onsdag 29 juli 2009

Calé Fragranze d'Autore - Assolo


Jag trodde inte att jag skulle skriva om ytterligare en doft från Calé Fragranze d'Autore idag, men ibland är det inte jag som väljer vad jag ska skriva om, utan en parfym som ser till att bli vald.

Assolo är en sådan parfym. Ärligt talat så vet jag inte om jag tycker om den, av alla Calés parfymer så är den utan tvekan den mest svårburna, iallafall på mig. Jag testade den efter att jag testat Tepidarium och trodde att jag skulle få något i liknande stil, men istället för glassiga tropiska frukter, något sött och friskt med äpple i huvudrollen. Men nej, Assolo är något helt annat än en enkel äppeldoft!

Som sagt, jag testade Assolo, tyckte den var jobbig och la undan den. Men, av alla parfymerna från Calé så återkom den ständigt i mina tankar. Jag försökte hitta ord och känslor för att beskriva den oväntade doftupplevelsen, jag tänkte på den när jag gick och la mig och jag till och med drömde om den, något som är mycket få parfymer förunnat. Brukar du drömma om parfymer förresten?

Alltså, jag kanske tyckte att jag var färdig med Assolo, men Assolo tyckte inte den var färdig med mig! Ibland får man helt enkelt acceptera sånt.
Assolo startar med en frisk och söt äppelfräschör, så långt är allt frid och fröjd, men bara efter någon minut dyker sträva, bittra och närmast murkna noter upp. Ojoj, vad är detta undrar jag förvånat. Nej, Assolo luktar inte illa eller dåligt, men onekligen krävande, annorlunda och väldigt speciellt. Den får mig inte att tänka på ett sött äpple, nej den får mig att tänka på ett helt äppelträd. Och ett utforskande av ett riktigt gammalt, murket, mossigt äppelträd in i minsta lilla skrymsle. Assolo är en sån där parfym som får mig att känna mig liten, Assolo förvandlar mig till ett litet kryp som lever hela sitt liv bland grenarna, barken, bladen och frukterna i ett gammalt bortglömt äppelträd. Kanske ett äppelträd som tillbringar sina sista år vid ett sedan länge övergivet torp långt inne i skogen. Ett äppelträd som människor inte längre bryr sig om. Ja, ni förstår ju själva att för ett sådant litet kryp blir en hel värld av äppeldofter lätt lite överväldigande.

Som ni förstår är Assolo en mycket intressant doft, som olfaktorisk upplevelse bland de bättre jag råkat ut för. Och det är ju så med parfymer, att de godaste dofterna inte alltid är de mest intressanta, medan de mest intressanta dofterna inte alltid är så lätta att bära till vardags. Jag kan också tänka mig att på rätt person blir Assolo något helt annat än den blir på mig, istället för ett gammalt, murket äppelträd kanske det blir ett äppelträd i blomning, frukt och sol på samma gång. Åååå, det är så spännande med parfymer.

Den lilla äppelnoten finns kvar länge i Assolo, men annars växer de beska, träiga noterna allt mer på mig. Har ni någon gång tuggat på trä, så vet ni vilken strävbesk känsla man kan få i munnen, lite så luktar Assolo efter ett tag. Och det känns som en väldigt genuin och ärlig doft, men som sagt, ytterligt svår för mig som förmodligen har en hudkemi som förstärker den typen av beska noter i parfym. Assolo är äppelträdets historia. Jag kan hur som helst inte tänka mig något bättre om du är ute efter en rakt av naturlig, träig doft som får med så många aspekter som möjligt av trä. Jag har ännu inte låtit min kära man testa den här, men jag tror att den kan bli oerhört intressant på en manlig hudkemi.

Assolo är ett måste för dig som gillar träiga dofter! Missa den inte! Rekommenderar den överhuvdtaget till alla som vill ha en annorlunda och unik doftupplevelse. Mycket märklig, mycket stor, men också mycket "absolut inte jag".

Pic: The old, old apple tree by Davydutchy, flickr

5 kommentarer:

aya sa...

Personligen älskar jag din texter om dofter Rebella, men mina ögon och hjärna håller inte helt med.

Om du kunde styckesindela dem skulle de nog bli väldigt glad ;)

Vet att du gör det med en del texter, t ex. den om Profumum Alba uppskattade ögonen lika mycket som jag.

rebella sa...

Jag förstår precis vad du menar, men problemet är att mitt blogg-program inte förstår det. Jag styckesindelar när jag skriver, sparar det så, men sen när jag trycker på att publicera texten så är den lika förbenat INTE styckesindelad! Har ibland försökt redigera om den, men utan resultat. Jag blir tyvärr inte klok på vad detta kan bero på...

Så jag styckesindelar alla texter, men det är bara vissa som förblir så av någon mysterisk orsak.

Har du någon enkel lösning så mottager jag den tavksam, bara det inte kräver några special kunskaper, för jag är ingen hejare på all möjlig kringteknik när det gäller datorer... *suck*

Nina sa...

Ja, nu börjar jag bli riktigt nyfiken på Calés dofter! Assolo låter som en intressant doft ur ren akademisk synvinkel, men kanske inte så bärbar? Jag testade för en tid sedan MPG´s Route du Vetiver, och den var njutbar på ett väldigt ursprungligt sätt, kändes som om någon kört upp en hel skovel ångvarm rykande lerjord med multnande löv i näsan på en! Ingt jag kan ha på mig fast njutbar ändå som en intressant doftupplevelse.
Tack för övrigt så jättemycket för paketet jag fick med BNTBTBB proverna! Vad generöst av dig! Jag håller som bäst på att sniffa igenom dem, och det är spännande dofter!

rebella sa...

aya: Har ändrat nu, min bror tipsade om att man kunde skriva
när man ville ha nytt stycke och det verkar ju funka. :)

rebella sa...

Nina: Jag är säker på att Assolo är jättefin på någon med en annan hudkemi än min, som sagt så blir bittra/beska noter ofta överväldigande så på mig... Calé Fragranze d'Autore känns som en riktigt lyckad linje av dofter öht.

Ha så kul med BNTBTBB-parfymerna, de är f.ö också lite annorlunda.