alls passar eller bara någon enstaka får vi försöka hitta ett annat datum, men då blir det kanske inte förrän i april.

Ser som vanligt fram emot att träffas, både gamla och nya deltagare är så klart hjärtligt välkomna.

tisdag 18 januari 2011

Ava Luxe - Loukhoum





Jag brukar vara svag för dofter som inspirerats av turkisk konfekt/loukhoum. På många verkar den typen av dofter bli för söta, för pudriga och för kväljande, men på mig brukar de helt enkelt bli delikata.

Nu har jag ju inte provat mig igenom alla olika loukhoumvarianter som finns, jag har till exempel ännu inte provat Serge Lutens "ökända" Rahat Loukhoum, men tvivlar inte på att jag även skulle tycka om den. Å andra sidan, hur många parfymer med variationer på loukhoumtemat behöver man i sin samling? Fram till nu, skulle jag ha sagt en och då menar jag egentligen att jag skulle klara mig bra med en flaska av Keiko Mecheris Loukhoum (som jag för övrigt inte ens har en dekant av...än). Nåja, det var innan jag fick hem Ava Luxes variant på Loukhoum.

Som ni vet sen tidigare är jag oerhört förtjust i vissa av Ava Luxes dofter (Nude Musk, Midnight Violet, Film Noir, Kama och flera andra som jag ännu inte skrivit om här), sen finns det förstås vissa som jag testat som inte passar mig alls (Chaos och No 23 tex). Loukhoum hamnar definitivt i den första kategorin, åh den är så delikat och vacker...

ja, Loukhoum är definitivt en tolkning av turkisk konfekt. Toppnoterna börjar med pistagenöt som lyckas vara både torr/rostad och krämigt nötig på samma gång, sedan dyker det upp små luftiga stråk av ros, av vanilj, lätt, pudrigt, delikat och så genomskinligt i sin framtoning att det är som att dofta på ett moln av turkisk konfekt.

Det är just det som skiljer Ava Luxes Loukhoum från andra varianter jag testat, de andra är alla tolkningar av söt, maffig, på gränsen till för mycket av det goda-turkisk konfekt, Ava Luxe verkar närma sig från ett helt annat håll. Hennes Loukhoum doftar som om turkisk konfekt vore uppfunnet i Japan, dvs. japansk konfekt, en delikat godsak i miniformat som åts av de mest firade geishorna under ceremoniösa former, som en teceremoni ungefär.

När andra loukhoumdofter blir för söta blir Ava Luxes Loukhoum snarare intressant, istället för en tydlig, tät doft har den en svävande, luftig känsla. Doften av rosor är så delikat som rosenblad så tunna, så ljusrosa att de blir nästan genomskinliga. Vaniljpuderdoften är bedårande. Kort sagt, jag gillar ALLT med Loukhoum.

Sillaget är tydligt, hållbarheten mycket god ca 8 timmar på mig. Jag är glad att Ava Luxes dofter säljs i 15 mls flaskor, det betyder ju att jag kan köpa fler, men ärligt talat, 15 ml är inte tillräckligt för Loukhoum, den skulle jag behöva mycket mer av. Min lilla 15 mls flaska är rejält använd, och det bara efter en månad i min ägo. Jag älskar den, mellandottern älskar den och yngsta dottern älskar den också.

Jag rekommenderar Ava Luxes Loukhoum dels till alla som brukar gilla den här typen av dofter, men också till er som brukar tycka att de är för tunga och söta, Ava Luxes Loukhoum skulle kunna vara en loukhoumdoft även för ej självklara loukhoumälskare. Testa!

Vill du veta mer om Loukhoum och andra underbara dofter av Serena Ava Franco, kolla här:




Pic: flickr.com