Vad är Agonist? Jag hörde första gången talas om Agonist i somras någon gång på en annan parfymblogg. Jag efterlyste parfymer med mer nordisk inspiration och utgångspunkt och någon nämnde då Agonist, men namnet var missuppfattat och jag letade information med hjälp av helt fel namn (Agnostic om nu någon är intresserad av att veta). Då jag inte hittade något föll det hela lite i glömska, men sen påmindes jag om det hela för en tid sedan av en bevandrad bloggläsare.Och utrustad med rätt namn var det genast betydligt lättare att finna information. Agonist är ett nordiskt parfymmärke som inspireras av melankolin och skönheten i film, konst och poesi från Bergman, Boye och Garbo och andra ikoner inom svensk kultur.
Agonist vill skapa dofter som återger och påminner om det nordiska klimatet, klara och rena, men också med tyngd och vackra låga toner. Agonist samarbetar med skickliga parfymörer i Grasse, Frankrike för att förverkliga sina doftvisioner. Och, inte minst viktigt, när det gäller Agonist är att parfymerna sedan omfamnas av vackert glas, glas som skapats av glaskonstnären Åsa Jungnelius hos Kosta Boda, ett av Sveriges mest välkända -och äldsta- glasbruk.
Jag har ju inte sett de vackra flaskorna "på riktigt", men hoppas på att jag får se en av delarna i "The Infidels" när jag åker till Stockholm om några veckor.
På bild här ovanför: The Infidels, flaska i enklare modell, men varje flaska är unik och kan köpas via Agonist hemsida eller på NK. Med parfymen The Infidels.
The Infidels, konstverk i två exemplar fyllda med parfymen The Infidels. Den ena skulpturen kan beskådas på NK i Stockholm och den andra på NK i Göteborg.
Kallocain, Agonist första doft, tillverkades i 20 exemplar och är tyvärr slutsåld.
Mer om de olika dofterna och andra tankar omkring Agonist kan ni läsa på deras hemsida: www.agonistparfums.com
Jag är parfymälskare, inte konstkritiker, vilket gör det lite svårt för mig att hantera parfymer i flaskor i enbart två exemplar för runt 30.000 kronor styck. Är målgruppen konstsamlare eller parfymsamlare eller båda? Som parfymälskare blir jag lite rädd att själva doftupplevelsen kommer i skymundan för glaskonsten. Samtidigt tycker jag det är nyskapande och långt ifrån lagomt svenskt att skapa den här typen av konstverk. Det är modigt och jag tvivlar inte på att Agonist kommer att hitta köpare. Även om jag som parfymälskare oftast strävar efter det motsatta, mer parfym i billigare flaskor så finns en skönhet och konstnärligt nytänkande att låta en doft ta så stor plats i ett konstverk, det vill jag se mer av, på många olika sätt.
Jag beklagar att jag inte hann hitta Agonist innan deras första doft Kallocain sålt slut. Namnet är uppkallat efter en roman av en svensk litterär storhet, Karin Boye och i romanen, som är en dystopisk framtidsskildring är kallocain en sanningsdrog. Åh, att få prova en parfym inspirerad av Karin Boye och Kallocain.
Om jag har en aning svårt att relatera till glaskonst, så känns det lättare att relatera till namnen. Både Kallocain, men också The Infidels väcker nyfikenhet, intresse och fantasi hos mig. Jag blir nyfiken på vad Agonist kan hitta på härnäst.
Men, men som ni vet är det varken namn, flaskor eller annat som är huvudsaken för mig utan själva doften... Och hur doftar The Infidels? Ja, det har jag grunnat på i en vecka nu, så förhoppningsvis är jag redo att dela mina intryck med er imorgon eller någon dag snart. Missa inte det!
9 kommentarer:
Det här konceptet retar mig verkligen, men det ska bli kul att läsa vad du tycker!
Helle: Jag har funderat fram och tillbaka om vad jag egentligen tycker, men vet inte om jag ens kommit fram till något. Vad är det du retar dig på?
Svenskt svårmod på flaska? ;)
Prioriteringen verkar gå 1. status, 2. flaska, 3. parfym. Min ordning brukar vara den omvända. Agonists koncept känns för mig rätt så trist, men glaskonst har heller aldrig legat mig nära hjärtat. Ska ändå bli kul att höra om doften duger.
em: Samma här, ang. ordningen. Ändå tycker jag det är intressant, agonist koncept verkar vara väldigt osvenskt.
Rebella: Hmm, jag retar mig för att jag inte är målgruppen för något som jag tycker låter så spännande - en parfym inspirerad av skandinavisk natur. Och jag förstår inte varför de inte kan sälja doften separat, de har ju ändå tillverkat en doft som är till för att bära. Varför dölja ett konstverk inuti ett annat? Parfym är ju annars en relativt oelitistisk och tillåtande konst - vem som helst kan sniffa och njuta.
Helle: Håller med om att inte heller jag är målgruppen. Om jag ser det Agonist har skapat som parfym så kan jag också känna mig utesluten, medan om jag snarare ser det som modern svensk design/konst så känns det mer okej, ganska osvenskt och spännande. Å ena sidan vill jag som parfymälskare att parfymkonst ska erkännas som konst, å andra sidan blir jag lite chockad när parfym faktiskt tar steget och blir konst... Det är ett intressant ämne och Agonist har fått mig att fundera en hel del.
Fast å andra sidan är det ju inte parfymen som blir konst, det är ju flaskan.
em: Ja, flaskan överskuggar ju parfymen. Hur gör man parfymkonst med parfymen i centrum?
Det gör man redan ;)
För att parfym ska erkännas som konst tror jag att, precis som sker, mer fokus måste läggas på "näsorna". Människor gillar att dyrka, så är det. En Picasso är ju en Picasso för att det är en Picasso liksom.
Skicka en kommentar