Chanel - Coromandel (Les Exclusifs)

Jag har märkt att "flera" etablerade, välkända och duktiga parfymbloggare drabbas av "parfymleda" mellan varven. Och det är kanske inte så konstigt, om man så att säga lever med parfymer på det viset som krävs för att skriva inlägg efter inlägg... Personligen är jag långt ifrån less, men mellan varven kan jag sakna de där dofterna som har det lilla extra. Jag testar massor av parfymer och av dem är många bra, eller iallafall helt okej. Några doftar riktigt gott och andra lyckas kombinera noter på ett sådant sätt att något nytt och annorlunda uppstår, men...


Ibland provar jag tio-tjugo och kanske fler parfymer på raken som doftar gott, som doftar fint, trevligt och ibland till och med så pass annorlunda att de sticker ut från mängden, men inte en enda av dem har den där alldeles speciella egenskapen som ändå krävs för att lyfta en parfym från de trevliga medelmåttornas nivå till något mer. Nästan all parfymistor vet vad jag pratar om, de där parfymerna som dansar, sjunger, smeker, viskar, berättar sagor och tar ens hud i besittning på ett självklart vis och man önskar att få dofta så i resten av sitt liv (eller iallafall många, många timmar till)! De här är parfymer som sinsemellan kan vara lika olika som dag och natt, men med en sak gemensamt... de har en slags inneboende karisma, en charm och en glöd som helt enkelt berör en långt bortom vad man kan förvänta sig av en doft.


Att Chanels Coromandel skulle vara en av de dofterna är en stor överraskning för mig. Chanels dofter brukar passa extremt dåligt ihop med min hudkemi, fram till denna bekantskap har det i princip bara varit No 5 Eau Premiere som har funkat på mig, det mesta annat från Chanel får en not av våta blöjor på min hud!


Coromandel är dock så långt ifrån våta blöjor man kan komma, tvärtom är det här en på alla sätt behaglig, mysig, men också intressant doft. Det enda som är mindre bra med Coromandel skulle väl i så fall vara att den är både dyr och ganska svår att få tag på.


Med Cormonadel på är jag egentligen helt nöjd med att bara vara. På mig blir Coromandel märkligt närvarande, jag behöver inte sniffa på den hela tiden för att ändå känna den. Och detta lyckas den med trots att jag uppfattar att den har ett ganska medium sillage.


Coromandel är en rik, fyllig doft med tydliga inslag av sötma, trä och rökelse. Öppningen är en rökig, varm och aningen animalisk ambradoft, jag brukar älska ambra i parfymer och i Coromandel är ambran mild och pudrig, men också levande och mystisk. Coromandel är en av de dofter som verkar ändra sig lite mellan varje gång jag doftar på den.


Ena gången anar jag inslagen av rök tydligare för att härnäst tycka att den domineras av varm trädoft. Så här på sensommaren kommer Coromandel inte riktigt till sin rätt, den är lite för tung och lite för mörk för det, men jag vet säkert att den är en perfekt doft för de mörka och kalla månader som snart kommer.


Basnoten är träig, varm och med svag doft av kryddor. Patchoulinoten som vissa nämner är på mig tämligen diskret. Coromandel har mycket god hållbarhet, jag kan ana den på min hud fortfarande efter 10-12 timmar.


Coromandel är ett måste att testa för alla älskare av orientaliska och träiga dofter. Jag tycker mycket om den, men för en parfym i den här prisklassen når den ändå inte riktigt ändå fram. Den har charm, närvaro, ingredienser av hög kvalitet, god hållbarhet, men saknar något när det gäller orginalitet.

Pic: sufi dancer