Puredistance Black

Man kan gå på glödande kol, jag känner människor som gjort det. Själv är jag dock osäker på om jag verkligen skulle vilja/våga prova. Kanske skulle det gå bättre om jag hade på mig några droppar av Puredistance Black, den skulle kunna vara min skyddande talisman. Vet inte om parfymhuset Puredistance behöver nån närmare presentation, jag har iallafall skrivit om Puredistance I tidigare på bloggen: http://rebelladensnella.blogspot.se/search?q=puredistance Om Puredistance I är en doft för bröllop (iallafall får jag såna associationer), så är Puredistance Black något helt annat, även om de båda dofterna har hög kvalite, goda ingredienser och ett fint genomförande gemensamt. Puredistance har valt att än så länge inte avslöja vilka noter som ingår i Puredistance Black, spännande tycker jag, men också svårt. Jag känner en massa dofter, men vet inte riktigt vilka som finns där "på riktigt" och vilka jag bara fantiserar ihop. Öppningen är syrligt citrusig med en fond av kryddiga noter och jag tycker jag känner både kryddnejlika och muskot. Det finns också ett friskt inslag som känns som gran och just den noten tillför en dynamik som jag tycker blir väldigt intressant. Det är som två olika stråk, ett varmt orientaliskt och kryddigt förenas med ett friskt och aromatiskt med doft av barrskog och citruslunder.
Em längre bit in i doften dyker det upp mer torra tränoter och söta, fylliga plommon. En rejäl klick mörk honung. Något kokosliknande eller möjligen vagt mjölkigt, vet inte om det verkligen är en kokosnot eller kan det vara fikon? Försöker dofta mig till om jag kan ana några blommor i Puredistance Black, tycker ofta det är svårt att känna enskilda blomnoter i parfymer med tunga, träiga och orientaliska inslag. Kan vara lite nejlika och kanske ros, men grymt osäker på det. Det finns nog oudh här nånstans också, men en mild och lättsam oudh, även om jag anar en liten medicinsk bitterhet.
Ju längre in i doften man kommer ju mer komplex blir den, fyllig, rökig, varm, spännande och i ständig förändring. Puredistance Black är till sin natur en sån doft som lockar en längre och längre in, man dras med av de förtrollande doftnoterna och vill lösa mysteriet med vad det är som doftar... så oerhört... gott... lockande... sensuellt.
Trots detta så är Puredistance Black en lätt, hudnära doft. Och den frigör liksom sin underbara doft i små, oerhört angenäma fläktar. När jag bara bär den, utan att försöka analysera vad jag känner, så påminner den i stil mycket med Puredistance I såtillvida att det känns som att vara instoppad i en alldeles egen mjuk, smekande och ibland överraskande kokong av väldoft.
Puredistance Black får mig att tro att jag lever på lägereldarnas och sagornas tid. Svagt glödande kol i en nästan utbrunnen eldstad under natthimlen. Smala, slingrande gränder genom en gammal stad i nattbelysning. Solförmörkelse och en spegelblank vattenyta under fullmånens sken. Poesi och vilda hjärtan. Kärlek. Äventyr. Tusen och en natt. Skönhet. Glädje över att det nån gång då och då dyker upp såna här fantastiska parfymmästerverk (Puredistance Black är skapad av Antoine Lie, mannen som ligger bakom bla. Etat Libre D'Oranges Secretion Magnifques och Comme Des Garcons Daphne).
Puredistance Black är utan tvekan min favorit bland Puredistances dofter, just för att den passar min doftprofil aningen bättre än tex. Puredistance I. Puredistance Black är också en av de bästa dofter jag provat på länge. Den gav mig tillräcklig inspiration för att lösa upp min skrivkramp, tusen tack för det.