Hors La Monde - Shiloh

Hors La Monde är ett franskt företag som erbjuder både smycken och parfymer. Företaget är uppkallat efter ett vackert beläget slott och namnet betyder "Inte i/av denna värld". Företagets symbol, som ofta återkommer i dess smycken är en kompassros. Än så länge erbjuder Hors La Monde "bara" två parfymer, Shiloh och Lady Shiloh, men å andra sidan ger det ett seriöst intryck att inte ha för mycket att välja mellan och framför allt, visst är det bättre med två riktigt bra dofter än tio halvhyfsade? För jag har nu testat både Shiloh och Lady Shiloh och är absolut imponerad av båda. Mer om Hors La Monde, deras dofter, smycken och annat kan du läsa här:
http://www.horslamonde.com/


Alltså, jag är grymt imponerad av Shiloh. Och då menar jag grymt, jag kan knappt slita näsan från handleden under topp-och hjärtnoten. Jag förstår inte riktigt varför den inte är mer omskriven än vad jag lyckas hitta. Doften är utvecklad av välkända parfymören Michel Roudnitska tillsammans med Hors La Mondes egen Symine Salimpour. Och visst märks det att Michel Roudnitska har ett finger med i spelet...


Shilohs öppning är oemotståndligt underbar som om du kan föreställa dig den fulländade blandningen mellan Noir Epices (också skapad av M.Roudnitska) och Yohji Yamamotos Yohji! Shiloh lyser, strålar, stiger upp från min hud som de första solstrålarna i en fantastisk soluppgång. Den är på en gång både extremt koncentrerad och ändå, delikat transparent. Det är citrusnot tillsammans med aldehyd så högstämd att jag dels misstänker att de tillsammans nästan kan krossa glas, men också förvånar det mig att något så kraftfullt och magiskt kan vara osynligt, det är som om jag förväntar mig att med blotta ögat se doften stiga upp från min hud.


I mycket påminner toppnoten om Noir Epices, men förstås, helt utan kryddor. Shiloh är på en gång både enklare, men också oerhört mycket klarare. Jag har ett litet "duttprov", men trots detta är toppnoten underbart hög, sprakande och levande på mig under en ganska lång stund.


I hjärtnoten har doften lugnat ned sig något, fortfarande med inslag av citrus, men aldehyderna har stillnat och efterträtts av pudrig, lugn och oerhört sensuell ros. Allt i Shiloh doftar genomtänkt, dyrt och ypperlig kvalitet. Hjärtnoten är mycket behaglig, varm, öppen och tidlös. Efter hand smyger sig ett mörker in i Shiloh, jag tänker mig ett rött mörker om det finns något sådant...


Noter av ekmossa, patchouli och olika träslag ger tyngd åt Shiloh. Jag som normalt sett kan ha lite svårt för ekmossa upptäcker att jag för första gången faktiskt uppskattar en doft med mycket tydlig chyprebas. Nej, Shiloh har inte den där moderna, lite mer försiktiga chyprebasen man kan hitta idag, utan faktiskt i min näsa, en mer tung och klassisk variant. Trots detta antar jag att Shiloh ändå har mindre av den varan än vad man hittar i de riktigt stora chypredofterna, typ Bandit. Eller så kan Shiloh vara min "nyckeldoft" en doft som visar sig bidra till att jag i fortsättningen kommer att förstå och uppskatta chypredofter på ett helt nytt sätt. Jag har ännu inte undersökt om så är fallet, men om så vore är jag förstås djupt tacksam. En parfymista som inte uppskattar och förstår chypres känns lite enbent. ;)


Nu innehåller ju Shilohs bas mer än ekmossa, jag anar svag sötma från vanilj och en liten gnutta rökelse, basnoten är generellt mörk, flerdimensionell, rökig och tät. Shiloh är ingen parfym för flickor, men annars tycker jag den kan passa på alla åldrar. Shiloh har gott sillage och god hållbarhet.


Shiloh är ett måste att prova för alla som uppskattar en gedigen, välgjord och vacker kvalitetsparfym. Missa inte denna godbit, även om jag gladeligen skulle vilja ha den för mig själv!



Ha en trevlig Valborgsmässoafton förresten.

Pic: Zastavki

Sévigné - Parfum de Sévigné No.1

Ros, jasmin, iris och tuberos är något av divorna i de blomdoftande parfymernas värld. Viol, lavendel, nejlika och ylang-ylang har också ofta ledande roller. Men, sen finns det massor av blommor som mer sällan få ha huvudrollen i en doft. Fresia är en av de blommorna.


Jag har säkert stött på många dofter där fresia finns med som en av noterna, men jag visste inte att det var en not jag tyckte om. Inte förrän jag provade CnR Creates astrologiska doft Virgo (jungfrun). I Virgo har fresia den centrala platsen och jag upptäckte att doften av fresia (fresia är för övrigt ingen blomma jag är särskilt bekant med som naturlig blomma) var mycket trevlig, behaglig och lugnande på ett ganska överraskande vis.


Nu har det tyska företaget Sévigné (en tysk juvelerare) släppt tre dofter. De heter Parfum de Sévigné No.1, No. 2 och No. 3. Jag kan tycka att namnen är en aning fantasilösa då jag ju brukar föredra långa och poetiska namn hos dofter. Jag har också lite svårt för namn med siffror i, då jag lätt blandar ihop siffror och har svårt för att komma ihåg vilken som var vilken. Å andra sidan får man med ett litet Madonna-hänge i rent silver när man köper någon av dofterna. Det är en rolig idé tycker jag.


Jag har nu testat de tre dofterna. No.2 gör inget starkt intryck på mig, öppningen är varm, trevlig och fylld av bubblande citrusfrukter, men i övrigt fångar den inte mitt intresse. No.3 är däremot mer intressant, med noter av citrus, peppar, kardemumma, coriander, vetiver och ambra. Det är som doften av en härlig kardemummakaka, blandad med nypressad citrusjuice och lite örtkryddor i bakgrunden. Men, den jag uppskattar mest är trots allt No.1.


No.1 har toppnot av fresia och följs av ros, magnolia och fikon. Basnoten består av rökelse, sandelträ och musk. Trots not av ros upplever jag den inte alls som en rosig doft, egentligen inte heller en fresiadoft. Av någon anledning får No.1 mig att tänka på skira, ömtåliga och nästan transparenta små blåklockor. Jag vet att vår vanliga blåklocka (liten blåklocka) inte har mycket till doft, men trots det är det den känslan jag får av No.1.


No.1 är en lugnande, ödmjuk doft som på något vis fångar känslan av blå sommarhimmel, vita moln och en lätt bris. En upptrampad stig mellan fälten, strävt gräs och utströdda här och var små bestånd av blåklockor som inte gör mycket väsen av sig. I bakgrunden susar skogen och en liten gångbro leder över en porlande bäck med friskt vatten.


Det är något i fresians doft som gör mig oerhört behaglig, avslappnad och mild till sinnet. Fresia doftar inte heller "rent" blommigt, något i fresians doft påminner mig om blyertspenna och det är också ganska trevligt. Inte så tydligt som i vissa cedernoter, men ändå en svag doft av blyerts.


Parfum de Sévigné No.1 är en trivsam, behaglig och lite annorlunda doft som passar bra under sen vår och tidig sommar. Säkert kan den också vara trivsam en kall dag i november då man vill påminnas om sommaren. Basnoten är mycket mild med inslag av aromatiskt trä och en aning rökelse. Hållbarheten är medel och likaså sillaget.


Vad tycker du om fresia som not i parfym? Är jag ensam om att tycka att fresia är härligt lugnande på något mystiskt vis? Har du någon annan blomnot som du skulle vilja se mer av inom parfym?


PS. Missa inte inlägget om träff i Stockholm här nedanför.

Pic: Banum

Parfymträff i Stockholm

Vi närmar oss maj och jag nämnde ju tidigare på bloggen att det vore väldigt kul med någon typ av parfymträff i Stockholm. Det är väl kanske dags att börja fundera närmare på saken om det ska gå att få ihop nåt.


Jag antar att de flesta har lättast att komma ifrån under en lördag? För min del har jag två lördagar i slutet av maj som kan funka dels den 22/5 och så även den 29/5. Av de två dagarna föredrar jag den 29/5, men vi kan kanske ha en liten omröstning?


Jag kommer förmodligen att åka tåg från Nyköping på lördag fm, och är framme i Stockholm ca 11.15. Något bra förslag på en plats där det är lätt att träffas? Jag hittar ganska bra i centrala Stockholm, så platser som stora Åhlensingången, Konserthustrappan vid Hötorget, Svampen på Stureplan etc är inga större problem, men det kan ju komma andra utifrån som inte hittar så bra.


Nästa problem... hur ska vi veta vilka vi är? Kanske går det att känna igen mig (jag tror jag ser ut ung. som på bilden men typ äldre?)!? Men, många som kommenterar här har jag ett nicknamn på, men ingen bild... så det bör ju lösas på något vis.


Sen en hyfsat mysig plats (utomhus) där man kan få sitta ifred och inte få några freesbees i sin parfymsamling, ni vet ju hur arga folk kan bli om de får en freesbee i huvudet, gissa hur arg jag blir om jag får en freesbee i min parfymsamling!?


Helle föreslog så smart att vi kunde ha ett "tema" på parfymträffen för att minska ner på antalet parfymer vi behöver släpa med, tex. sommardofter och jag tycker det låter som en bra idé, för jag har onekligen lite problem med att begränsa mig annars. :)


Sen om vi ska besöka till exempel COW (Byredos nyöppnade showroom ligger väl alldeles intill också?) jag vet inte om man borde ringa och förvarna om vi dyker upp många? COWs butik är ju inte så överdrivet stor.


Så kom med förslag och brainstorma lite och rösta om dag och tid och vad vi ska ha på oss för kläder för att känna igen varandra. *skojar*

Pic: sfgate

Grattis till vinnarna!

Vinnare av varsitt prov på Simone Cosacs Trama blev Sabina B och Habit Man. Grattis!


Skicka era adressuppgifter till min mail så kommer det lilla provet med posten. Till er andra som deltagit får jag önska er bättre lycka nästa gång.

Borsari 1870 - Giglio och Orchidea

Som jag nyss skrev blev jag positivt överraskad av Borsari 1870s Giglio (betyder lilja). Giglio kanske inte är världens mest komplexa och spännande doft, men jag har iallafall aldrig stött på en parfym med en så trevlig doft av genuin olivtvål. Giglio doftar rent och tvåligt, men också med inslag av krämig oljighet, aning av jord och svag, gräsig olivdoft. Mycket, mycket mysig. Under doften av olivtvål anar jag inslag av mild och söt honung och mycket diskreta blommor. Giglio doftar mycket naturligt, äkta och gammaldags. Den har inte mycket till styrka eller sillage och kan säkert tas för doften av en mumsig oliv-bodylotion eller liknande.


Först tyckte jag att den var väldigt kortlivad, men på morgonen kunde jag upptäcka små tysta viskningar av skira blommor som fortfarande vilade på min hud. Jag är väldigt glad över att jag har en pytteflaska (3,5ml) av Giglio. Då och då kan jag ha sug efter sån där kompakt, dryg olivtvål, men nu vet jag att jag kan nöja mig med ett par droppar av Giglio istället.


Efter den glada överraskningen med Giglio vågade jag mig även på att prova Orchidea. Toppnoten var dock allt annat än angenäm, den doftade både fränt och aningen gammalt/avslaget. OM det skulle vara så att mina små flaskor har några år på nacken jkan det möjligen bero på citrusnoter som förändrats och blivit dåliga. Nåja, tänkte jag... jag kan ju inte gilla alla. Jag var precis på väg att gå och skrubba av mig Orchidea när jag kände en vag, men utan tvekan behaglig doft. Ojojoj! Orchidea förvandlades från skrubber till mörk, syrlig, söt, seg och fantastiskt härlig doft av färsk tobak och torkade äpplen. Så himla trevlig! Hur något som heter Orchidea kan dofta färsk äppeltobak förstår jag inte riktigt, men så är det med Orchidea. Och det är en riktigt fin äppeltobak. Mörk, mustig, gyllene och söt. Precis som med Giglio avtar dock effekten ganska fort, två timmar senare är det bara vaga spår av milda blommor kvar, i Orchideas fall en aning dammigare blommor än de man hittar hos Giglio.


Jag har ännu inte provat de andra fyra. Jag är helt säker på att de inte kan vara lika bra som Giglio och Orchidea, men jag vet ju inte säkert förrän jag testat!? Jag vet att jag kommer att använda Giglio och Orchidea då och då, kanske inga klockrena favoriter, men behagliga, romantiska och framför allt gammaldags parfymskatter som av en slump hamnat i min ägo.


Pic: Nature cosmetics, äkta olivtvål från Aleppo

Ett litet fynd!

Jag har köpt massor av parfymer på Tradera, men det har blivit glesare och glesare mellan köpen. Det finns så många andra ställen att köpa parfymer på och utbudet på Ebay är ju betydligt större än på Tradera. Men, men ibland kan jag sitta och slökolla på Tradera ändå och det var just det jag gjorde förra veckan.


Jag råkade få syn på ett litet skrin med parfymer i. Borsari 1870 är mest kända för att tillverka violparfymen Violetta di Parma, men annars vet jag inte mycket om detta italienska märke. Jag la in ett maxbud på 55 kronor och minsann, jag gick och vann det lilla skrinet.


Mest köpte jag det för att skrinet såg fint ut och parfymflaskorna såg så söta ut med sina färgglada etiketter och små rosetter. När parfymskrinet kom med posten tittade jag på de små flaskorna och tyckte jag gjort ett bra köp, men jag kände mig inte särskilt sugen på att testa någon utan la bara in skrinet i min boudoir.


En kväll ville yngsta dottern ta på sig en parfym och jag sa till henne att välja någon hon inte vanligtvis brukade ha och hon valde Borsari 1870s Giglio. Jag hör dottern utbrista "Mmmmmmmh" och "Mamma, den här doftar jättegott, lite tvåligt och krämigt och ja... som olivtvål" Och mycket riktigt, den doftade riktigt mysigt, så mysigt att även jag tog på den som kvällsparfym och... hmm, efter en minut insåg jag att den förtjänade en recension!


Jag skulle gärna vilja veta mer om detta lilla skrin från Borsari 1870? Är det en billig souvenir som finns tillgänglig i varenda butik i Parma? Är det någon som testat någon av dofterna i skrinet? Dofterna i mitt skrin är: Giglio, Garofano, Orchidea, Sandalo, Colonia Ambra och Colonia Origano. Etiketterna är väldigt fina, klara, rena färger och lite art deco. Den lilla information jag hittar visar att flera av dofterna lanserades omkring 1930, men det står också att flera av dem inte längre tillverkas. Skrinet går att köpa hos vintageförsäljare, men jag hittar ingen hemsida för Borsari 1870. Oavsett, så är jag nöjd med mitt fynd och det visade sig att inte bara Giglio var värd att testa...


Pic: Från Tradera

Simone Cosac - Trama (och en utlottning)

Mycket har sagts om rosor. Trots att rosor egentligen inte är mina favoritblommor blir jag ändå starkt berörd av bilder på vackra rosor eller äkta, blommande rosor i en rabatt. Rosor finns i mängder av färger, former och storlekar. Somliga rosor doftar nästan bedövande starkt, andra har en mer diskret doft och åter andra doftar knappt märkbart. Bilderna här ovan kan inte göra alla versioner av ros rättvisa, men visst är de vackra och sinsemellan väldigt olika? Kanske är ros den mest kvinnliga av blommor? Och precis som rosor finns ju även vi i alla varianter, och alla är vi också vackra, var och en på sitt sätt.


När jag testar en parfym med doft av ros får jag ofta en bestämd uppfattning om att doften speglar färgen på rosen. Några rosdoftande parfymer doftar som av röd ros, medan andra är mer svagt rosa, åter andra kan dofta som gyllengula rosor och någon har en doft så dramatisk att jag tror att den kommer från en nästan sammetssvart ros. Många parfymer med doft av ros faller mig inte alls i smaken, men jag har några favoriter: L'Artisans Safran Troublant, Parfumerie Generales Brulure de Rose, Keiko Mecheris Loukhoum och Etat Libre D'Oranges Rossy de Palma.


Men, nu har jag fått en ny favorit bland rosorna. Simone Cosacs Trama. Trama, är Simone Cosacs andra doft, hennes första Perle di Bianca har jag skrivit om för ett tag sedan: http://rebelladensnella.blogspot.com/search/label/Perle%20di%20Bianca


Trama och Perle di Bianca har vissa likheter, de är båda dofter av hög och lyxig kvalite, båda dofterna låter blommor spela huvudrollen och båda dofterna är också ytterligt feminina. Precis som med Perle di Bianca finns det något långsamt och stilla i Trama. Trama känns som en mycket värdig fortsättning.


Trots de många likheterna finns det också många olikheter. Medan Perle di Bianca är en fyllig, riklig och krämig vit floral är Trama en helt annan typ av floral. Toppnoten är alldeles oemotståndligt delikat. Det är ett milt inslag av daggiga rosenknoppar, men mest av allt doften av det friska, mörkgröna bladverket och rosens taggar. Tramas öppning doftar precis som när man öppnar, en fortfarande kylig, rosbukett från blomsteraffären, rosorna är bara till hälften utslagna ännu och ger inte ifrån sig mycket doft, men bladverket och taggarna har en väldigt speciell grön, nästan lite citrusaktig och frisk doft. Tramas rosenknoppar är blekt pastellrosiga med nästan krämvita inslag. Rosenknoppar för en liten lockig prinsessflicka...


Trots att jag har ett litet duttprov av Trama varar den härliga doften av grönska ganska länge på mig, bortåt en halvtimme, men under den tiden blir också doften av ros mer och mer tydlig. Och det här är en vacker och annorlunda tolkning av ros. En mild, men kryddig doft dyker upp, i min näsa på pricken likt den doft vissa rosor har helt naturligt, men i parfymen Trama får svarta och rosa pepparkorn efterlikna denna speciella doft. I min fantasi har nu rosen i Trama ändrat skepnad en aning, nu har den förvandlat till en ros mer varm och rosigt rosa. Det här är en ros på gränsen till full blom. Fräsch, lätt, transparent, men ändå med en komplex fyllighet och värme.


Även denna fas av Trama varar ganska länge, men nästan omärkligt börjar nya noter göra sig påminda, något jag till en början uppfattar som en vag svartvinbärsdoft, varm, fruktig, men mycket diskret. En stund senare inser jag att det snarare är doften av en perfekt solmogen persika jag känner och det är första gången jag inser att svarta vinbär och persika nog doftar ganska lika.


I takt med att den fruktiga, men milda doften av persika dyker upp förändras Trama igen. Nu blir den fyllig, rödgyllene ros i full blom. Aromatisk, sensuell, yppig och mycket kvinnlig. Noter av patchouli, ambra, benzoin och perubalsam bildar en gyllene, vibrerande fond för den fortfarande rika och fylliga rosdoften. I Trama anar jag inga inslag av geranium som annars är ganska vanlig i många rosdofter. Andra blommor som tuberos och jasmine får istället hjälpa till att förstärka och förtydliga rosdoften, och det görs på ett mycket skickligt och närmast sömlöst sätt.


Basnoten är mycket behaglig, lite flytande till sin karaktär trots ganska tunga noter. Patchoulin och cedern ger en behaglig träig och sensuell känsla till basnoten, men den är väldigt lätt och sublim snarare än accentuerad.


Trama rekommenderar jag till alla som tycker om kvinnliga, sensuella dofter, men framför allt rekommenderar jag den till er som älskar doften av ros. Oavsett om du föredrar äkta rosor eller ros i parfymform är jag säker på att Trama kommer att göra dig mer än nöjd. Trama är aningen mer tystlåten än Perle di Bianca, men icke desto mindre ett tystlåtet litet mästerverk.


Jag har två små (1,5 ml) prover av Trama som jag lottar ut. Lämna en kommentar så drar jag två vinnare måndag morgon den 26/4. Tävlingen gäller också på min engelskspråkiga blogg, men det är två prover allt som allt. Lycka till!



Pic: Två översta rosorna från Flickr, den understa rosen är en målning av Anastasia

Givenchy - Ange ou Démon

Har haft en trevlig vecka med mina föräldrar. Min syster och hennes man och barnen med tillhörande partners firade min pappas 75-årsdag med besked i lördags. Men, nu är det bara det att mina föräldrar har fått vissa problem med att ta sig hem på grund av det isländska vulkanutbrottet. De skulle ha flugit hem med SAS idag, men SAS flygningar är fortfarande inställda så de har istället fått boka en tågresa. Nu har de åkt in till stan en stund och jag passar på att skriva lite medan de är borta, jag får onekligen skrivklåda efter en vecka utan blogg.


Givenchys Ange ou Demon är en riktigt intressant doft tycker jag. Intressant därför att den faktiskt (på mig) lyckas leva upp till sitt namn. Men, inte riktigt under samma användning. När jag testade Ange ou Demon första gången blev jag nästan förälskad och trodde att jag strax skulle köpa en flaska, men sen testade jag den en gång till och då doftade den inte alls så gott som jag tyckte gången innan. Något senare fick jag ett litet prov av den och tyckte plötsligt om den igen, förutom när det blev dags att använda upp de allra sista dropparna.


8 gånger av 10 doftar Ange ou Demon riktigt, riktigt gott och samtidigt rätt unikt på mig. Öppningen är härligt varm, fyllig och ändå fräsch med noter av mandarin och saffran. När hjärtnoterna dyker upp med sötma av ylang ylang, lite "klistriga" noter av orkidé (nåt i Ange ou Demon doftar vagt av Björnklister på mig), och tämligen mild lilja så får jag en känsla av både pärlor, läppstift och puder. Noter av ekmossa börjar också kännas, det bidrar till både ett djup i doften, men samtidigt en dammig känsla. Under det här stadiet av Ange ou Demon tycker jag att den på samma gång doftar ytterst feminint, men ändå med inslag av androgynitet. Jag tror att det finns män som skulle bära Ange ou Demon riktigt, riktigt snyggt och spännande.


När Ange ou Demon doftar på det här sättet, glömmer jag nästan bort att jag ibland inte gillar den, för det här är en mycket trevlig doft, utan att någonsin bli slätstruken. Doftens hjärta är ganska söt, men samtidigt med en uttalad krispighet, faktiskt en komplexitet jag inte hittar så ofta hos "mainstream-dofter". Den är på ett sätt ganska linjär, men när jag doftar närmare upptäcker jag lager på lager av olika dofter, överst flyter en ganska mild, både krispig och pudrig blomnot, därefter anar jag inslag av läppstift, vanilj och sötma och allra längst ned under ytan virvlar dammig ekmossa och parfymerad doft av rosenträ. Ange ou Demon har en god hållbarhet och basnoten är pudrig vanilj med inslag av rosenträ och lite varm tonkaböna.


Men... ibland när jag använder Ange ou Demon tar doften av ekmossa TOTALT överhanden, jag kan känna direkt att det här kommer att bli en sån gång när den inte alls kommer att passa mig. Vet inte om det är hormon-eller möjligen väderbetingat? Iallafall de "dåliga" gångerna doftar Ange ou Demon massiv, tung, extremt dammig ekmossa i kombination med något som inte doftar klistrigt på ett gott sätt, snarare klistrigt blandat med en not av smält plast. Ja, som ni nog kan gissa brukar jag skrubba av mig den ganska fort när jag inser att det blir en sån gång.


Är det någon av läsarna av bloggen som har någon teori om vad det kan bero på? Har ni någon doft som ena gången kan vara nästan en favoritparfym för att andra gången dofta rent ut sagt illa?




Pic: Deography

En ledig vecka...

På måndag kommer mina föräldrar hit. Vi ska bland annat fira min pappa som fyller 75 år. Så det lär bli lite ledigt från bloggandet för min del, men jag hoppas återkomma med en hel del smått och gott veckan därpå.


Att se fram emot på bloggen framöver: Recension av sprillans ny italiensk parfym och förmodligen en liten utlottning. Samt några nya och spännande tyska parfymer och jag kommer kanske rentav att våga mig på en recension av en "mainstream-doft" om jag hinner...



Pic: Flickr

Jag glömde!

Vet inte hur det kommer sig, men ofta när jag sitter och tänker igenom vilka parfymer jag använt mest under en period så glömmer jag en eller ett par. Får väl skylla på att jag börjar bli gammal?


Absolut förtjänt av en plats på topplistan är förstås D'Orsays Tilleul! Mitt lilla sprayprov har använts flitigt och jag vet inte alls hur jag ska göra när det tar slut, för den är inte helt lätt att få tag på. Funderar på att be någon som bor i Frankrike att köpa en flaska åt mig...

Vårfavoriter

Det är snart mitten av april och fortfarande finns det snödrivor kvar här. Inte underligt då att tanken på en vår-topplista har varit lite mer avlägsen än vanligt denna "vår". Här i Nyköping ser våren inte alls ut som bilden här ovan, iallafall inte än, men det kommer väl så småningom.


På måndag dyker mina föräldrar upp här, bland annat för att vi ska fira min lilla pappas 75-årsdag. Vanligen när de kommer hit i april brukar det vara varma, sköna dagar med vårblommor och fjärilar. Jag hoppas förstås att vädret ska hinna vända på något magiskt vis innan de kommer, men vi får väl se...


Jag provar ju massor av parfymer, men mellan varven hinner jag faktiskt också ha på mig de dofter jag gillar mest. Mellan varven hinner jag också upptäcka vilka dofter jag gillar mest, en parfym jag älskar första gången jag testar den kan visa sig bli liggandes i mina lådor oanvänd när det väl är dags att välja en favoritdoft. Märkligt det där!?


På första plats för denna period kommer dofter med ambra. Jag har snudd på dränkt mig i alla typer av ambradofter under mars.
Delad förstaplats: Farmacia SS Annunziatas Ambra Nera, Montales Blue Amber, Serge Lutens Ambre Sultan (den lyckas visst komma med på min topplista vilken årstid det än är), Laboratorio Olfattivos Alambar samt Cozumel.

Andra plats: Jag blev besatt av parfymoljor (igen!) i slutet av mars och hade på mig allt möjligt jag kunde hitta i mina lådor bland annat Opus Oils Tramp och Jitterbugg, BPALs Wanda, Alice och Harvest Moon, Scent by the Seas Sweet Hashish och sist, men inte minst en underbar väldoftande olja från Perle de Bianca som jag smort in mina händer med varje dag! Jag har till och med beställt "impar" (dvs. prover) från BPAL tillsammans med äldsta dottern, men de lär väl inte dyka upp i första taget.

Tredje plats: Alla typer av dofter med inslag av "gammal" makeup, puder, damm och teaterkulisser, bland annat: Hilde Solianis Vecchi Rosetti, Histoires de Parfums Moulin Rouge 1889 och Lorenzo Villoresis Musk skulle också platsa där, men är lite för ny för att riktyigt hinna in på listan.

Fjärde plats: Mina älskade decanter av Guerlains Cuir Beluga och Tonka Imperiale. Fortfarande tycker jag att Cuir Beluga doftar "godast", men på något märkligt vis tycker jag ändå bäst om Tonka Imperiale, den är mer intressant på nåt vis.

Femte plats: Varma orientaliska blomdofter, Estee Lauders Amber Ylang Ylang, Guerlains Insolence Edp, Cristobal Balenciaga och Rochas Tocade.

Sjätte plats: Bond No 9s Coney Island. Älskar den! Egentligen kommer den inte på sjätte plats, jag har använt den rätt mycket på sista tiden!

Sjunde plats: Givenchys Ange ou Demon. Den här är inte alls dum den heller.

Periodens flopp: Allting med patchouli, eller i vart fall, allting med tydlig patchoulinot. Jag vet att jag egentligen gillar Angel Liquer de Parfum jättemycket, men jag har inte orkat med varken den eller andra patchoulibomber på sista tiden. Jag har inte ens förmått mig att testa nya dofter jag fått som verkar dofta mycket patchouli. Förhoppningsvis är det en tillfällig aversion, patchouli brukar ju vara en favorit hos mig, men vad händer om jag forsätter att inte stå ut med patchouli??? Hjälp!!!

Nu vill jag att våren kommer igång på riktigt! Min lista känns mer som en senvinterlista än en vårlista tycker jag.


Vad har du haft för favoriter under senvintern/tidig vår? Har du upptäckt någon ny favorit eller kanske övergett någon gammal? Är det någon särskild not som fångat dig särskilt mycket?







Pic: Kathlen Luis

Lorenzo Villoresi - Musk

Precis när jag trodde att jag hade lärt känna Lorenzo Villoresis "parfymstil" så dyker den lilla doften Musk upp! Eftersom jag lärt mig att respektera styrkan i många andra dofter från Villoresi så sprayade jag ett försiktigt spray på handleden, doftade och... hmm... doftade igen och... hmm...!? Var är den!? Där! Aha. Hmhm.


När jag hämtat mig från överraskningen så var min första tanke att jag måste vara doftblind för något i Musk. Jag frågade maken och han tyckte att det doftade iallafall "ganska starkt". Det tycker inte jag och även om jag nu skulle vara doftblind för något i Musk, så betyder det inte att jag inte uppskattar den, för det gör jag.


Musk startar med veka, dimmiga och sköra noter av blommor. Nästan som en bukett torkade rosor som glömts kvar ovanpå ett skåp. Det är en svag doft av torrt papper, torkade blommor, en minsta antydning av damm (men, på ett mycket trevligt sätt, doften av damm kan vara mycket intressant i en parfym tycker jag) och någonstans kryddor som för länge sedan förlorat det mesta av sin styrka.


Det här låter möjligen negativt, men det är intressant. Och det doftar gott. Blommorna i fråga är framförallt rosor och jag är ganska kräsen när det gäller rosor i parfym, men de här rosorna påminner inte om några andra rosor jag känt. Jag vet att många har svårt för den där rosendoften som blir en doft av pot-purri och lite åt det hållet är det, men samtidigt uppfattar jag den här rosdoften som komplex. Det är förutom de torra inslagen också inslag av något kyligt, nästan glassigt. Under den rosiga ytan anar jag stråk av musk som jag knappt känner doften av, men ändå vet att den finns där.


Det här är den doft som personer som är skeptiska mot muskparfymer ska testa! Ska jag jämföra den med någon mer "välkänd" musk får det bli Serge Lutens ökända Musks Koublai Khan. Ja, ni läste rätt, men det här är i jämförelse, som MKKs nyfödda, rena och mycket oskyldiga lillasyster, men ändå, utan tvekan med släkttycke.


Framåt basnoten känner jag faktiskt doften av musk bättre, men Musk är hela tiden en mycket subtil, vilsam och blyg doft. I basnoten sägs många muskdofter dofta som "hud, men bättre" och Musk är inget undantag, men till skillnad från andra muskdofter finns de veka inslagen av små torra rosor med länge. Så huden doftar inte bara av den där varma, gyllene muskbasen utan dessutom av drömd blomdoft. Det här är också mer en sensuell och drömsk doft än en erotisk doft, men det kan ju bero på att jag bara känner delar av musken.


Alla som är nyfikna på olika varianter av musk bör testa den här, och ni som normalt skyr musk bär ändå testa den här för den spelar i sin alldeles egen musk-kategori.


Trots doftens subtila karaktär varar den länge, tar jag på mig den på kvällen dröjer den sig kvar på min hud när jag vaknar, det är inte dåligt för en eau de toilette.


Jag vet att många antingen gillar musk mycket eller inte alls, men vilka är dina muskfavoriter? När använder du de mer kraftfulla muskdofterna (som MKK) och när föredrar du mer subtila skapelser?


Pic: Hopper

Lorenzo Villoresi - Teint de Neige

Jag har försökt hitta bilder med för mycket puder, men hittade inte riktigt nåt som föll mig i smaken så till slut fick det bli en bild på Nicole Kidman med puderrester kvar lite här och där.


Teint de Neige (färgen på snö) är precis som de flesta dofter från Villoresi väldigt starka. Faktum är att det mesta från Villoresi är så starkt att jag, efter att jag läst en kommentar på bloggen igår, kommit på att en grej att testa med Villoresis dofter är att spraya i knävecken! Där misstänker jag att parfymen kan komma till sin rätt, OM man är känslig för starka dofter. Å andra sidan är väl styrka nåt positivt, tänk så många parfymer man testar där tillverkaren menar att man ska spraya sig våt så det bildas pölar på huden av parfymen! :)


Ibland testar jag pudriga parfymer som är så diskret och trivsamt pudriga att jag tycker att även ni som inte vanligen gillar pudriga dofter bör ge den en chans. Teint de Neige är inte en sådan doft, gillar du inte pudriga dofter bör du absolut hålla dig ur vägen. Teint de Neige är den starkaste, mest kraftfulla pudriga och tvåliga doft jag någonsin testat. Den sveper in mig i pudrig, krämig, tvålig, superstark och kvinnlig väldoft i timmar. Som att vara i en liten tvålgrotta eller i ett rum helt täckt med drivor av puder.


Nu råkar jag ju gilla pudriga dofter, och mellan varven funkar det bra även med lite tvålkänsla. Teint de Neige påminner vagt om andra av mina favoriter, tex. Ava Luxes Nude Musk, D&Gs Sicily, Le Labo´s Labdanum 18 och även den israeliska parfymen jag testade för nåt tag sedan, Linga Sharira. Men, Teint de Neige må ha lånat små bitar här och där från dessa dofter (eller så är det dem som lånat av Teint de Neige, har inte riktigt koll på vilken som kom först), men i slutändan är Teint de Neige den absolut kraftfullaste av dem.


Uppvuxen som jag är i norra Europas utkanter kan jag inte påstå att Teinte de Neige får mig att på något vis tänka på snö. Men, däremot ett landskap lika täckt av puder som landskapet har varit täckt av snö denna vinter. Men, puder med levande, doftande blommor under. För trots den starka pudriga, krämiga och tvåliga doften anas doften av ros, jasmin och heliotrop genom hela kompositionen.


Teint de Neige är så konkret och tydlig som en doft av puder kan bli. Samtidigt är den för starkt och kraftfull för att framkalla bilden av äldre dam-doft. Till skillnad från många moderna pudriga dofter avslutar inte Teint de Neige med en erotisk och sexig musk, den är snarare vacker, krämfärgad och sensuell hela vägen. Sillaget är enormt och den varar länge, länge, länge.


Min erfarenhet av Lorenzo Villoresis dofter är att jag inte sprayar dem på eller omkring halsen utan håller mig kring handleder eller möjligen en halv sprayning i decolletaget.


Har du testat dofter från andra parfymlinjer som varit så starka att du inte riktigt har vetat var du ska spraya dem? Vilket är att föredra, riktigt starka och potenta parfymer eller parfymer som du måste spraya dig våt med?





Pic: Matrixphotos.com

Lorenzo Villoresi - Yerbamate

Lorenzo Villoresi i Florence, Italien erbjuder inte bara parfymer, utan en mängd parfymerade produkter såsom pot-puri, rökelse och doftljus. Men, som vanligt är det parfymerna jag är mest nyfiken på. Lorenzo Villoresie har inte mindre än 16 olika dofter att välja på, allt från klassisk cologne och traditionella dofter till mer moderna fantasidofter.


Det är ingen tvekan om att Lorenzo Villoresis dofter innehåller fina ingredienser av hög kvalitet, skickligt blandade och inte minst, oerhört tilltalande presenterat. Flaskorna är väldigt tjusiga, enkla men ser ändå lyxiga och gedigna ut. För de flesta av Villoresis dofter gäller att spraya med lätt hand, det här är starka, potenta och närmast konkreta parfymer som varar länge. Mer om Lorenzo Villoresis dofter kan du läsa här: http://www.lorenzovilloresi.it/index.html


När jag provar igenom många parfymer kan jag uppskatta dem allihop ur en rent objektiv synvinkel om de är välgjorda, intressanta och fina. Men, i slutändan är det mycket osannolikt att jag skulle få tio, femton eller rentav fler nya favoriter. Det är oftast en, två eller tre dofter i en kollektion som lyckas gripa tag i mig mest. Av Lorenzo Villoresis dofter har Yerbamate blivit en av mina favoriter.


Yerbamate är en teliknande örtdryck som har sitt ursprung i Argentina. Traditionellt dricks den ur en kalebass och med ett skedliknande sugrör som förhindrar att man suger i sig bladen. Drycken är, liksom te och kaffe, milt stimulerande.


Yerbamate som parfym är både spännande, mysig och överraskande. De första noterna är bittert, syrligt och påtagligt gröna, det är som att ligga på rygg i högt gräs och se den enorma blå himmeln välva sig över en, med små, märkliga molnformationer här och där. Men, plötsligt ändrar jag perspektiv, jag är istället ovanför de vidsträckta grässlätterna, kanske en örn som svävar på vinden, vilar och ser mil efter mil av pampas breda ut sig nedanför. Gräs som sakta ändrar färg, från färskt grönt till gyllene och nästan glödande rött av solens nedåtgående strålar.


Pampas gräsvidder glöder, de bittra toppnoterna efterträds av varm grönska, glödande grönska, nästan rökig grönska, men kanske är det doften av en lägereld på avstånd? Några gauchos (argentinska cowboys) kanske håller på att tillreda lite yerbamate?


Ja, Yerbamate tar med mig på en härlig resa över oändliga gräsvidder. Jag kan ibland ha lite svårt att komma överens med gröna dofter, men Yerbamate hör inte till dem. Den är både spännande, annorlunda och skönt vilsam på samma gång. Den ger en liten känsla av "omvända världen" som om jag kunde ligga bekvämt på rygg i himlen och blicka ned på jorden under mig, utan ansträngning.


Yerbamate är ju inte helt igenom grön, hjärtnoterna är som sagt, snarare grönröda och liksom glödande, varma, men ändå med friska, gräsiga inslag och noter av rök och (antar jag) yerba mate-dryck. Basnoterna är inte sämre, nu har gräset mognat, torkats, värmts upp och blivit aromatiskt, milt doftande hö. Basnoten är riktigt fin, rofylld, gyllene och nästan pudrig. För första gången anas små inslag av sötma i doften, men absolut inte påträngande eller mycket, utan den diskreta sötman i doften av hö.


Yerbamate har gott sillage och styrka, det behövs inte många spray av denna kraftfulla doft för att den ska räcka i många timmar. Yerbamate är en doft som kan passa alla åldrar och oavsett om du är man eller kvinna. Jag tycker mycket om den nu, men tror att den kommer att passa mig ännu bättre framåt sensommaren och hösten då jag brukar älska alla typer av höiga dofter.


Det blir något mer från Villoresi framöver, missa inte det. Har du någon favorit från Lorenzo Villoresi? Har du inte provat något från detta fina märke så tycker jag att du ska göra det, de är absolut värda att upptäcka.





Pic: Judd Patterson

Glad Påsk och Glada Nyheter!

Snart är det påsk-och påsklov, har inga planer just eftersom maken arbetar stora delar av påskhelgen.


Däremot fick jag höra en mycket god och välkommen nyhet igår. Ava Luxe (Serena Ava Franco) har bestämt sig för att börja göra parfymer igen! Till att börja med blir det i lite begränsad omfattning och kanske inte alla dofter vi önskar, men å andra sidan kanske hon kommer med några nyheter istället. Låter inte det spännande och roligt!?


Själv håller jag på att testa igenom ytterligare ett italienska parfymmärke, molto bene, men många parfymer att dofta sig igenom blir det.


En annan liten fundering jag har är om det skulle vara intressant med en liten parfymträff av något slag? Förslagsvis uppe i Stockholm och för min del skulle det kunna passa rätt bra någon gång i slutet av maj. Dels tänker jag att det är en fördel att kunna vara ute under en parfymträff (tänk typ parfympicknick i någon Stockholms park) och i slutet av maj bör väl vädret vara skönt nog att sitta ute? Är det nån som tycker det här låter kul? Lämna kommentar på bloggen så kanske vi kan hitta på nåt, vi behöver ju inte bli 20 pers, det kan ju räcka om vi är 4-5 stycken som träffas och pratar parfymer och ev. byter nåt litet prov/decant osv. Besök på tex. COW eller annan parfyminriktad butik skulle också kunna vara ett roligt inslag. Som sagt, hör av er, kom med förslag. Jag kan hålla i det delvis, men tar gärna hjälp av någon som känner till Stockholm bättre än jag när det gäller bästa plats att träffas på osv.


Ha en riktigt trevlig påsk. Har du någon påskparfym som du förknippar med påsken?