M. Micallef - Gaiac

Orsaken till att jag har testat M. Micallefs parfym Gaiac är en aning annorlunda. Jag har varit mer nyfiken på den än många andra parfymer och när provet slutligen kom kastade jag mig över det med spänd förväntan. Nu är det ju i och för sig många parfymprover jag väntar på med spänning, men just Gaiac har som sagt en speciell bakgrund.


Michelyn Camen är en, i parfymsammanhang, ganska välkänd person. Hon är bosatt i New York och är parfym-skribent och parfym-konsult. Människor kan konsultera Michelyn och med hjälp av en mängd frågor kan Michelyn rekommendera dem en klockren signatur-parfym. Oftast blir det någon mer ovanlig (nisch) parfym som då den som konsulterat Michelyn kan känna sig ganska ensam om att bära.



När Michelyn erbjöd sig att ge mig en liten parfymkonsultation blev jag så klart nyfiken, intresserad och glad. Det var mängder av frågor av olika slag som jag skulle svara på, både om doftminnen, favoritnoter och min hudtyp/hudkemi. Trots att jag är parfymälskare var flera av frågorna väl värda att grubbla och fundera lite på. När så Michelyn fått mina svar tog det inte länge innan hon skrev att M. Micallefs Gaiac var min parfym. Ingen tvekan där inte, utan den var det! Gissa om jag blev ivrig på att testa den så fort som möjligt? Jag hade hört talats om M. Micallefs parfymer tidigare, men inte testat någon av dem, inte heller hört så mycket om kollektionen från annat håll så det var verkligen en ny bekantskap.


Jag läste förstås igenom noterna för Gaiac och de lät mycket lovande, precis den typ av noter jag kunde tänka mig att jag skulle uppskatta: bergamot, kryddnejlika, jasmin, vetiver, vanilj och gaiacträ. Riktigt spännande!


Nu råkar jag ju vara en aning kritiskt lagd som person, så även om jag tyckte Michelyns rekommendation var jättespännande och lät väldigt intressant så var jag ju dessutom skeptisk. Hur kan hon vara så säker på att det är just den? Klart att människor som kanske inte är så parfymintresserade blir imponerade när hon lyckas ta fram en jättefin signaturdoft åt dem, men jag har ju trots allt ett lite mer passionerat förhållande till parfymer och framför allt, har väl förmodligen testat rätt många fler parfymer än en genomsnitts-parfymanvändare? Men oooh, tänk om den är så bra som... ja, som jag kunde föreställa mig i min vildaste fantasi.


Jag förstår att ni är nyfikna på hur den doftar? Passar den? Är den bra? Är den en besvikelse?


Gaiac är en helt annorlunda parfym och påminner inte om något annat jag testat. Toppnoterna är alldeles fantastiskt fina och doftar som en blandning mellan kanderat socker, färskt aromatiskt trä, något luftigt och lätt som förmodligen får ett lyft av bergamotten som dock knappt anas ens. Det finns en liten, liten antydan till doft av salva, av en uråldrig tinktur med verksamma ämnen och berikad med guldstoft. Ja, något i Gaiac får mig att tänka på guld, men snarare en fantasi om hur guld skulle kunna dofta än som den verkliga metallen guld. I Gaiac finns både en extrem luftig lätthet och en tyngd som jag inte stött på i någon annan parfym.


Gaiac är en orientalisk typ av parfym, men så lätt att den känns som en smekning. Gaiac är en mycket hudnära parfym och jag kan föreställa mig hur vackra kvinnor med gyllene hud och mörka ögon smörjer in sig med en väldoftande olja från topp till tå, en olja med skimrande guld i, en olja som förstärker lystern från deras hy, doften från deras kroppar, men som ändå är en hemlighet. Kvinnorna låter gärna andra tro att de strålar och doftar som av guld alldeles på egen hand utan hjälpmedel, Gaiac är deras privata hemlighet.


Gaiac får mig att vilja vira in min i alla mina smycken på samma gång, pryda händerna med henna, ögonen med kohl och ta på mig mina harmesbyxor och sen lägga mig bekvämt tillbakalutad i sängen och vänta på maken...


Gaiac är en mycket sensuell parfym, men eftersom den på samma gång är så diskret så skulle den kunna användas till vardags. I hjärtnoten börjar jasminen göra sig mer påmind och den blandar sig på ett oerhört vackert vis med noterna av trä, vetiver och vanilj. Observera att allt i Gaiac är använt med lätt hand, det blir aldrig ens i närheten av en kryddnejlike-vanilj- eller vetiver-chock. Ingen not känns egentligen dominant utan de blandas på ett nästan sömlöst sätt med varandra, men samtidigt avlöser noterna varandra i ett komplext mönster. Gaiac är inte linjär och förutsägbar, utan väldigt omväxlande, komplex och svårfångad. Den rymmer både milda pepparkakor, blommande jasmin, guldstoft, vackra träsniderier och diskret rökelse på samma gång.


Sammanfattningsvis är jag mer än glad över Michelyns råd och att jag fått prova Gaiac. Förresten så är den tydligen en herrdoft från början och visst, jag kan tänka mig den på män, den är inte feminin, men absolut inte åt andra hållet heller.


Basnoten är torr, papprig och aningen pudrig. Jag skrev förut om de färger jag vanligen förknippar pudriga dofter med, Gaiac är utan tvekan gyllene puder! Den har god hållbarhet, kanske uppåt 7-8 timmar på mig, men sillaget är mycket, mycket diskret på gott och ont. Jag kan absolut tänka mig att ha mer av Gaiac i min ägo, den är som sagt väldigt speciell och annorlunda. Aus Liebe Zum Duft erbjuder den i 30 mls flaska och det är alldeles perfekt tycker jag, kanske en kanditat till födelsedagspresent?


Har du testat någon av M. Micallefs parfymer? Någon favorit? Du kanske rentav har testat Gaiac? Vad tyckte du? Missa inte detta märke, jag har blivit nyfiken på flera av deras parfymer tack vare att jag testat Gaiac.

Pic: golden arabesque, markus the bardus, flickr