Ja, lite lila känner jag mig allt. Förresten var väl lila en färg som förknippades med äldre kvinnor förr? Lolita Lempicka kanske är en riktig tant-parfym om man bortser från namnet? Och tja, jag antar att jag uppnått den åldern då det här med tant-parfymer passar mig som hand i handske.
Näe, skämt åsido. Jag är inte anhängare av att en speciell ålder ska ha en speciell typ av parfym som inte passar om man är över trettio eller under 45. Även om jag säkert då och då gör mig skyldig till att skriva om någon parfym som tilltalande för någon som är 30+ trots att den säkert skulle kunna passa lika bra på någon som bara är 17, det är snarare ett utslag av en generell åldersfördom som jag har att unga, svenska (eller engelska, eller amerikanska eller japanska eller whatever) tjejer inte har så mycket koll på parfymer utanför de trendigaste märkena. Samtidigt inser jag att inte heller ÄLDRE svenska kvinnor har det så... jag ber om ursäkt för om jag då och då hänger mig åt fördomsfulla och generellt korkade uttalanden, som jag egentligen inte ens tror på själv. Ööööh... ibland orkar jag helt enkelt inte ifrågasätta varenda tanke, innan jag skriver ner den.
Det här skulle ju handla om Lolita Lempicka, ingenting annat. Och Lolita Lempicka är så mycket mer än violer och anis, vilket är vad den är mest känd för. Visst, den är en riktigt trevlig violparfym, anisnoten ger den en lite egen karaktär som säkert var tämligen unik när den kom 1997.
Trots allt har jag andra violdoftande parfymer som jag föredrar framför Lolita Lempicka, den är bitvis lite väl söt, lite väl dominerande och ibland rentav tröttsam. Men, den har något som jag inte har hittat i någon annan parfym än. Nämligen något som på min hud blir den mest delikata, rena och vackra röknot som jag någonsin känt.
Nej, det är inte doften av kryddig, orientalisk rökelse eller den mustiga, starka doften av brinnande trä, det här är en slags ren rök som på något sätt uppstått utan förbränning. Låter antagligen rätt märkligt? Det kanske inte ens är rök jag menar, men det känns som om jag inte hittar något annat ord för doften jag känner. Och oavsett om det är rök, ljuslila skymningsmoln eller trolsk gryningsfärgad dimma, så luktar det oerhört gott.
Det är den noten jag längtar efter när jag vill ha på mig Lolita Lempicka. Är det vetivern som gör det? För jag anar en liten besk och pappersaktig doft i basen som väl borde komma från vetiver? Förmodligen är det en samverkar mellan mängder av olika noter i basen, kanske tobak, tonka och vanilj. För bortsett från att det är ett litet underbart väldoftande rökmoln som omger mig, så är det mycket diskreta noter av trä, vanilj, mjuk sötma och len mandel som kompletterar den underbara basnoten.
Särskilt i basnoten är Lolita Lempicka en betydligt mer komplex parfym än vad man skulle kunna tro. Men, visst den är otvetydigt en violparfym också och det faktumet är nog svårt att komma förbi om man inte vanligtvis är så förtjust i viol. För det pris man kan hitta Lolita Lempicka är den ett fynd! Sillaget är maffigt och den varar länge och väl. Jag förstår varför Lolita Lempicka är mångas favorit, men också varför många inte gillar den alls.
Vad tycker du om Lolita Lempicka?
Pic: Hurrican Ridge
10 kommentarer:
ok första gången jag kommenterar hos dig fast jag läst hela din underbara blogg;-)Vilken klockren beskrivning av Lolita Lempicka, jag skriver under på allt direkt, jag kan få svårt för här den när jag sprejar dock men upplever den betydligt bättre när jag duttar lite från ett provrör, då är det kärlek. Jag sitter själv och doftar viol (Borsari Violetta di Parma) just idag, ingen favorit men en mild viol dock:-)tack för en bra blogg, Anna en annan parfymnörd
Jag har inte provat LL men älskar Au masculin. Å det gör min man också!
Anna: Vad roligt att du fick iväg en kommentar. :) Lolita Lempicka är ju lite väl "stor" som doft, men när jag längtar efter den duger ingenting annat.
Den violdoften du nämner har jag inte ens provat, möjligen kan jag ha ett litet prov av den... *hmm*
Ser fram emot fler kommentarer från dig. :)
em: Au Masculin ska jag köpa till maken vid något tillfälle, den brukar gå att hitta för löjligt låga priser. :)
Tycker du ska försöka testa LL, den är värd det.
Jeg har forsøkt den én gang, i et parfymeri, og syntes den var for ... søt, og helt feil.
Nå skal jeg foreta en litt mer seriøs utforsking. Sånne røyknoter som du beskriver er uimotståelige.
Ellers elsker jeg "L" !
"Anonym" der var altså Britt Åse :-)
Britt Åse: Röknoten i LL är värd att vänta på helt klart, men den är ju väldigt söt innan dess.
Åh jag vill verkligen ha den här parfymen. Den är verkligen himmelsk och den doftar som viol blandat med laktris och caramel. jag tycks inte kunna upfatta någon rökig doft.
Ett lite sent inlägg kanske. Jag hör till skaran som gillar vioparfymer. Ett tips från mig är Muglers Angel Violet från serien Garden of Stars. Söt och mjuk som sirap och med en ton av de små runda hårda violpastillerna som fanns i oval ask hos farmor när jag var liten (finns nog fortfarande kvar när jag tänker efter). Jag har inte riktigt fastnat för vanliga Angeldoften men den här gillar jag. Ska användas i måttliga mängder bör tilläggas!
hej lite sent att lägga en kommentar kanske men jag älskar också LL , jag är bara 18år och använder den tycker inte det finns något tantigt med den en väldigt unik doft. Jag gillar LL just för den där röknoten som jag tyckte du beskrev väldigt bra! LL är inte så populär i sverige vilket jag tycker är bra då man får många komplimanger när man använder den!
Skicka en kommentar