måndag 4 maj 2009

Issey Miyake - Le Feu d'Issey Light


Det är en underbart varm och solig sommardag. Du bestämmer dig för att åka till närmsta badstrand med familj och vänner. Ni packar ner fika, badlakan, solkräm och lite strandleksaker. Eftersom det är så fint väder är det redan ganska mycket folk på stranden, men ni lyckas hitta en lite avskild plats och breder ut filtarna i skuggan under en tall.
Du smörjer in dig med solkräm, solar, bygger sandslott med småbarnen, jagar de större barnen i vattnet, har lite simtävling, kastar boll, äter glass, smörjer in dig med mera solkräm, dricker kaffe och äter smörgåsar, lyssnar på måsarna som skriar, råkar kliva på dina solglasögon när du kastar lite mera boll, grillar korv och dricker cocacola, tar ett sista dopp, lyckas få upp barnen ur vattnet efter många om och men, letar borttappade cykelnycklar och en sandal, mutar barnen med en sista bulle var och packar ihop och cyklar hemåt i den ljumma sommareftermiddagen.
När ni kommer hem tar du en kall öl och ni sätter er på uteplatsen och ser barnen leka. Framåt kvällen grillas det lite mer och ni sitter ute länge i den varma, mörknande sommarkvällen. En perfekt sommardag håller på att ta slut, när du går in känner du dagens alla dofter dröja sig kvar på din hud. Din hud luktar som en perfekt sommardag, som om solskenet parfymerat din hud på det mest naturliga och vackra sätt. Du borde kanske duscha, men låter bli.
Ja, något sånt luktar Le Feu d'Issey Light på mig, det är en närmast perfekt solskensdoft tycker jag. På hösten och vintern är den en underbar påminnelse om sommaren, på våren lovar den mig att sommaren snart är här. Den går dessutom alldeles utomordentligt att använda även på sommaren, men då kan jag tycka att den egentligen inte behövs. Den är mild, smekande och annorlunda. Varar länge, men är samtidigt diskret. Le Feu d'Issey Light gör mig glad och pigg.

Inga kommentarer: