Nicolas Danila - Arabian Gardens

Arabian Gardens är i ganska mycket Asian Gardens motsats. Den är varm, träig och aromatisk medan Asian Garden är kall, luftig och lätt. Arabian Gardens höjer humöret och ger glädje och energi snarare än lugnar ner och inbjuder till eftertanke. Trots många olikheter finns det också likheter, båda (egentligen alla i serien, förutom Amazonian Gardens) är lätta, mjuka och transparenta skapelser. Inte så ovanligt när det gäller en mer aquatisk parfym, men ganska annorlunda när det är en orientalisk doft.


Arabian Gardens har den där ganska sällsynta glödande känslan som jag hittat i några parfymer, till exempel M. Micallefs Gaiac och Montales Red Aoud. Trots att den är glödande, varm och aromatisk är den ändå också mild, smeksam och lite undanglidande. Det finns ingenting starkt, högljutt eller för mycket över Arabian Gardens.


Arabian Gardens får mig faktiskt att tänka på lugnet i en arabisk trädgård med växter som erbjuder skugga och svalka från porlande springbrunnar, men också lektioner i arabisk kalligrafi av en mycket gammal och mycket stillsam kaligrafimästare, att sitta med ryggen emot en tjock mur som skyddar mot solens hetta under dagens varmaste timmar och äta från ett fat med saftiga frukter, apelsiner, mandariner och mango...


Ja, jag får en bestämd doft av solmogna citrusfrukter och mango i toppnoterna av Arabian Gardens, de gröna noter som ska finnas där undgår mitt doftsinne eller möjligen, min hudkemi. De är inte söta, spritziga eller på något sätt skarpa frukter, fruktdoften är liksom mild, blommande och behaglig. Ganska snart får frukterna sällskap av den där härligt glödande noten. Hett trä, som i en bastu, med ett milt, men omisskänligt inslag av tjära. Och nej, som med allt annat i Nicolas Danilas parfymer är det absolut inte starkt, högljutt eller påträngande. Bara fascinerande, för jag måste sitta med näsan vid handleden mycket och ofta när jag har på mig Arabian Gardens.


Arabian Gardens är något så ovanligt som en orientalisk parfym som skulle kunna gå att använda i de flesta sammanhang, även på kontoret eller överhuvudtaget när du inte vill dofta för starkt, eller mycket. Gör nu inte misstaget att tänka att den på något sätt skulle vara tråkig, för det här är en förtrollande och sensuell doft på alla sätt.


Bland parfymerna i Aladin Gardens är Arabian Gardens den som är mest jag. Och om Asian Gardens inte riktigt passar under den kalla årstiden så är Arabian Gardens som klippt och skuren för kyligt, grått novemberväder.


Efter hand tonar de saftiga frukterna bort, men den glödande och lite kryddiga doften kvarstår länge och kompletteras med torr och aromatisk vetiver. Trots sin lätta karaktär är Arabian Gardens också oerhört långlivad, små spår av mild vetiverdoft dröjer sig kvar på huden efter en hel natt. Sillaget är diskret, men något mer utstående än i Asian Gardens.


Överhuvdtaget tycker jag att alla dofter i Aladin Gardens är vackra, välgjorda och fina, även om just jag dras mest till Asian Gardens och Arabian Gardens.


Aboriginal Gardens doftar milt citrusblommigt på mig med gröna inslag för att sedan bli mer mjölkigt krämig. Amerindian Gardens har en rätt fin och annorlunda ros-rabarbernot, men blir lite för skarp på mig. Polynesian Gardens är en solvarm tropisk doft med salta aquatiska inslag. European Gardens har jag redan skrivit lite om och Amazonian Gardens är ett kapitel för sig.


Maken fick ta på sig en droppe av Amazonian Gardens igår innan hundpromenaden och denna lilla droppe doftade omkring oss under hela promenaden trots att den dessutom var dold under vinterjacka och handskar. Amazonian Gardens är mer än en parfym, den är ett fenomen! Om än jag inte riktigt förmår tycka om den, så är den besynnerligt fascinerande och verkar snarare höra hemma bland Serge Lutens tyngsta dofter än bland en serie tillägnad jordens trädgårdar.
Jag är så nyfiken på hur Nicolas Danila och de andra som arbetat med dessa parfymer tänkte omkring denna doft!?



PS. Alhambra (med trädgård) på bilden här ovan ligger förstås i Spanien och ingen annanstans, men Alhambra är ursprungligen ett moriskt palats och som sådant tycker jag trädgården platsar som arabisk trädgård, dessutom ser den så vacker ut.


Pic: Alhambra_Garden, wikimedia