onsdag 9 februari 2011

Serge Lutens - Jeux de peau




Nu ska det handla om något helt annat än ett fynd. Förra veckan köpte jag ett litet prov av Serge Lutens senaste doft, Jeux de peau (jöööx dä pö med mitt eminenta uttal) för sisådär 70 kronor på Ebay. Igår fick jag ett erbjudande att få ett prov gratis i Serge Lutens nyhetsmail. Det man vinner på gungorna förlorar man på karusellerna typ...

Även om jag på sista tiden lyckats utvidga min parfymsamling betänkligt så har jag dessutom hunnit testa Jeux de peau några gånger. Och jo, den här gillar jag. Mysig, annorlunda, sensuell och mjuk.

Den startar med en härlig och mycket trovärdig rostad bröd-not. Har faktiskt aldrig stött på något liknande. Rostad bröd-noten hänger med ett tag, men blir svagare eftersom. Snart dyker en mycket mild och behaglig not av aprikos upp, lite kan jag tycka att det doftar som aprikoser i mjölk eller grädde. Det är en inte särskilt söt aprikosnot, men mysig. Den här fasen i Jeux de peau doftar väldigt gott, men jag upptäcker också likheter med Etat Libre d'Oranges "Like This", gillar du den gillar du förmodligen också Jeux de peau, frågan är dock om man verkligen behöver båda? Båda är sensuella, hudnära komfortdofter och med cirka en halvtimme in i doften tycker jag nog en liten aning bättre om Jeux de peau än Like This.

Men, efter en stund dyker en not av sandelträ upp, den är på mig mjuk och krämig, men också med ett vagt bittert inslag som sandelträ ibland får på mig, liksom kärvt. I den här doften håller sig kärvheten -enligt mig- på rätt sida, den blir en för vass eller besk, men bidrar till att jag i denna fas istället föredrar Like This som fortsätter mjukare, men med den där lilla, diskreta chilihettan som jag tycker så mycket om. Jag upplever Like This som mer monoton, men också mer sömlöst och mjukt blandad, medan Jeux de peau känns som ett lager av mjukaste mjukt (aprikos+mjölkighet+vagt rostad not) ovanpå något vasst och lite rivigt. Förmodligen är det en smaksak vilket man föredrar.

Skulle jag slippa vassheten i basnoten skulle jag påstå att Jeux de peau är klockren som mysig, varm, annorlunda och sensuell komfortdoft. I längden blir Jeux de peau i mycket en ren, svagt myskig sandelträdoft, aprikos och brödnoter hänger inte med till slutet.

Fram till jag testade Jeux de peau trodde jag att jag snart skulle köpa en flaska av Like This, men nu är jag inte riktigt lika säker? Kanske ska jag köpa Jeux de peau istället? Får ta och testa dem båda sida vid sida lite mer och bestämma mig...

Jeux de peau har god hållbarhet (6-8 timmar), ganska diskret och hudnära sillage. Som doft är den ganska feminin, men inte totalt, skulle nog även funka på män som tycker om att överraska lite. Ett måste att testa om du gillar Like This och också för dig som gillar annorlunda och inte så söta gourmanddofter.




Pic: flickr.com

5 kommentarer:

Bipbap sa...

Oj, så spennende :)Ble litt skeptisk da jeg leste om notene, men gleder meg til å teste. Jeg bestilte også prøve fra nyhetsmail i går.

rebella sa...

Bipbap: Den är sååå fin, men kanske jag ändå tycker bättre om Like This. Aprikosnoten är ju inte så himla intressant i längden...

Karin sa...

Åh, den låter fin! Ska kolla in hans dofter.
Hörde ett jätteintressant program på P1 precis, om dofter, tror att en parfymnörd (jag kallar mig själv scentaholic, men parymnörd skulle också passa) skulle tycka om det: http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=412
Om kemin bakom dofter, t.ex. varför en del gillar dofter som andra ogillar, och att vissa dofter är helt olika i olika koncentration (samma kemiska ämne finns i jasmin och likdoft, vilken grej!).
Och en till intressant detalj, alla kan inte känna att det luktar konstigt när man kissar efter att ha ätit sparris. De som inte gör det saknar receptorer för det.
Inte jag.

Karin sa...

Här var rätt länk, den andra är till Vetendets värld, så programmet lär rasa nedåt i listan om nån dag:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=4341936

pärlbesatt sa...

Jödöpå hihi. Hudlekar. Det låter finare på franska tycker jag. Många Serge Lutens var trevliga, upptäckte jag när jag kunde sniffa dem, i Paris under julen.