onsdag 10 mars 2010

Farmacia SS Annunziata dal 1561 - Cara


Jag har aldrig varit mycket för att tröstäta, även om jag vissa dagar i månaden kan vara oemotståndligt sugen på choklad, saltlakrits och snabbmakaroner! Och ju äldre jag blivit ju mindre har min kapacitet att vräka i mig godis blivit. I tjugoårsåldern var det inga som helst problem att trycka i sig en 200 grams Marabou chokladkaka utan hjälp. Idag får jag inte i mig mer än 50 gram åt gången. Och med en högst aktiv unghund i huset ska gudarna veta att jag lätt skulle kunna äta 200 gram choklad utan att det gjorde nåt.


Om jag inte är mycket för att tröstäta är jag desto mer för att tröstlukta. Jag var ett sånt där barn med ett mycket nära förhållande till mitt älsklingsgosedjur "Gammelnalle", jag åkte ingenstans utan nallen och när det var sovdags skulle nalle ligga precis vid min näsa så jag kunde känna hans ingrodda doft. Under tonåren byttes nallen ut mot en palestinaschal och jag behöver inte redogöra för allt vad som spilldes på den, men det fanns inget värre än när jag upptäckte att min mamma tvättat(!!!) min palestinasjal för att vara snäll, då luktade den ju inte alls som den skulle. Även den hade ett namn förresten, det ganska begripliga namnet "Palle".


Det närmaste jag kommer ett goseobjekt nu är maken. Och jag har en teori att man väljer en partner vars doft man tycker mycket om. :) Annars kan vissa parfymer funka som substitut.


Farmacia SS Annunziatas Cara är en sådan doft. Det är mjukaste mandel, söt kola och len vanilj. Lite talk och ambra finns också med bland noterna. Precis som Perla är inte det här någon komplex doft, men medan Perla är uppiggande och strålande är Cara lugn, trivsam och tröstande.


Jag har gärna på mig en gourmanddoft när det är sovdags, men då ska det förstås vara en lugn, diskret och ganska osöt gourmand. Cara är perfekt, så mycket mer komfortabelt än så här kan det inte bli. Cara sveper in en i en mild, len, krämfärgad mjukhet av mandelmjölk, vaniljkyssar och bara en antydd kolasötma.


I övrigt får jag erkänna att den påminner om Perla, det här är inte heller någon komplex doft som kräver någon vidare analys för att komma underfund med. Men i kategorin mandeldofter har den snabbt blivit en av mina absoluta favoriter. Det verkar som om "less is more" gäller, iallafall när det kommer till vissa dofter.


Cara är en eau de parfum och har längre hållbarhet än Perla och den ger också ett tätare intryck, mer mättat. Sillaget är dock ganska diskret, men doften varar länge. Den härliga mandelnoten försvinner nästan helt och basnoten består mest av diskret vanilj, vilket i och för sig doftar gott, men kanske känns lite tråkigt.


Härnäst blir det dock en allt annat än enkel doft från Farmacia SS Annunziata, missa inte den.


Har du på dig parfym när det är sovdags? Och i så fall, vilken typ av dofter föredrar du? Du kanske blir hungrig och måste gå upp och äta kvällsfika om du har på dig gourmanddofter när du ska sova?





Pic: Flickr (blommande mandelträd)

5 kommentarer:

Habit Man sa...

Tvärtom - om jag vaknar hungrig så sniffar jag bara på gourmanddoften och blir så nöjd så:) Just nu är det Back to black By Kilian som gäller!

Helle sa...

Jag använder aldrig parfym eller annan doft till sängs. I sovrummet vill jag ha mörkt, rent och svalt och öppet fönster, så lite sinnesintryck som möjligt när jag släckt läslampan. Kvällssniffandet begränsas till de testremsor jag använder som bokmärken - just nu Timbuktu i Virginia Woolfs Mot fyren. En intressant men inte helt klockren kombination :)

rebella sa...

Habit Man: Ja, så funkar jag också.

Back to Black är så god. :)

rebella sa...

Helle: Ja, det låter ju ganska vettigt. Ibland händer det ju att jag inte kan sova pga. att jag tagit på mig en för häftig parfym det får jag ju medge.

Fast det där med testremsor som bokmärken lät som en mycket bra idé! :)

Helle sa...

Alla har väl sitt sätt att komma till ro på kvällen - jag är jättekänslig för ljud och ljus och vaknar jättelätt, så det är viktigt att det är lugnt i sovrummet. Och ja, det är jättemysigt med doftande bokmärken! Jag började med det efter att ha läst The perfect scent av Chandler Burr, i den fick man med ett bokmärke med en av dofterna som boken handlar om: Jardin sur le Nil och Lovely. Jag fick Lovely i min, och det ledde faktiskt till att jag köpte en flaska så småningom! Det hade jag nog inte gjort annars, det gav mig tid att bekanta mig med den. Och nu är doften, förutom att jag tycker mycket om den i sig, förknippad med en härlig läsupplevelse.