tisdag 3 augusti 2010
Parfymistornas "styvbarnsdofter" - Gourmander
Det är känt att bland vissa parfymistor har somliga doftfamiljer högre status än andra. Det gäller förstås inte alla parfymistor, men även bland oss som försöker att inte bry sig om olika dofters "status" finns det i ryggmärgen att somligt är lite bättre.
Allra överst på parfymistornas statuslista kan man säga att vi hittar klassikerna. Visst funkar det med klassiker som fortfarande tillverkas och går att få tag på idag, men allra helst ska det vara vintageparfymer som slutade tillverkas för minst femtio år sedan och numera bara går att hitta hos samlare av riktiga parfymrariteter, somliga webshoppar har helt vigt sin affärsuidé till att jaga fast denna typ av parfymer och erbjuda dem till -oftast- hutlösa priser, ibland dyker också dessa verkliga rariteter upp på Ebay. Självklart vore det kanske lite fel att kalla klassiska parfymer för "barn", snarare är de stora klassiska dofterna de högadliga damer, kanske rentav kungligheter vi i smyg hoppas på att ha i släkten och som plötsligt lämnar efter sig ett oväntat, men rejält tilltaget arv!
En annan doftgrupp som många parfymistor inte alls har något emot att ha i "släkten" är chypré dofterna. Bäst av det bästa är förstås de gamla klassiska chypréparfymerna där man fortfarande kunde använda tillräckligt med ekmossa för att kväva en mindre stad med astmatiker. Annars går även moderna chyprévarianter rätt bra, allt med chyprékaraktär är bättre än det mesta utan. Personligen har det tagit mig flera år att uppskatta chyprédofter, men nu börjar det röra på sig.
Ganska högt upp kommer också grandiosa, vackra, sköra, pudriga, krämiga och fylliga blomdofter. Varje parfymista har iallafall en grand floral-favorit, jasmine, tuberos eller vanlig ros kvittar, huvudsaken är att den är stor och tar upp massor av plats. De stora, svulstiga blomdofterna verkar komma lite högre i rang än de små, söta och pudriga. Rena blomdofter vinner över blandade.
Orientaliska dofter har något sämre anseende än stora florals, men samtidigt finns det få doftkategorier som har en så stor fanklubb. Orientaliska dofter har en enorm bredd som många andra kategorier saknar, det mesta med en gnutta vanilj kan vara orientaliskt. Ofta kan gränsen mellan orientalisk, kryddig och träiga dofter vara lite flytande då många olika noter tex. vanilj, patchouli, kanel, sandelträ, saffran, rökelse, peppar etc kan hittas i alla kategorier. Patchouli andvänds också ofta som bas i moderna chypredofter.
Aqautiska dofter däremot har inte alls lika många anhängare som orientaler. Det är vanligt att parfymistor uttrycker sig i stil med "en av få aquatiska dofter jag gillar"... Har säkert själv skrivit så och dessutom mer än en gång! Så okej, jag kanske inte gillar SÅ många aquatiska dofter, men iallafall tillräckligt många för att det vore självklart för mig att stå för att jag gillar dem!
Säga fruityfloral och du kan få många parfymistor att rysa. Här handlar det sällan om några stora blommor, utan ofta en märklig hopmixad blandning av massor med frukter och massor av blommor som tillsammans ger upphov till något som i bästa fall doftar som översöt fruktsallad och i sämsta fall hårspray (iallafall massor av dofter i kategorin woodyfloralmusk). Här blir det lite knivigare att medge att jag har favoriter, jag brukar helt enkelt sällan testa dofter i denna kategori. Snacka om styvmoderlig behandling, tips på trevliga fruityflorals mottages tacksamt!
Kändisdofter om något är inte gillade av parfymistor i allmänhet, men även om de ofta håller sig någotsånär inom samma ramar tillhör de inte en helt egen kategori. Oftast återfinns kändisdofterna bland fruityflorals, woody floral musk eller min sista kategori för idag... gourmand!
Gourmander är inte heller helt okej att gilla. Trots det känns det som om gourmanddofter har något fler anhängare bland parfymistor än tex. fruityflorals. Titta på bilderna här ovan, hur kan något som försöker dofta som vanilj, choklad, knäck, glass, kola och vaniljkakor inte vara omtyckt? Jag är svag för gourmanddofter. Den där tiden i månaden när jag är sugen på choklad kan jag ta på mig en mäktig gourmand och hipphapp, chokladsuget går över utan att jag fått i mig en enda kalori! Tyvärr, verkar gourmander ha motsatt effekt på somliga. Gourmander verkar vara mer accepterade om de inte riktigt ÄR gourmander. Gärna skrivs det "att det är en vuxen vanilj", "en mysig gourmanddoft, men med inslag av rök och animaliska noter så att den blir intressant". Alltså gourmand är okej att gilla om det inte riktigt doftar klockrent gourmand. Själv har jag mängder av gourmand-gourmand favoriter, Keiko Mecheris Loukhoum, Profumum Romas Dulcis in Fundo, Comptoir Suds Vanille-Canelle, L de Lolita Lempicka, Hilde Solianis Fraagolaa Salataa och Lostmarchs Lann-Ael (borde skriva om den, den är supersöt, men jag har inget prov av den just nu). Bois Farine är väl förresten också ett slags gourmand? Och not av ris är mysigt i dofter... och mild sötmandel... vaniljkakor, citronsorbet, seg kola och nötkrokant... den enda gourmandnoten som inte riktigt lyckas på mig är doften av choklad, de flesta dofter jag testat med chokladnot blir tvåliga på mig och jag brukar tröttna på dem ganska fort.
Mer gourmanddofter till folket, särskilt till mig, tack! ;)
Har du någon gourmandfavorit jag borde testa? Eller skyr din hud allt vad gourmand heter? Min hudkemi verkar lyfta fram söta noter på ett optimalt sätt, vilket säkert kan förklara varför jag är svag för gourmandparfymer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Jag vet inte om jag håller med dig om den här indelningen. Jag har svårt att se hur någon doftkategori skulle kunna vara "bättre" än andra. Däremot tar vissa doftfamiljer längre tid att vänja sig vid, kanske för att de uppfattas som omoderna av många yngre.
Jag gillar gourmanddofter som gränsar till andra doftfamiljer. Hermès härliga Ambre Narguile doftar ju t.ex. orientalisk äppelkaka. Tips för fruityflorals är (niche): PdN Balkis, PG Psychotrope, PdE Eau Suave och Hermès Rose Ikebana. Mainstreamfavoriter i samma kategori är YSL Parisienne och CD Miss Dior Cherie EDT.
Julia: Eftersom det handlar både om personlig smak + hudkemi + vad som fn. är modernt/känt så är det ju eg. ingen kategori som är bättre än nån annan. Men, det är utifrån vad jag läser på andra parfymbloggar, parfymrecensioner på olika forum etc. så verkar det som om många tycker att tex. fruityflorals är mindre OK än chyprédofter osv. Ändå var ju tex. Parfum de Therese mycket före sin tid när den kom, medan man idag kanske inte riktigt ser storheten i den. Och mycket handlar det ju om att hitta "rätt" doft för en själv, så fort man upptäcker att man gillar något man inte gillat förut så blir det ju "rätt"...
Ambre Narguile är en favvo här med, däremot Rose Ikebana blev väldigt tunn på mig (men då hade jag å andra sidan testat massor av dofter, kan säkert vinna på att testa den mer fokuserat) Ingen av Miss Dior-dofterna verkar funka på mig, de blir märkligt blaskiga och syntetiska. :(
Jag gillar gourmand! Fast mest som hemma mys-dofter. Å de får inte vara för syntetiskt-socker-söta. Kan inte komma på några favoriter just nu. Kanske för att jag aldrig uppmärksammar dem som favoriter utan just parfymer att mysa i. Måste nog hitta en mysig favorit att "fluffa runt" i. :)
När det gäller choklad så finns det en jag gillar som doftar precis som kakaopulver. Sabra Coco från A wing and a prayer (etsy). Hade den i oljeform och trots att den försvinner efter nån minut så var den helmysig att ha hemma.
Jo men är det inte alltid så? Gillar du att läsa är det lite fult att medge att man läser fantasy eller vampyrromantik, status är att läsa Shakespeare. Du ska gilla smala franska dramer och inte svulstig amerikansk actionromantik. IKEA är okej i hemmet, men det är viktigt att känslan är trä snarare än tunn plywood.
Har för mig att jag läst nån stans att det är typiskt för medelklassen, att vara så osäker på sin egen smak. Det ska inte vara vräkigt superdyrt, men inte heller billigt massproducerat.
Det svåra är att helt enkelt kunna tro på att det som jag tycker är bra och gott är bra nog. Det är lätt att snegla efter vad andra tycker.
En gourmand jag kommit på mig själv att gilla Bond no9 So New York. Jag är en riktig lantis, har svårt för städer, men den luktar som en stads alla goda sidor. En fikapaus på något chickt café, kaffe med en bit god kaka med choklad. Men det är väl återigen att jag har gått i ledband efter vad någon annan tyckt sig känna...
Här kommer jag igen:) Jag glömde en toppenbra fruityfloral, nämligen MDCI Rivage des Syrtes. Ananas är rätt ovanligt i parfymer och här samsas en riktigt fyllig ananasdoft med bl.a. ylang-ylang, tuberos och apelsinblom.
Haha, men jag saknar den fräscha gröna mostern. Som alla respekterar, men egentligen tycker är lite trist..?
Nog tror jag det finns klass-känningar när det gäller parfymsmak, med allt vad det innebär, som kommer fram i umgänget på diverse forum.
Kan själv inte rekommendera någon gourmand, är hopplös i den genren. Hårt arbete i ottan på bageri under en slitig period av mitt liv gör att jag associerar doften av choklad, pralin eller mandel till trötthet och lust att duscha. Inte mysigt nånstans.
hälsningar Mimmi
em: Jo, jag har också ofta gourmand-dofter på mig hemma, tycker de är jättemysiga att ta på när jag ska gå och sova.
Ibland behöver man ju inte dofta så länge, utan vill bara ha ett litet sniff. Annars tycker jag Comptoir Sud Pacifics Amour de Cacao är ganska trovärdig, men jag gillar den inte riktigt.
Matilda: Jo, så är det ju med det mesta. Jag har nog alltid varit så att jag blandar det mesta oavsett om det är musik, film, böcker el. kläder. Jag har nog egentligen inge smak alls, jag vill ha lite av allt. :)
Oh So New York är mysmysig, har den och tror att jag kommer att använda den rätt mycket under hösten/vintern.
Julia: Jag har ännu inte provat något från MDCI, men har ett gäng därifrån som står ganska högt upp på min måste prova-lista, så det blir nog av snart. Ananas är inte vanligt och verkar vara lite svårt att få till också, men det här lät intressant... :)
Mimmi: Henne glömde jag totalt bort, gick kanske vilse i skogen? :0
Har full förståelse för att gourmander inte hör till favoriterna då.
Gucci Eau de parfum, den bruna i klossflaskan som man inte hittar i affär längre (inte ens på flygplats, buhu...), DEN är gourmand-doften nr 1 för mig. Den doftar indiskt bakverk, man vill äta sig själv.
Bois Farine är också som en kaka och god den med, men inte som Guccin.
Skicka en kommentar