Issey Miyake - Le Feu d'Issey

En natt har du en härlig dröm. Du drömmer att du vunnit en resa till en av världens lyxigaste hotell, beläget på en tropisk ö. Vanligen är hotellet en tillflykt för miljonärer och kändisar som vill stressa av, du kan inte tro att du har haft turen att hamna på ett sådant ställe.

Din privata bungalow ligger precis vid den finkorniga stranden, vågornas kluckande hörs tydligt när du sitter på din veranda och solar. Runt din bungalow växer tropiska träd och blommor som sprider en diskret, men varm väldoft i luften. Du hör främmande fåglar sjunga bland träden och nere vid stranden går ett förälskat par förbi. Från bungalowen intill hörs glada skratt och du kan känna doften av dyra cigarrer på avstånd. Du sveper in dig i en tunn sarong och tar en promenad vid vattenbrynet, de små vågorna smeker dina bara fötter. Du njuter av det varma vattnet, låter solstrålarna smeka ditt ansikte och andas in doften av gyllene, tropiskt solsken.

När du vaknar på morgonen minns du drömmen med ett visst vemod, chansen att du hamnar på en sådan lyxresort är tämligen minimal. Men, märkligt nog tycker du att drömmens dofter fortfarande svävar omkring dig. En svårfångad, men ändå påtaglig doft av tropisk sol.

Ja, så skulle Le Feu d'Issey kunna beskrivas. Jag har tyvärr aldrig varit på någon tropisk ö, det närmaste jag kommit är väl någon ö i Medelhavet, och det är ju inte riktigt samma. Le Feu d'Issey påminner mycket om light-varianten, men luktar mer. Den är starkare, blommigare och även aningen mer komplex. Den tydliga cigarr-noten är riktigt trevlig, om än lite udda. Det är för mig totalt obegripligt att Le Feu d'Issey slutat tillverkas, medan light fortfarande är i produktion. Jag tycker att båda parfymerna är riktigt, riktigt bra. Båda doftar sol, sommar och strand, det är bara det att stränderna är belägna vid helt olika hav. I mitt tycke utesluter inte den ena den andra, utan tvärtom kompletterar de varandra på ett riktigt trevligt sätt.

Vilken Le Feu d'Issey gillar du bäst? Eller gillar du ingen av dem?

Issey Miyake - Le Feu d'Issey Light

Det är en underbart varm och solig sommardag. Du bestämmer dig för att åka till närmsta badstrand med familj och vänner. Ni packar ner fika, badlakan, solkräm och lite strandleksaker. Eftersom det är så fint väder är det redan ganska mycket folk på stranden, men ni lyckas hitta en lite avskild plats och breder ut filtarna i skuggan under en tall.

Du smörjer in dig med solkräm, solar, bygger sandslott med småbarnen, jagar de större barnen i vattnet, har lite simtävling, kastar boll, äter glass, smörjer in dig med mera solkräm, dricker kaffe och äter smörgåsar, lyssnar på måsarna som skriar, råkar kliva på dina solglasögon när du kastar lite mera boll, grillar korv och dricker cocacola, tar ett sista dopp, lyckas få upp barnen ur vattnet efter många om och men, letar borttappade cykelnycklar och en sandal, mutar barnen med en sista bulle var och packar ihop och cyklar hemåt i den ljumma sommareftermiddagen.

När ni kommer hem tar du en kall öl och ni sätter er på uteplatsen och ser barnen leka. Framåt kvällen grillas det lite mer och ni sitter ute länge i den varma, mörknande sommarkvällen. En perfekt sommardag håller på att ta slut, när du går in känner du dagens alla dofter dröja sig kvar på din hud. Din hud luktar som en perfekt sommardag, som om solskenet parfymerat din hud på det mest naturliga och vackra sätt. Du borde kanske duscha, men låter bli.

Ja, något sånt luktar Le Feu d'Issey Light på mig, det är en närmast perfekt solskensdoft tycker jag. På hösten och vintern är den en underbar påminnelse om sommaren, på våren lovar den mig att sommaren snart är här. Den går dessutom alldeles utomordentligt att använda även på sommaren, men då kan jag tycka att den egentligen inte behövs. Den är mild, smekande och annorlunda. Varar länge, men är samtidigt diskret. Le Feu d'Issey Light gör mig glad och pigg.

Happy, happy, joy, joy.

Så här års är det grått, regnigt, kallt, mörkt, blött, snöigt och den härliga hösten med dess underbara färger och höga, klara luft har liksom svepts in i en tjock, blöt och gråmurrig gammal filt. Jag tycker mycket om hösten, men när jag säger det så menar jag hösten som den är i september och kanske i oktober om man har tur och det är en fin höst. Vem som gillar hösten, gillar november mest? Iallafall ingen jag känner, det måste vara en månad som gjord för de mest deprimerade små emoflickorna som går i ett par skor.

Vi andra kan behöva muntras upp lite under november. Tända massor av ljus, ha travar med böcker vid sängen, krypa ned i ett varmt och väldoftande bad, passa på att ta långa promenader hand i hand med älsklingen medan det fortfarande är dagsljus och sen kanske en kopp choklad eller ett glas gott vin. Och förstås, parfymer! De där parfymerna som muntrar upp en och gör en glad, varm och mysig.

Jag har några favoriter som kan göra den gråaste dag lättare och ljusare: Le Feu D'Issey Light, den här parfymen är som om någon fyllt solsken på flaska, fråga mig inte hur man lyckas med det, men gott luktar den. Den är mild, mjuk och väldigt annorlunda. Det finns också en Le Feu D'Issey som jag ännu inte har provat, somliga tycker att den är bättre än light-versionen och i så fall måste den vara mycket, mycket bra.

En annan humörhöjare är Frederic Malles Lipstick Rose, den är helt enkelt underbar. Det här är gammaldags kladdigt och karmosinrött läppstift, barbiesmink, en clown och förväntan inför en teaterföreställning. En knallröd mun med fylliga läppar. Det är humörhöjande, på gränsen till vulgärt, men på rätt sida om gränsen. Rosor, violer och något lite oljigt, krämigt. Med den här parfymen på är det svårt att låta bli sminklådans rödaste läppstift!

Och Vivienne Westwoods Anglomania, en riktig älskling. Även här är det massor av rosor, en aning konstgjorda, men vad gör det? Jag blir iallafall glad. Massor av vanilj och lite läder gör det här till en hyfsat orginell doft som nästan kräver lite kallare och gråare väder för att inte bli totalt jätteförmycket. Spraya på dig Anglomania, vira in dig i en röd halsduk och gå på promenad. Avsluta med en kopp te och scones när du kommer hem, eventuellt kan du komplettera teét med en liten skvätt whisky.

Och den ack så ljuva, Iris Poudre av Frederic Malle. Det här är en lite stillsammare humörhöjare, mer av ligg kvar i sängen hela dagen och läs böcker, gosa med din älskade, barnen och husdjuren (om du har några). Beställ hem pizza. Mys. Njut. Tänd massor av ljus.

Har du några bra förslag på parfymer som gör gråa dagar lite mindre gråa?