Parfumerie Generale - Tubereuse Couture

Det är något väldigt speciellt med riktigt sträng kyla. Nej, jag är inte någon vinterälskare, men när det blir riktigt, riktigt kallt så händer det något nästan magiskt.


För mig inträder det här tillståndet när temperaturen krupit ned under -35, det är den köldgräns som måste passeras för att kölden ska förvandlas från vanlig kyla till magisk kyla. Riktigt sträng kyla och den polarmörka himlen som sprakar och sjunger av norrsken som drar fram som magnetiska stormar över himlavalvet. Det är som att för en stund befinna sig i en annan värld. En magisk, kall och vacker, men också grym värld.


Ljud förvrängs, känslan av rymd förändras och blir mer tunnelformad och allt runt omkring verkar plötsligt ha skarpare konturer. Man känner att det inte är meningen att man ska vara ute mycket i denna köld. Samtidigt vill man ut i den, trots att man upplevt den förut känner man sig som en mänsklig upptäcksresande på en främmande planet. Trots att jag är från norra Norrland så är den typen av kyla ändå så sällsynt att det blir något intressant över den. Kanske blir aldrig världen vackrare än en snötyngd skog, en stor, röd måne och det gröna norrskenet en kväll när kvicksilvret sjunker nedåt -40?


Parfumerie Generales Tubereuse Couture kan vara den kyligaste av alla kyliga tuberos-dofter jag testat. Öppningen är så isande kall och vacker att den får mig att tänka på norrsken, polarnätter, iskristaller och snöpalats. Saker som egentligen är ganska doftlösa, köld är inte något optimalt förhållande för dofter. Men, i fantasin kan doften av norrsken dofta som Tubereuse Couture. Kylig, sprakande, men med inslag av gnistrande färger.


Tubereuse Couture är en doft som förändras. Kanske smälter de vackra iskristallerna av värmen i min hud, men sakta, det tar sin lilla tid att tina något som varit så fruset. Från kyla till något med små inslag av smultron, men det är fortfarande kalla smultron, kanske rentav smultronsorbét? Smultronnoten dansar in och ut mellan doften av tuberos. Jag upplever Tubereuse Couture som en komplex och mångfacetterad doft.


Lite blir det som att göra en resa från de kallaste trakterna på vår jord, via de tempererade områdena för att avsluta resan i tropikerna. Egentligen är det en märklig och svindlande tur som Tubereuse Couture tar mig med på. Svindlande och intressant, men ärligt talat så skulle jag kanske ha föredragit att den stannade kvar i det snöiga islandskapet istället för att bege sig till sol, värme, kryddor och coccos. Ja, nu blir det sött, krämigt och varmt för hela slanten.


Inte för sött, eller krämigt eller så, Tubereuse Couture är en alltigenom elegant doft, men för mig känns det som en lite märklig fortsättning på en sån öppning. Under den här fasen blir tuberosen ganska nedtonad, jag känner mer av andra blommor, jasmin och någon sötare, fruktigare blomdoft också. Den svaga aningen av smultron finns fortfarande kvar. I min näsa är den här fasen mer fin, trevlig och välgjord än ytterligt intressant. Jag känner att även om den luktar oerhört gott, så tappar jag lite av min nyfikenhet på vägen.


Basnoten blir fylligt krämig, mjuk och varm. Riktigt fin, men utan särskild anknytning till inledningen. Tubereuse Couture har god hållbarhet och ganska stort sillage, men blir aldrig överväldigande eller för mycket. Vill du testa en parfym som tar dig med på en riktigt lång resa, så rekommenderar jag absolut Parfumerie Generales Tubereuse Couture, så mycket längre än från Nordpolen till Ekvatorn kommer du inte med en och samma parfym!


Bilden här ovanför kommer från Jukkasjärvis Ishotell, säkert en vacker byggnad värd ett besök, men jag åker nog hellre söderut om jag får välja.


Pic: Naturfoto