Jag känner mig nästan lite "pervers" när jag tar på mig några droppar av Shahrzad Palace Perfumes Musk. Idag innebär ju mysk i en parfym i de flesta fall att det handlar om en syntetiskt tillverkad myskliknande doft eller ibland om olika typer av vegetabiliska myskliknande dofter. Exakt hur mycket äkta mysk används i modern, västerländsk parfymtillverkaning har jag inte någon riktigt koll på, kanske någon läsare vet mer om det?
I Shahrzad Palace Perfumes Musk råder det dock knappast någon tvekan om att det handlar om äkta mysk. Dvs. ett doftämne som tillvaratas från någon slags könskörtlar på myskhjortar av hankön som är äldre än tre år. Förr dödades massor av myskhjortar i fällor, utan att ta någon hänsyn till om det var handjur som ännu börjat utveckla mysk. Idag är detta inte längre tillåtet, utan äkta mysk kan samlas upp på skonsamt vis eftersom myskhjortarna tydligen skaver av myskknölarna regelbundet. Som ni förstår innebär denna metod samt det faktum att myskhhjortarna numera är ganska sällsynta att äkta mysk är svår att hitta och mycket dyrbar.
Alltså, både denna bakgrundsinformation såväl som att myskoljan är mörkt brun till färgen och till en början doftar mycket speciellt bidrar till min märkliga känsla inför denna parfym.
Men, när jag bortser från det så återstår bara att medge, även Musk doftar riktigt, riktigt gott... och dessutom intressant och säreget. Till en början matchar doften utseendet på oljan bra. Toppnoterna är starka, med inslag av både något medicinskt som något strävt och aromatiskt. Det känns snarare som om jag tar på mig någon uråldrig medicinsk tinktur mot något obskyrt hälsoproblem än en väldoftande parfym.
Nu råkar jag ändå på ett aningen tvehågset sätt gilla den känslan, men jag har full förståelse för om mer än en läsare blir lite skeptiskt inställd till Musk. Lugn bara lugn, ganska snart utvecklas doften och blir en harmonisk, animalisk (nästan pälsdoftande på något märkligt vis), mättad, mjuk och mycket komplex doftupplevelse. Musk doftar underbart gott, men också med inslag av beska och sträva noter som liksom fördjupar och enligt mig, förbättrar doften. Trots den djuriska känslan blir Musk snarare en sensuell, loj och behaglig doft mer än rått animalisk och smutsigt erotisk. Den är inte alls på långa vägar så porrig som vissa moderna musk-dofter.
Bortsett från det rent animaliska i den hittar jag också små inslag av något blommigt, lite pudrigt och också något som doftar torrt och aromatiskt ungefär som hö. Den pudriga noten blir allt mer tydlig och jag uppfattar Musk som en ganska feminin doft, men den blir mer animalisk på maken (förstås, han tar ofta fram musknoter på ett alldeles för sexigt vis). Så män kan absolut också bära den. Jag undrar om människor som är anosmiska (doftblinda) för moderna syntetiska musker också kan vara det för äkta musk. Någon som vet?
Shahrzad Palace Perfumes Musk bärs något mer hudnära än Royal Ambar, men hållbarheten är minst lika god, dvs. länge, länge. Liksom Royal Ambar, men i än större utsträckning, känns Musk lite väl oljigt kladdig just när man tar på den. Musk blir också rödbrun på huden och inte något jag skulle ta på om jag hade ljusa eller känsliga kläder, jag misstänker starkt att den kan missfärga textilier.
Pic: borealforest
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar