Innan jag testade Diors Pure Poison hade jag ärligt talat lite förutfattade meningar om den. Jag trodde att den skulle bli en besvikelse, en medlem i Poison-familjen som fanns med bara för att tilltala dem som ständigt letar efter rena, klara och fräscha parfymer. Med andra ord förväntade jag mig en poison-variant helt utan skärpa, djup eller spänning.
Därför är det förstås extra kul att mina negativa förväntningar inte infriades. Jodå, Pure Poison är ren och klar, men på ett intensivt, strålande och alldeles betagande sätt. På ett sätt påminner den mig lite om Thierry Muglers Alien, samma strålglans, men aningen mildare, mjukare och så småningom också pudrigare.
Pure Poison är stillsammare och verkar blygare än de andra dofterna i serien, men ändå lyckas Pure Poison på väldigt kort tid armbåga sig fram till en tätposition bland Poison-dofterna. På mig är den mer lättburen än de övriga, ändå med en konkret och tydlig personlighet.
Trots sin milda framtoning finna också ett uns av gift i den, en liten, liten bitterhet som anas bland de bleka, väldoftande blombladen. Det här skulle kunna vara doften av en skör, ömtålig, men dödligt giftig blomma. Liksom i flera av de andra poison-dofterna finns en känsla av dödlig skönhet i Pure Poison. Jag har alltid tänkt mig doften Hypnotic Poison som en vit doft, för mig är den doften av pudrigt vitt gift, rakbladsvasst papper, iskristaller och innanmätet på såväl giftig bittermandel som ett rödskaligt äpple. Pure Posion är också en vit doft, men tunnaste vitt, som nästan genomskinligt tunna kronblad på en liten vit blomma med svagt rosa kanter, den blekaste hy, det ljusaste hår, små oerhört vackra giftsvampar med rosa skivor...
Pure Poison har liksom de andra i familjen god hållbarhet, sillaget på denna är något mer diskret, särskilt i basnoten torkar Pure Posion ner till en behagligt pudrig, men ändå ganska osöt blomdoft. När jag gjorde en jämförelse på olika varianter av Thierry Muglers Alien och Angel satte jag betyg på de olika dofterna. http://rebelladensnella.blogspot.com/2010/03/thierry-mugler-angel-liqueur-de-parfum.html
Här kommer mina betyg för de olika Poison-dofterna jag testat:
Hypnotic Poison (tidigare favvo), 6 av 10 (dock en tia när jag är sugen på den)
Midnight Poison , 7 av 10
Pure Poison, 8 av 10
samt Poison, 8 av 10
De här betygen är mest på skoj för min del och skulle jag göra om dem om ett år skulle det mycket väl kunna se ut på ett helt annat vis.
Nån måste väl ha testat Tendre Poison? Hur är den???
Pic: flickr.com
5 kommentarer:
Enastående skriven recension!!! Jag har, som du vet, Pure Poison, vi kommer inte helt överens. Men efter att ha läst din recension vill jag ge den en chans till. :)
Tendre Poison har jag ägt. Jag gillade den. Men känns för länge sedan för att jag ska kunna beskriva hur.
Jeg har ikke fattet så mye interesse for Poison før i det siste. Har mest snust på flaskene, men har nok vært mest fasinert av Hypnotic. Har en prøve på Midnight Poison, så den skal jeg teste etterpå :) Prøvde den nye Hypnotic Eau Sensuelle i går. Sexy og spennende, men jeg har ikke testet den orginale Hypnotic på huden, så kan ikke sammenlikne. Venter en prøve på den orginale Poison også (den har jeg såklart snust på endel ganger før) Skal så absolutt teste Pure Poison også :)
Susanna: Tack. :) Pure Poison behöver kanske lite tid på sig...
Bipbap: Jag upptäckte också ganska nyss att jag gillar de flesta Poison-varianterna, det är kul när en hel serie faktiskt visar sig vara riktigt bra.
Poison-tendre fan! Har snubblat på mållinjen på Tradera typ fyra gånger i rad nu, imorgon två nya chanser på en flaska. Om Du inte bjuder över mig, så skickar jag prov till dig så småningom.
Tänker inte skriva om hur den är förrän jag rott hem en. : ) Eller: den är jättetrist, hörrni.
/Mimmi
Skicka en kommentar