måndag 27 juli 2009

Calé Fragranze d'Autore - Dolce Riso


Bilden här ovanför föreställer den kända italienska skådespelerskan Anna Magnani, bilden är hämtat från filmen Riso Amaro, eller Bittert Ris på svenska. Jag såg den filmen nån gång när jag var ganska liten, och minns att Anna Magnani gjorde ett starkt intryck på mig. Tack vare att jag fått möjligenheten att testa parfymen Dolce Riso från Calé Fragranze d'Autore så kom jag att tänka på den filmen och att jag gärna skulle vilja se om den.

Nu är ju parfymen Dolce Riso allt annat än bitter, men också så mycket mer än söt och god. Dolce Riso är för mitt luktsinne väldigt svår att placera. Den är på många sätt en enkel och behaglig doft, men vilken typ av doft är den?

Är det en gourmand, vilket man ju lätt skulle kunna tro då noterna bland annat är ris, spannmål, äpple och vanilj. Ja visst lite åt gourmand-hållet är den otvivelaktigt, men också för fräsch, lätt och somrig för att vara gourmand.

Är den orientalisk? Ja, den är varm, mjuk och sensuell, men samtidigt alldeles för svalkande och ljus för att vara en renodlad oriental.

Calé Fragranze d'Autore vill kalla den för en mjuk ambra och det är väl något ditåt den är.

Dolce Riso är en mild, skön och trivsam parfym. Till skillnad från de flesta andra från av Calés parfymer döljer sig inga skarpa eller spännande noter i parfymen. Dolce Riso är helt enkelt en lugn, komfortabel och oerhört vänlig parfym. Den kan passa lika väl på både män och kvinnor, men jag känner att den framför allt tilltalar mig med sitt lugn. Dolce Riso är doften av något man kan lita på, känna sig trygg och avslappnad med. Som en kär gammal vän, en älskad mormor eller den där ganska luggslitna, men väldigt sköna gamla favorittröjan.

Dolce Riso är kanske ingen parfym som skulle tilltala hetsiga ungdomar som vill känna sig inne, följa trender och vara allmänt tilldragande och sexiga. Men, det finns ju redan så många parfymer som vänder sig till den gruppen.

Dolce Riso är en mogen, fyllig parfym. Men, absolut ingen damparfym, nej den är för annorlunda för att vara klassisk eller traditionell, noterna av ris och spannmål tillsammans med vitpeppar, lime, malört och annat som ger den mjuk spritsig fräschör som känns väldigt ny på något vis. Dolce Riso har sin helt egen stil och personlighet. Märkligt nog är den inte ens speciellt pudrig, vilket man ju lätt skulle kunna tro med tanke på noterna.

Basnoten är skönt lugn och varm, varar hyfsat länge för en EdT. Varning dock, jag lover att du vill bli väl omhändertagen länge av en man som har på sig den här parfymen, se till att ni har tid för det! Omvänt gäller förstås också, ta på dig den när du känner att du har tid och lust med tända ljus, massage, rogivande musik och skön, sensuell avslappning. Har du en liten sjukling att ta hand om är säkert också den här parfymen ett bra komplement.

Jag har ju faktiskt flera andra att recensera från Calé Fragranze d'Autore, många av dem jag ännu inte skrivit om är riktigt bra och intressanta. Jag ska återkomma till dem, men räkna med att nästa inlägg jag skriver kommer att handla om något helt annat.






Pic: Riso Amaro

2 kommentarer:

Julia sa...

Har du testat Lostmarch Lann-Ael? Det låter som om dessa två dofter skulle vara rätt lika att döma av doftnoterna. Jag skulle gärna testa Dolce Riso. Får man fråga var du har fått Calé Fragranze d'Autore-proverna från?

rebella sa...

Jo, jag har testat den och de är faktiskt inte så lika som man skulle kunna tro. Lann-Ael är sötare och mjölkigare, medan Dolce Riso har en slags aquatisk karaktär utan att bli blaskig.

Jag har fått dem från Calé.