Bvlgari - Petits et Mamans

Jag vet ärligt talat inte riktigt hur jag ska börja. Först hade jag tänkt att skriva om hur vissa parfymer är så komplexa, intriganta och mångfacetterade att man kan skriva sig blå utan att ens komma i närheten av hur parfymen egentligen doftar.

Sen tänkte jag skriva om vanilj och hur mycket jag tycker om parfymer med vanilj i, för att sedan lite snyggt komma in på att ju faktiskt inte alla gör det. Och om man ändå vill ha en mild och diskret doft att mjuka upp någon kraftig parfym med, vad ska man använda då?

Sen tänkte jag skriva att det i Sverige är ovanligt att parfymera bebisar eller barn överhuvudtaget. Medan parfymer framtagna särskilt för barn, till och med riktigt små, är ganska vanligt på andra platser.

Sen tänkte jag skriva om de här milda, mjuka och mysiga parfymerna som är perfekta att ta på sig vid sängdags. Jag har egentligen tre-fyra "gå och sova parfym-favoriter" som jag alternerar med; Penhaligons Lavendula, Dolce & Gabbanas Sicily, Moxie Beautys Puppy Love och sist men inte minst, eller... Bvlgaris Petits et Mamans.

På mig doftar Petits et Mamans som ett syrligt och lite kladdigt citronläppglans. Iallafall till en början, lite längre fram blir det milda noter av kamomill och solros, tydligen lite vanlig ros också, men den kan knappt anas på mig. Basnoten är en ganska långlivad not av barnpuder i min näsa, det ska visst finnas vanilj nånstans, men den gör inte mycket väsen av sig i den här doften, alltså inte på mig iallafall.

Nej, Petits et Mamans kommer inte att gå till historien som världens mest komplext doftande parfym. Den luktar gott, men också på något sätt konstgjort. Jag tror att man kan göra ett lite märkligt intryck om man som vuxen, eller ens tonåring, har på sig den här som regelrätt parfym på dag/kvällstid. Somliga är oroliga för hur de ska uppfattas offentligt om de tar på sig sin mest smutsiga, djuriska myskparfym. Jag grubblar mer på hur jag skulle uppfattas om jag hade på mig den här.

Men, som läsare av bloggen redan förstått, har jag lite problem med att bära de här allra tyngsta, strävaste och djupaste läder-chypre dofterna som tex. Bandit och Lonestar Memories, då kan Petits et Mamans komma väl till pass. Vill man inte få den där känslan av att ha på sig en personligare variant av Bvlgari (!) Black, så kan man ta ett par droppar av Petits et Mamans istället.

Petits et Mamans kan vara lite svår att få tag på i Sverige, men den går att hitta väldigt, väldigt billigt på internet. Trots all sin enkelhet är Petits et Mamans en parfym som jag gärna ser till att alltid ha lite grann av. Det är inte alltid de störtsta parfymupplevelserna man behöver mest av...

Har du någon sån där enkel, rentav billig och kanske nästan lite pinsam parfym, om inte bland dina favoriter, så ändå en parfym du gärna har i dina samlingar?

Pic: Mmmmm by Letheravensoar Flickr

Hur ska en man lukta?

Egentligen tycker jag att min man alltid luktar gott, han behöver inga parfymer för att göra det. Jag tycker om hur han luktar på morgonen, sömnvarm och med en liksom mjuk doft. När han kommer hem efter träningen, svettig och varm, men i grunden ren och fräsch. Efter en varm sommardag vid havet, eller när han mekat med bilen och kommer in med oljesvarta händer.

Jag provar förvisso en del parfymer avsedda för män och har några jag själv gärna har på mig utan att bekymra mig om att det egentligen är en herrparfym, men annars föredrar jag i allmänhet att känna doften av en parfym avsedd för män, på min man. Somliga unisexparfymer blir helt underbara på honom, medan de gör ett slätt intryck på mig.

Min favorit alla kategorier, på maken, är och förblir Frederic Malles Musc Ravegeur. Jag vet att många kvinnor använder den och till och med har svårt att tänka sig den på en man, men jag säger bara... då har ni inte känt den på min man! Jag tycker mycket om min man nästan jämt, men när han har på sig Musc Ravegeur får han en magnetisk dragningskraft och den gäller inte bara mig. Kvinnliga släktingar och vänner vill inte lämna hans sida när han har på sig den och kvinnlig butikspersonal har aldrig varit så hjälpsamma och trevliga som när han har på sig Musc Ravegeur. Hans manliga hudkemi lyckas lyfta fram animaliska noter i Musc Ravegeur (Musc Ravegeur får vår hund att morra!) , som överhuvudtaget knappt känns på mig. Sen är det förstås en fördel att maken också har Musc Ravegeur som solklar favorit.

Andy Tauers Lonestar Memories är också en höjdare. Tjärig, rökig och rentav köttig. Långt borta i fjärran anas en barrskog. Det här är en parfym för en man med Clint Eastwood-ögon. Eftersom det bara är Clint Eastwood som har (hade?) såna ögon, så är den jätteeffektiv för alla som skulle vilja ha det. På maken finns det en mjukhet i Lonestar Memories, på mig blir den skarp och monoton.

A*Men av Thierry Mugler är inte dum, här har vi en jag gärna använder för egen del. Det här är starkt, sött, kaffe, lakrits och en massa annat gott. Lite mer lättillgänglig och ganska ungdomlig, men ändå manlig. Jag är väldigt nyfiken på den nya versionen A*Men Pure Malt, nån som testat den?

Vi har också ett litet prov på Histoires de Parfums 1740, Marquis de Sade som är väldigt populärt. Det här är rent, styvt och svart läder när det är som bäst. Kan funka på kvinnor som gillar rena läderdofter också, jag brukar tillsätta någon droppe vaniljparfym för att mjuka upp den lite. Nackdelen med Marquis de Sade är att den bara finns i jättestor och därmed också jättedyr flaska, om man inte vill köpa en decant förstås, och det lär vi göra förr eller senare.

Jag gillar Geoffrey Beenes Grey Flannel, den är helt olik de andra. Det här är mer en parfym för den lite äldre mannen, han som har självförtroende, stil och klassisk elegans. Det här är en parfym att bära när man klätt sig i tredelad kostym och vassa -sexiga- herrskor. Glöm att det här är nåt för en gammal stöt, nej det här är för sexiga och intressanta -äldre- män. Inget för pojkar, det här är ingen direkt och framfusig sexighet a la just fyllt tjugo, det här är återhållet, stramt och... ja, Grey Flannel gör garanterat en viss sorts kvinnor knäsvaga! Problem! Maken är inte så förtjust i den, tydligen finns det en not i den som påminner om något vätskedrivande medel han brukar ge patienterna!

Att hitta Bvlgari Pour Homme Soir här är kanske lite oväntat? Iallafall är det det för mig, vi fick ett litet prov i ett byte och oj, den är ju alldeles bedårande! Fräsch, frisk och med en riktigt tjusig te-not, men under det fräscha döljer sig en nästan lika sexig och magnetisk basnot som hos Musc Ravegeur! Provet tog raskt slut, men jag bara måste se till att maken har ständig tillgång på denna fantastiska parfym! Missa inte!!!

J'Ose EdT av José Eisenberg är den manliga versionen och den är lika läcker som den kvinnliga. Det här är en tidlöst sexig doft, passar utomordentligt bra på såväl en vacker 25-åring som en stilig 60-åring. Bara det är en man som trivs med sig själv och att känna sig sexig är åldern inget problem för J'Ose. Riktigt fin, men glöm att jag skulle ha på mig J'Ose EdP samtidigt, det vore som att ha samma kläder som maken och nej, det ligger inte för oss! Ärligt talat, såna där människor som har likadana träningsoveraller som sin partner ger mig rysningar!

Egoiste av Chanel har vi inte i vår ägo, men har sprayat den på maken när vi råkat komma i närheten av den och den finns lätt med på listan över dofter han borde ha i sin ägo. Klassisk, varm och eldig på samma gång. Mmmmm.

Borneo 1834 av Serge Lutens funkar på både mig och maken, men ärligt talat, köper vi mer av den är risken överhängande att det blir mest jag som använder den, som sagt, vi vill inte lukta likadant.

Encre Noir, M7 och Lolita Lempicka Au Masculin är andra som jag hört mycket gott om, men ännu inte hunnit utsätta maken för. Är det nån som testat dem och tycker vi ska köpa några små prover?

Andra bortglömda herrfavoriter? Parfymer har ingen ålder egentligen, men visst finns det trots allt dofter som är klockrena på en 20-åring, men inte på någon som är 50? Har ni någon solklar favvo till en vältränad och vacker hunk på 51? ;)

PS. Det är inte maken på bilden där uppe, det är en klassisk bild "Man in polyester suite" av Robert Mapplethorpe, men det skulle ju kunna vara maken... typ!?

PPS. Är det någon som vet var man kan få tag på prov på Amouages Reflection Women?