Etat Libre d'Orange - Putain des Palaces

Som ni vet brukar jag vara svag för pudriga, mjuka och svagt rosatonade parfymer. Etat Libre d'Oranges Putain des Palaces är inget undantag. Faktum är att den hör till favoriterna.

Många av parfymerna jag testat i den här kategorin har utan tvekan en rosafärgad känsla, men vilken typ av rosa det är kan skilja sig mycket. Det kan vara laxrosa och glidigt mjukt som vintage underkläder, varmrosa och fluffigt som en fjäderboa, dammigt beigerosa som puder och mjukt babyrosa som en angorakofta.

Putain des Palaces är, för mig, utan tvekan hudfärgat rosa. Varm, mjuk, nästan dunig... och det är få parfymer jag testat som innehållit så mycket kropp som Putain des Palaces faktiskt gör. Och, ärligt talat, det är inte någon särskilt ren, naken kropp heller. Inte kanske så nödvändigtvis jättesmutsig, men en varm, aningen svettig och ja, jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig utan att det blir... allt för porrigt, men en fortfarande sängvarm kvinnokropp efter en hel natts intensiv, svettig, våldsam, förbrännade och tillfredsställande sex. Oj! Ja, men ja... Putain des Palaces är erotik i parfymform.

Jag skulle ha kunnat skriva porr, men den känns för äkta, för svettig, för kroppig och för mogen för att egentligen kunna handla om porr.

Etat Libre d'Orange drar sig inte för att provocera och enligt deras beskrivning handlar Putain des Palaces om kvinnor som säljer sig på hotell, kort sagt hotellhoror, vilket är vad namnet betyder. En slags sexuell fantasi om ett anonymt erotiskt möte på ett hotell. För mig låter det kallt och ensamt och det går inte riktigt ihop i min föreställningsvärld, speciellt eftersom jag betraktar Putain des Palaces som en väldigt varm, hudnära och liksom öm doft.

Nu är det ju mer än kroppsodör i Putain des Palaces, det är milda blommor med något dammigt över sig, ros, liljekonvalj och viol. En tydligt not av mandel blandar sig med de pudriga noterna och gör hjärtnoterna varma, feminina och närmast oskyldiga till sin karaktär. Den här kroppiga noten jag pratar om dyker inte upp förrän senare och hela kompositionen är riktigt njutbar fram till dess, även om jag kan ana att somliga upplever den som lite för parfymerad, rentav daterad, för det finns något gammeldags över Putain des Palaces. Trots att den är mild, så är den också stark och jag anar risk för huvudvärk om man råkar vara för generös vid appliceringen.

I vilket fall så dyker den här kroppiga doften upp framåt basnoten, och vilket lyft! Från att vara omodern blir den på en kort stund plötsligt avant-garde, erotik och massor av läder. Och kropp!

Glöm aldrig bort att Etienne de Swardt, mannen bakom Etat Libre d'Orange, är en rolig prick som faktiskt tycker om att ha kul. Parfymerna kan vara provocerande, märkliga, rebelliska, men framför allt ska de vara roliga. Och Putain des Palaces är faktiskt riktigt rolig, man behöver inte ta den på allvar. Det finns charm och glimt i ögat.

Jag gillar Etat Libre d'Orange, även om jag ibland inte förstår deras parfymer eller hur de alls kan sälja en enda flaska av vissa av sina dofter!? De rör om lite, och det kanske kan behövas ibland. Oavsett vad man tycker om företagets lite märkliga marknadsföring, så är många av parfymerna värda att testa. Alla jag har testat från dem är starka, långlivade och med rejält sillage. Man får, kort sagt, mycket parfym för pengarna.

Mer om dem kan du läsa här: http://www.etatlibredorange.com/english/index.html

Pic: By lamplight, ayoubart.com