Nicolas Danila - Amazonian Gardens

Det här med ekmossa i parfymer är inte helt lätt för mig. När mitt parfymintresse vaknade hade jag direkt svårt för ekmossa, men succesivt kunde jag tolerera det i ytterst små mängder i vissa dofter. Jag var dock långt ifrån redo att uppskatta rena chypreparfymer...


Men, precis som man kan lära sig att uppskatta vissa mat kan man också lära sig att uppskatta vissa dofter. Givenchys Ange ou Demon innehåller not av ekmossa, om än i ganska begränsad omfattning, men den hade jag inte svårt att ta till mig (även om den inte alltid doftar likadant på mig). Genombrotten när det gäller ekmossa kom nog när jag testade Hors la Mondes Shiloh, okej fortfarande är det topp-och hjärtnoterna i den som jag gillar mest, men jag kan komma på mig med att längta efter dess fylliga, mättade bas av chypre-karaktär också.


För en tid sedan skrev jag om Nicolas Danillas parfymlinje Alladins Gardens och recenserade några av dofterna lite närmare. Ibland dem fanns det några som tilltalade mig mycket som Asian Gardens och Arabian Gardens, några som var trevliga, men kanske inte så intressanta för mig, även om yngsta dottern verkligen älskar Aboriginial Gardens. Men, bland de fina och ganska lättburna dofterna fanns en som jag inte blev riktigt klok på... Amazonian Gardens. Den stod ut från mängden och på många sätt tyckte jag inte ens att den hörde hemma bland de andra.


Amazonian Gardens fångade mitt intresse, men stötte också bort mig på samma gång. I min näsa och på min hud domineras den totalt av ekmossa nämligen. Ekmossan i Amazonian Gardens är stark, djup, dammigt pudrig med doft av mossa, stenar, jord, aska och cigarrer. Förra gången jag testade den blev jag helt överväldigad, vill minnas att jag skrubbade den av mig efter en stund. Intressant, men ingenting för mig. Trots detta har jag mellan varven känt mig dragen till den. Liksom längtat efter den, men det har räckt med att jag öppnat den lilla flaskan och sniffat på doften lite försiktigt och på avstånd för att få mitt lystmäte.


Nu när jag börjat bli lite härdad bestämde jag mig för att testa den igen. Ekmossan är fortfarande alldeles för stark och påträngande för min smak, men jag uppfattar också nyanser som jag missade sist jag testade den. På många sätt påminner den om Givenchys Ange ou Demon, men förstorad, förstärkt... ja Ange ou Demon är för den stora publiken medan Amazonian Gardens är en vass doft som balanserar på gränsen till det bärbara. Amazonian Gardens är som ett negativ av Ange ou Demon med noterna i omvända proportioner.


För under ekmossan finns stråk av vackra, som jag uppfattar det rosa blommor. Blomdoften tillför sötma, lätthet och kvinnlighet i en doft som nog annars är ganska unisex. Amazonian Gardens har också en pudrig not av sandelträ som lättar och mjukar upp doften i basnoten. Amazonian Gardens är en doft som skulle passa som hand i handske för den onda fen i Disneys Törnrosa.


Amazonian Gardens kräver uppmärksamhet från både den som bär den såväl som från omgivningen, det här är inte en doft som passerar obemärkt förbi. Jag tror aldrig att jag kommer att bära den särskilt ofta, men den är utan tvekan en mycket intressant doft. Sugen på ekmossa? ja, då är denna ett starkt tips. Gott sillage och god hållbarhet, kan funka även på män.


Har du någon favoritdoft med ekmossa? vilka chypre-ekmosseparfymer bör man prova? Tips och förslag mottages tacksamt.



Pic: eaumg.wordpress

Nicolas Danila - Arabian Gardens

Arabian Gardens är i ganska mycket Asian Gardens motsats. Den är varm, träig och aromatisk medan Asian Garden är kall, luftig och lätt. Arabian Gardens höjer humöret och ger glädje och energi snarare än lugnar ner och inbjuder till eftertanke. Trots många olikheter finns det också likheter, båda (egentligen alla i serien, förutom Amazonian Gardens) är lätta, mjuka och transparenta skapelser. Inte så ovanligt när det gäller en mer aquatisk parfym, men ganska annorlunda när det är en orientalisk doft.


Arabian Gardens har den där ganska sällsynta glödande känslan som jag hittat i några parfymer, till exempel M. Micallefs Gaiac och Montales Red Aoud. Trots att den är glödande, varm och aromatisk är den ändå också mild, smeksam och lite undanglidande. Det finns ingenting starkt, högljutt eller för mycket över Arabian Gardens.


Arabian Gardens får mig faktiskt att tänka på lugnet i en arabisk trädgård med växter som erbjuder skugga och svalka från porlande springbrunnar, men också lektioner i arabisk kalligrafi av en mycket gammal och mycket stillsam kaligrafimästare, att sitta med ryggen emot en tjock mur som skyddar mot solens hetta under dagens varmaste timmar och äta från ett fat med saftiga frukter, apelsiner, mandariner och mango...


Ja, jag får en bestämd doft av solmogna citrusfrukter och mango i toppnoterna av Arabian Gardens, de gröna noter som ska finnas där undgår mitt doftsinne eller möjligen, min hudkemi. De är inte söta, spritziga eller på något sätt skarpa frukter, fruktdoften är liksom mild, blommande och behaglig. Ganska snart får frukterna sällskap av den där härligt glödande noten. Hett trä, som i en bastu, med ett milt, men omisskänligt inslag av tjära. Och nej, som med allt annat i Nicolas Danilas parfymer är det absolut inte starkt, högljutt eller påträngande. Bara fascinerande, för jag måste sitta med näsan vid handleden mycket och ofta när jag har på mig Arabian Gardens.


Arabian Gardens är något så ovanligt som en orientalisk parfym som skulle kunna gå att använda i de flesta sammanhang, även på kontoret eller överhuvudtaget när du inte vill dofta för starkt, eller mycket. Gör nu inte misstaget att tänka att den på något sätt skulle vara tråkig, för det här är en förtrollande och sensuell doft på alla sätt.


Bland parfymerna i Aladin Gardens är Arabian Gardens den som är mest jag. Och om Asian Gardens inte riktigt passar under den kalla årstiden så är Arabian Gardens som klippt och skuren för kyligt, grått novemberväder.


Efter hand tonar de saftiga frukterna bort, men den glödande och lite kryddiga doften kvarstår länge och kompletteras med torr och aromatisk vetiver. Trots sin lätta karaktär är Arabian Gardens också oerhört långlivad, små spår av mild vetiverdoft dröjer sig kvar på huden efter en hel natt. Sillaget är diskret, men något mer utstående än i Asian Gardens.


Överhuvdtaget tycker jag att alla dofter i Aladin Gardens är vackra, välgjorda och fina, även om just jag dras mest till Asian Gardens och Arabian Gardens.


Aboriginal Gardens doftar milt citrusblommigt på mig med gröna inslag för att sedan bli mer mjölkigt krämig. Amerindian Gardens har en rätt fin och annorlunda ros-rabarbernot, men blir lite för skarp på mig. Polynesian Gardens är en solvarm tropisk doft med salta aquatiska inslag. European Gardens har jag redan skrivit lite om och Amazonian Gardens är ett kapitel för sig.


Maken fick ta på sig en droppe av Amazonian Gardens igår innan hundpromenaden och denna lilla droppe doftade omkring oss under hela promenaden trots att den dessutom var dold under vinterjacka och handskar. Amazonian Gardens är mer än en parfym, den är ett fenomen! Om än jag inte riktigt förmår tycka om den, så är den besynnerligt fascinerande och verkar snarare höra hemma bland Serge Lutens tyngsta dofter än bland en serie tillägnad jordens trädgårdar.
Jag är så nyfiken på hur Nicolas Danila och de andra som arbetat med dessa parfymer tänkte omkring denna doft!?



PS. Alhambra (med trädgård) på bilden här ovan ligger förstås i Spanien och ingen annanstans, men Alhambra är ursprungligen ett moriskt palats och som sådant tycker jag trädgården platsar som arabisk trädgård, dessutom ser den så vacker ut.


Pic: Alhambra_Garden, wikimedia

Nicolas Danila - Asian Gardens

Överraskande nog blev Asian Gardens en av mina favoriter bland Aladin Gardens parfymerna. Överraskande eftersom det är en grön, aquatisk och väldigt lätt parfym. Inte någon kategorin där jag vanligen brukar hitta favoriter. Inte heller är det riktigt rätt årstid för en parfym i den här kategorin, med bland annat kyliga inslag av mint bland noterna, men ändå har Asian Gardens lyckats fånga mig, kanske mest av de sju parfymerna i serien.


Asian Gardens är en lugn parfym, kontemplativ, närmast meditativ. Att en östasiatisk trädgård stått som inspiration förvånar mig inte alls, nej den här parfymen får mig att tänka på vindens sus genom bambudungen, det välkrattade gruset i en zenträdgård, en spegelblank vattenyta i en damm med guldfiskar, kort sagt, lugn, ro och stillhet.


Med noter av bambu och mint blir Asian Gardens som svalkande, grönt och friskt vatten. Själva doften är delikat svag, så svag att det för mig är svårt att få andra associationer än till vatten och luft. Noten av mint ger snarare ett intryck av kylig luft än doften av mint. Alla noterna i Asian Gardens känns nedtonade, på gränsen till doftlösa och ändå känner jag ju, utan tvekan, doften av parfymen. Det skulle kunna vara ett mineralvatten med en ytterst diskret och delikat smak av mint och bambu. Ja, för förutom bambu och mint finns en liten mineralnot i Asian Gardens.


Under hela doftens livslängd förändrar sig inte Asian Gardens speciellt mycket, den är lätt, aquatisk och luftigt kylig i många timmar. Men, den är också förvånansvärt långlivad. Jag tog på den i går kväll och på morgonen anades fortfarande doften, men nu med inslag av värme och lätta blommor.


Asian Gardens är en ytterst delikat parfym, vacker och svalkande, bedårande och genomskinlig på gränsen till osynlig. Mycket raffinerad. Lugnande och liksom lindrande. Som en privat och hemlig asiatisk retreat, när man vill fly sin vardag för en stund.


Som sagt, den varar och varar, vilket är ett konststycke i sig med så lätta noter. Sillaget är ytterst diskret, men står ändå ut en aning från huden. Asian Gardens är nog mer av en sommarparfym, men fast den är svalkande tycker jag att den fungerar som inomhusparfym den här årstiden, även om jag inte skulle ta på mig den inför en skogspromenad. Rekommenderar den till alla som vill testa en vacker och transparent aquatisk parfym med meditativ stämning.


Pic: David Lee, Koi and bambu

Nicolas Danila - Aladin Gardens

Det är svårt att veta var jag ska börja när det gäller Nicolas Danilas parfymlinje Aladin Gardens. Alla 7 parfymerna är 100% allergenfria, tydligen har man använt sig av någon ny teknologi för att ta bort allergenerna från vissa råämnen. Hur det exakt går till har jag ingen aning om, men om det funkar så antar jag att det är bra? Ni som är mer insatta i EUs lagstiftning emot citrusoljor, mossor etc. i parfymanvändning kanske vet mer om detta än vad jag gör.


Aladin Gardens består som sagt av sju olika parfymer (EdP), Aboriginal Gardens, Amazonian Gardens, Asian Gardens, Polynesian Gardens, Amerindian Gardens och European Gardens. Flaskorna är i regnbågens alla färger, varje flaska är vacker för sig, men tillsammans måste de göra ett slående intryck. Jag tänker på hur solen skulle reflekteras genom flaskornas vackra glas, men tyvärr är ju direkt solljus det sista som bör komma i närheten av parfymflaskor.


Parfymerna kommer bara att tillverkas i 7000 exemplar. Alla parfymerna i serien (förutom en) är vackra, lättburna och glada till sin natur. De skulle kunna passa på kvinnor i vilken ålder som helst, sött och rart på min yngsta dotter (12 år), vackert och kvinnligt på lite äldre kvinnor och strålande och aningen ungdomligt på mogna kvinnor. Dessutom är jag säker på att Nicolas Danilas parfymer kan tilltala en global publik, vilket ju är passande med tanke på linjens globala tema.


Jag gillar flaskorna (även om jag bara sett dem på bild). Jag gillar tanken, historien och filosofin bakom linjen. Men, gillar jag parfymerna?


Som parfymnörd är det ju så att hur vacker en flaska än är kan den inte göra mycket om jag inte gillar innehållet. Till syvende och sist är det hur själva parfymen doftar och reagerar med min hudkemi som avgör om jag tycker om den eller ej. inte heller en fin bakgrund till parfymernas uppkomst har någon större betydelse.


När jag läste igenom noterna på de olika parfymerna så fanns det vissa som lät mer tilltalande och intressanta, medan några lät ganska tråkiga. Mitt intryck, innan jag testat dem, var att de säkert var fina allihop, men snarare fina och trevliga än fina och intressanta, annorlunda och bedårande.


Hade jag rätt eller fel?


Både och, tre av parfymerna (Aboriginal Gardens, Amerindian Gardens, Polynesian Gardens) var fina, men gjorde varken till eller från på mig. Doftar gott? Jadå. Hyfsad hållbarhet? Onekligen. Minnesvärda? Nja, inte riktigt.


European Gardens har not av bland annat anis och det här är en helt annorlunda anisnot än vad jag är van att möta i parfym. Det här är inte anis på gränsen till lakrits, utan anis som brödkrydda. Min kära mormor brukade baka anisbröd, ett slags friterade ringar kryddade med anis och doppade i socker. European Gardens doftar den typen av anis, och en rejäl dos nybakat(eller snarare halvgräddat) bröd. Trots sin orginalitet, känner jag att det här inte riktigt är en parfym för mig. Men, jag rekommenderar den absolut om du är på jakt efter en udda anisnot med inslag av bröd! Rejält stark till en början och med utomordentlig hållbarhet!


Aboriginal Gardens har en gråsvart flaska, men om jag fick välja skulle Amazonian Gardens ha den flaskan istället. Jag är nyfiken på hur man bestämt vilken parfym som ska vara i vilken flaska? Amazonian Gardens är i mitt tycke en katt bland hermeliner. Om alla parfymerna i serien är hyfsat milda, lätta, klara och tilltalande så är Amazonian Gardens allt annat än det. Det här är massivt parfymmörker, den egentligen mest intressanta av alla, men tyvärr, oerhört (OERHÖRT!) svårburen på mig som har problem med mossnot! För här är det mossnot i överdos, tillsammans med en väldigt intressant not av Yerba Maté-te. Något i doften är extremt tilldragande, samtidigt som jag finner den superstarka mossnoten direkt frånstötande. Hur något som doftar så här mycket mossa kan vara allergen-fri är ett under. Det här är också den enda parfymen i serien som kan bli svår i ett globalt perspektiv. Jag kan tänka mig att tex. japanskor som gillar delikata, lätta parfymer skulle kunna bli halvt ihjälskrämda av Amazonian Gardens! Kanske kommer jag med en mer utförlig recension av den om jag vågar mig på att testa den en gång till! Amazonian Gardens är hur som helst ett måste att testa för er som letar udda, kraftfulla parfymer.


De av er som kan räkna har insett att det återstår två parfymer från Aladin Gardens, nämligen Asian Gardens och Arabian Gardens. De två som blivit mina favoriter bland Nicoals Danilas parfymer.


En liten länk till er som vill veta mer om Nicolas Danila och Aladin Gardens. http://nicolasdanila.com/


Pic: rainbow-ocean-by-thelma