L'Artisan Parfumeur - Al Oudh

På många andra parfymbloggar fastslår man att 2009 har varit oudh/aoud/oud-dofternas år. Många parfymhus har vågat sig på ouddoftande parfymer. Oudh (agarträ) är en mycket omtyckt not i arabiska parfymer och oud av högsta kvalitet är en mycket dyrbar, och sällsynt, råvara. Oudh av högsta klass är en slags essens av en speciell ädelröta i trä, bara spontant, naturligt skadat trä får räknas till den bästa kvaliten, oudh som bildats efter att man uppsåtligt skadat träet för att framställa oudh räknas som något sämre. För västerländska näsor kan oudh upplevas som lite främmande, skarp, medicinsk, rökig och svår.


Framför allt Montale är kända för sina parfymer med arabisk inspiration och inslag av oudh. Montales Red Aoud blev efter en viss tillvänjning en favorit hos mig, medan jag fortfarande uppfattar Black Aoud som både skarp och vattnig på samma gång. Även om oudh som doft inte är en klockren favorit hos mig, så är det en doft som väcker nyfikenhet och intresse. En sak jag hoppas fördjupa mig i lite nästa år är att testa olika attars, där oudh ofta ingår som ingrediens.


När jag testade parfymer med tydliga inslag av oudh för första gången kände jag mig lite vilsen. Oudh kan vara en överväldigande ny bekantskap, som att lyssna på musik med en främmande skala och på främmande språk, som att vara vilse i souken (basarkvarteren) i en uråldrig arabisk stad, som att bevittna en österländsk festival utan att ha en aning om vad som firas.


Med L'Artisans Al Oudh känns det lite som om jag har hittat en guide, en nyckel, en ledsagare. Till en början är jag dock lite skeptisk och undrar om den inte skulle kunna kallas Al Kummin istället, för toppnoterna är nästan överväldigande kumminstinna. På min hud är det nästan bara skarp kummin de första minuterna och det gör mig lite besviken.


Efter en stund jämnar dock kumminen ut sig lite och jag välkomnar inslag av sötma, värme och större komplexitet. Nu känner jag också oudh-doften ganska tydligt, men ändå återhållet. Det här är en nedtonad oudh i jämförelse med oudhen man hittar i till exempel Montales dofter. Efter den kummin-dominerade toppnoten känns oudhen plötsligt mild och trivsam, men ändå utan att förlora sin orientaliska mysticism. Jag tycker att Al Oudh är en utmärkt introduktion till oudh som not i parfymer, då den är så lättillgänglig och mysig. Kumminen skulle kunna vara avskräckande, men den är ju tack och lov bara dominerande under en kort stund.


För att vara en L'Artisan doft är Al Oudh hyfsat hållbar, basnoten smälter ihop med min hud på ett mjukt, varmt och behagligt sätt, men också utan spår av spänning, mystik och orientaliska gåtor. Basnoten är komfortabel, lätt att tycka om, men också ganska anonym och opersonlig. Ungefär som att ha blivit guidad till tryggheten i ett välskött, men tråkigt hotellkomplex långt ifrån basarens berusande, främmande och spännande folkmyller. Vill du gå vilse? Testa en annan oudh-doft. Vill du börja lite försiktigt? Al Oudh är ett utmärkt val.





Pic: vittlesvamp

Tangentbordskollaps!

Den här datorn jag sitter vid är si så där 8 år gammal och har överlevt en hel familjs inte alltför datakunniga härjningar längre än vad man skulle kunna tro.


Nu är den infekterad av något elakt virus, igen! Så egentligen skulle inte gårdagens inlägg ha slutat så tvärt, men plötsligt bytte massor av tecken på tangentbordet plats. Idag verkar det fungera som vanligt igen.


Jag hade ju några parfymer kvar att nämna.


BÄSTA TRÄ:
-M.Micallefs Gaiac


BÄSTA AQUATISKA:
-Profumum Romas Aqua di Sale
-Profumi di Pantellerias Approdo
samt
-Nicolas Danilas Asian Gardens


Nu är ju inte allt frid och fröjd, tyvärr försvinner ju också bra parfymer och hela parfymlinjer. Sörjd och saknad är förstås Ava Luxes underbara parfymer, det känns så förargligt att de slutat tillverkas innan jag hunnit köpa på mig mer. Men, flera av dofterna finns att få i parfymolja hos Ava Luxes Etsy-butik. Serena Ava Franco som driver Ava Luxe har tydligen gjort såna här uppehåll förut, så vi kan ju hoppas att det är just ett uppehåll, inte ett definitivt slut.


B Never Too Busy To Be Beautiful går också i graven vid detta årsskifte. Jag vet i skrivande stund inte om deras parfymer kommer att överföras till LUSHs sortiment, men kanske? Iallafall är jag glad att jag har några purseprays av 1000 Kisses Deep, Keep it Fluffy, Breath of God och Superworldunknown m.fl.

Toppen, botten och mittimellan

Jag har överlevt julen i år igen. Och det gick ganska bra, alla barnen verkade nöjda och glada, även om döttrarna fick vänta länge på sin julklapp från Japan. Den levererades till dörren i morse halv nio. Eftersom jag egentligen bara betalt för flygpost vet jag inte riktigt hur det gick till, förmodligen en sen postning som uppgraderades.


Ingen parfymerad julklapp till mig i år, men jag har gett bort några parfymer (det är ju så svårt att låta bli) sonen och hans sambo fick Paco Rabannes Black XS for him and for her. Vilket verkade passa dem bra. Döttrarna fick sina parfymer idag, två små plasttuber med parfym från Kyoto. Jättesöta, en med doften vår och en med doften höst. Så där japanskt fruktigt sublima ni vet.


Nåja, även utan parfym i julklapp har jag ju sniffat mig igenom en ansenlig mängd parfymer under 2009. Jag undrar om jag ens vill veta hur många? Hur många parfymer har du testat i år?
Av alla jag testat har några fastnat, några för att de doftar så gott och andra för att de doftar så intressant och annorlunda och återigen andra, för att de doftar så hiskeligt illa.


KÄRLEK VID FÖRSTA SNIFFET:
-Parfumerie Generales Cadjmere
-Hilde Solianis Fraaagoolaa Saalaaata
-By Gilians Back to Black
-Korres Jasmine Pepper Gaiac Wood Passion Fruit
-M.Micallefs Gaiac
-Frapins Esprit de Fleurs
samt
-Grossmiths Shem El Nessim


ÖVERRASKNINGAR:
-Aral Un des Sense
-Profumi di Pantellerias Approdo
-Linga Sharira
-Florascents Umami
-Missoni by Missoni
samt
-Korres Jasmin Pepper Gaiac Wood Passion Fruit


BÄSTA OLFAKTORISKA TRIPPARNA:
-Nasomattos Black Afgano
-AbdesSalam Attar: Hindu Kush
Cale Fragranze di Autore: Assolo och Tepidarium


BÄSTA PARFYMOLJORNA:
-Magickal Realism
-Moxie Beauty
-Smell Bent


BESVIKELSER:
-Comme des Garcons Daphne
-Parfums d'Empires Wazamba
-L'Artisans Havana Vanille


MYSDOFTER:
-DS & Durgas Beartrapper
-By Kilians Back To Black
-Hilde Solianis DolciiisIMO
-Nicolas Danilas Arabian Gardens

BÄSTA FLORAL:
-Grossmiths Shem El Nessim
-Frapins Esprit de Fleurs

BÄSTA ORIENTAL:
-AbdesSalam Attars Hindu Kush
Montales Red Aoud

Mitt tangentbord b;rjade just skriva fel tecken av n[gon anledning!!! >*



Pic: photos lumpen

God Jul

Nu är alla klappar inhandlade (förutom ett paket vi väntar på från Japan, men det kan ju fortfarande hinna komma!) och mat, godsaker, frukt och massor av julmust med.


Huset är julstädat och julpyntat, när det gäller julpynt är jag dock på gränsen till minimalistisk. Med fem barn har jag alltid prioriterat att köpa julklappar till dem framför att lägga pengarna på tomtar, glitter, ljusslingor och änglar.


Här intill bor det dock en familj som är allt annat än minimalistisk inför julen, hela deras hus blinkar, glittrar och lyser av ljusslingor och lampor i alla upptänkliga färger och former. Så när jag tycker vi har det för o-juligt hemma kan jag bara gå förbi och kolla på deras hus. Faktum är att halva kvarteret brukar stå där och kolla framåt kvällskvisten. Det kan nog te sig ganska fascinerande för våra muslimska grannar kan jag tänka mig...


Men, men oavsett du föredrar en mer minimalistisk julstil eller föredrar att verkligen frossa i julpynt och tomtar så önskar jag dig en Riktigt God, Lugn, Skön, Trivsam, Väldoftande och Fantastiskt Underbar Jul!


GOD JUL GOD JUL GOD JUL GOD JUL GOD JUL GOD JUL GOD JUL GOD JUL GOD JUL





Pic: White Christmas screensaver

Cristobal Balenciaga - Cristobal

Jag vet inte vad du har för myskläder, men kanske ett par mjukisbyxor och en gammal t-shirt? Eller ett par välanvända jeans och en härlig tjocktröja? Eller den där gamla morgonrocken som börjar vara så nött, men som du inte kan sluta använda? Eller kanske den där för stora nattskjortan och ett par prickiga leggings? Kanske en mjuk klänning, raggsockor och favorit-koftan?


Jag misstänker att det är få av er som läser bloggen som har en Balenciaga-klänning som mysplagg. Jag tror inte ens Nicole Kidman går runt hemma och myser i sina Balenciaga-klänningar, säkert drar hon också på sig ett par gamla jeans och en t-shirt när hon vill vara bekväm.


Av en händelse har jag fått en flaska Cristobal Balenciagas Cristobal i min ägo. Och den doftar såååå gott. Cristobal är krämig, varm, orientalisk perfektion. Ingen not sticker ut eller gör särskilt väsen av sig, utan allt är blandat på ett till synes perfekt sätt. Det är blommor som är så olfaktoriskt vackra att jag nästan föreställer mig dem förvandlas till en enda underskön och väldoftande blomma. Det är det mjukaste, krämigaste, varmaste sandelträ som går att föreställa sig. Söt, fyllig vanilj och en liten aning patchouli för djup, träighet och faktiskt, mystik.


Cristobal är som parfym motsvarigheten till den perfekta aftonklänningen. Tänk dig en underbar klänning i tungt siden, i den färg du känner dig som vackrast i, med utsmyckningar och dekorationer som perfekt matchar din stil, ditt utseende och ditt humör, tänk dig en oerhört skicklig designer som står till tjänst för att följa din minsta nyck och göra denna vackra klänning helt efter dina önskemål. Som den klänningen skulle kännas att bära, så känns det att ha på sig Cristobal Balenciagas Cristobal. Jag är tämligen övertygad om att den är det närmaste en sådan klänning jag någonsin kommer att komma. Och vet ni vad, det gör inget, för Cristobal lyckas skapa illusionen av att vara både perfekt och bekvämt klädd när jag hasar runt här hemma i svarta jeans, linne och min huvtröja.


Cristobal är lyxig, elegant, exklusiv och doftar dyrt. Samtidigt är den lätt att ta till sig och tycka om, inga märkliga kanter eller utflykter till områden nära den olfaktoriska smaklöshetens gräns.
Varar länge och med maffigt sillage förstås. Mycket trivsam på alla sätt och vis.


Förresten så är det ju inte bara jul snart, utan även 2009 lider mot sitt slut, så jag har så smått börjat fundera på en liten topplista över parfymer... Missa inte den!



Pic: Nicole Kidman i Balenciaga-klänning

Smell Bent

De jag hittills skrivit om från Smell Bent är de jag tycker bäst om, men flera av de andra är också värda att nämna.


Blimey, limey är en frisk limedoft, och det är lime som doftar lime, den här lite tvåliga bidoften som ibland dyker upp i limedoft lyser med sin frånvaro. Topnoten i Blimey, limey är ren lime, men sedan övergår den till något som doftar som härlig Key Lime Pie eller möjligen Lime-Cheesecake. När bara basnoten återstår har den förvandlats till krämig vit choklad med lite lime/citrondoft.


Sunshine är också en härlig citrusdoft, men med inslag av en ganska så smutsig musk. På mig blir den efterhand lite, lite märklig. Jag har svårt att bestämma mig för om jag gillar den eller ej.


Lemon Cowboy är citron och läder och även det är ju en minst sagt udda blanding, på mig doftar det mycket citron, men på maken blir det snarare en mjuk, ganska fräsch läderdoft. Den är utan tvekan mycket bättre och intressantare på maken.


Båda döttrarna älskar Elf Fulfilling Prophecy, det doftar av havrekakor med kanel och en vag sågspånsdoft. Julig, kryddig, varm och glad, men på något vis passar den nog bäst på unga människor.


Little Miss Panda är ytterligare en aningen udda blandning. En hög, klar blomdoft som efterhand blandas upp med doften av jord och mull. Något i doften påminner både mig och döttrarna om stugan i Alträsk, men vi har ännu inte lyckats räkna ut vad. Den är trivsam, men också knepig.


Sist och sämst, Incensed. Passar mig inte alls, trots att man skulle kunna tro det. Toppnoten luktar rökt korv, så det här är nog något för "alla" som efterlyst parfym med något typ av bacondoft. När den rökta noten klingat av, återstår lite svag, söt rökelsedoft, men allt för nedtonat för att göra något intryck på mig.


Pic: brightestblue

Smell Bent - Hungry, hungry hippies och Gelty Pleasures

Det kan vara ganska svårt att lyckas med chokladnot i parfymer. Trots att jag är tämligen förtjust i choklad har jag inte riktigt någon chokladdoftande favoritparfym. Jag vet inte om jag dels har lite svårt för att gå runt och dofta choklad eller om jag helt enkelt är kräsen.


Smell Bent har två parfymoljor med doft av choklad, Hungry, hungry hippies och Gelty Pleasures (julspecial).


De har chokladen gemensamt, men annars skiljer de sig rätt mycket från varandra. Hungry, hungry hippies ska föreställa doften av pot brownies (chokladkakor med extra kryddning av hasch) med lite kanel, mot slutet av doften tillkommer en mycket träig, men behaglig patchoulinot. Jag upplever Hungry, hungry hippies som en mörk, bitter, kryddig och träig chokladdoft. Yngsta dottern tycker det doftar choklad och rabarberpaj och faktum är att noten av hasch och rabarberpaj har vissa likheter, något jag faktiskt aldrig tänkt på förut. Men, ärligt talat så är det inte särskilt ofta jag känner doften av hasch nu för tiden. Förutom i parfymform då.


Hungry, hungry hippies är nåt att testa för alla älskare av mörk choklad, kanske skulle den här kunna vara något för er?


Gelty Pleasures som inte kommer att finnas kvar i sortimentet efter nyår är en annan typ av choklad. Sötare, krämigare och allmänt mer gourmand. Det här är choklad för er som älskar Marabou Mjölkchoklad. Gelty Pleasures är doften av mjölkchoklad och ambra, mycket, mycket delikat. Även om jag gillar båda två så föredrar jag nog Gelty Pleasures, för att den är så rent chokladig.


Jag har inte testat, men flera av Smell Bents dofter är ganska enkla och jag tror till exempel att man skule kunna blanda Gelty Pleasures med Blimey Limey och få ett riktigt mysigt resultat. Kanske nåt jag kan sysselsätta mig med i mellandagarna om jag får långtråkigt?





Pic: experience chocolate

Smell Bent - Hippie Holidaze

Jag tror jag har dött och hamnat i hippisarnas himmel. Näe, men inte långt ifrån. Sitter just nu och sniffar av välbehag med en droppe av Smell Bents Hippie Holidaze på mig. Den doftar såååååååå gott!


Inga konstigheter. Det är mandarin (eller clementin), patchouli och lönnsirap. Mandarindoften är en av de mest trovärdiga mandarindofter jag stött på och så här års äter iallafall jag rätt mycket mandariner så jag har att jämföra med. Alltså först doftar jag som om jag skalat ett litet berg av clementiner, sen dyker det upp en gnutta patchouli, men mild, återhållen patchouli som liksom förstärker och accentuerar, snarare än dominerar den fina clementindoften. Men, det är inte träig, örtig, besk patchouli, utan söt, varm, sammetsmjuk patchouli. Och jag antar att det är lönnsirapsnoten som ger den effekten. För själva doften av lönnsirap är knappt märkbar (på mig), utan bidrar på något sätt "bara" med sötma, värme och fyllighet.


Hippe Holidaze är inte den mest komplicerade doft jag har stött på, men en av de absolut godaste, mysigaste och gladaste. Det är jag inte ensam om att tycka, hela familjen har slagits om att få ha på sig Hippie Holidaze, maken hade den till och med på sig på sitt jobbs julfest OCH blev tillfrågad om vad han hade på sig för parfym! Annars brukar maken helst ha på sig Musc Ravegeur i festliga sammanhang, så ni kan nog räkna ut hur bra han måste tycka om Hippie Holidaze för att ta den istället!


Hippie Holidaze är en "helgspecial" hos Smell Bent, så det verkar som om den försvinner från sortimentet from. 1/1, så passa på, det ska iallafall jag göra. Den doftar så gott och gör mig och hela familjen så glada och mer kan man väl inte begära?


Ja, jag beställde tre prover från Luckyscent, men när jag upptäckte hur trevliga de var så slog jag till och beställde prover av de flesta av Smell Bents oljor direkt från Smell Bent och jag kan bara säga att det är hur trevligt som helst att prova sig igenom dessa fina parfymoljor!


Förresten så snöar det här, så pass att det är svårt att öppna ytterdörren. Hur är vädret hos er?


PS. Jag har aldrig riktigt förstått skillnaden mellan clementiner och mandariner, därav förvirringen.

Pic: grand grrl,flickr

Smell Bent - Commando

Av någon anledning beställde jag tre små prover på några parfymoljor från Luckyscent senast jag beställde därifrån. Ok, jag kan vara lite svag för parfymoljor, men med tanke på vad som finns att välja på hos Luckyscent blev jag själv lite förvånad över att jag fick för mig att beställa dessa oljor.


Som ni vet beställde jag även prover på L'Artisan och Boadiccea, men men... när det kommer till kritan är det parfymoljorna jag uppskattat mest. Tre små prover på oljor från Smell Bent. Här hittar ni deras hemsida (och man kan beställa en prov-pack för bara 15 dollar) http://www.smellbent.com/smell_bent_says_%22seasons_greetings%22.html


Överhuvudtaget är allting med Smell Bent värt att tycka om. Priserna är som balsam för en sargad själ, en flaska med 8 ml parfymolja kostar 20 dollar (knappt 150 kronor). Frakten är på 4-5 dollar. Och flaskorna är söta och kan muntra upp vem som helst en kall vinterdag. Och själva dofterna då... åh så söta, glada, fina och trevliga på alla sätt och vis. Nej, inte det mest komplexa jag doftat, men ibland behöver det inte vara så himla komplext!


Gillar du parfymoljor är ett besök hos Smell Bent ett måste! Du kan även köpa prover och hela flaskor på deras dofter via Luckyscent om det känns bättre. Brukar du normalt inte vara så förtjust i parfymoljor så måste du ändå testa någon av Smell Bents oljor! Ja, du bara måste och om det inte får ditt hjärta att smälta, ja då är det verkligen hårdhjärtad. Snälla rara beställ bara en enda liten olja och bli glatt överraskad!


Just nu doftar jag av Smell Bents Commando på ena handleden och commando betyder tydligen att vara utan underkläder på amerikansk slang. Sånt vet jag inget om, men Commando är en intressant och hmm, jaa... intressant muskolja. Commando är kort och gott en blandning av olika typer av musk, rena och mer smutsiga varianter. Jag skulle vilja kalla Commando för en musk on the rocks, det här är ren, klar, så gott som oblandad musk. Den är både varm och kall på samma gång. Klar och smutsig, mysig och krispig och ja, riktigt, riktigt fin om du gillar musk.


Jag misstänker att olika människor tar fram de olika muskingredienserna lite olika i den här, på mig blir den mer animalisk och varm, även om jag anar inslagen av ren, vit musk också. Commando förhåller sig ganska lika fram till basnoten då även tonkaböna börjar framträda och ger doften värme, fyllighet och en liten, liten aning av en slags grön kryddighet. Mycket fint. Mycket gott. Jag vill begrava näsan vid handleden vid det här laget.


Commando skulle förmodligen passa utomordentligt att ha som basdoft under en mängd andra parfymer som behöver lite förankring. Den är i sig själv hudnära och ganska diskret, men det är ju lite av poängen med musk. Jag är helt säker på att man skulle kunna ta på sig Commando, försöka glömma bort att man har på sig den och efter 7-8 timmar skulle man kunna tro att ens egen hud luktade så himmelskt.


Commando är som musk kanske inte riktigt i klass med mina stora favoriter Musc Koublai Khan från serge Lutens och Musc Ravegeur från Frederic Malle, men den landar behagligt i närheten av Ava Luxes Nude Musk. Det här är en muskdoft jag aldrig kommer att vilja vara utan i min kollektion, och för tjugo dollar behöver jag ju inte det heller!


PS. Vinsten är packad och skickad och på väg till Clivia.


Pic: flaeskdansen

Vi har en vinnare!

Det är inte lätt att bli gammal, till att börja med skrev jag det svenska inlägget på den engelska bloggen, men nu tror jag att jag har fått det rätt.

Vinnare är Clivia! Grattis. Skicka din adress till min mail: canyffakhan@hotmail.com
Ju snabbare jag får den, desto större chans att du hinner få ditt lilla paket innan jul.

Och till er andra, bättre lycka nästa gång!

En speciell dag och en God Jul-dragning

Idag firar jag och mannen vår 20-åriga bröllopsdag. Vi ska börja dagen med en hundpromenad, sen blir det väl lite lugn och ro en stund inför kvällens nöjen. Vi ska gå ut och äta något gott på restaurang, kanske blir det indiskt? Sen blir det besök på stadens vackra teater med yngsta dottern på scen. Och i bröllopspresent ska jag få en flaska Bois Farine (L'Artisan). Ja, jag vet att jag brukar gnälla över L'Artisans parfymer och deras svaga doft och dåliga hållbarhet. Och visst, på mig är Bois Farine ganska diskret, men den varar oerhört länge, iallafall för att vara från L'Artisan. Jag velade och valde mellan några olika parfymer, men kom fram till Bois Farine är den som skiljer sig mest från resten av min parfymkollektion.


Julen närmar sig förstås allt mer och jag tänkte passa på att ge EN av mina bloggläsare en liten julklapp. Ett litet prov-paket med gott och blandat i: Ett 3,5 ml prov (mer som en miniflaska) av Eau de Campagne från Sisley. En liten spraydecant av Le Basier du Dragon, Cartier, återstår ca. 2 ml. En liten provförpackning från Acqau di Parma, med 1,2 ml sprayprover av Arancia di Capri, Mandorlo di Sicilia, Cipresso di Toscana, Fico di Amalfi och Mirto do Panarea (vet inte hur mycket som återstår i varje prov dock!). Ett sprayprov 1,5 ml på Field Notes from Paris, Ineke i en söt liten ask. Två prover från Hilde Soliani, SAaliiiSssiiMO samt Il Tuo Tulipano. Och en liten flaska på ca. 2 ml med Nicolas Danilas Arabian Gardens. Kanske stoppar jag med nån liten överraskning också!


OBS! Alla prover är begagnade och testade av mig, några knappt märkbart och några lite mer. Några av proverna är relativt lätta att få tag på medan andra inte är så enkla att komma över. Jag kommer att skicka alla prover till en läsare, oavsett om du kommenterar på den svenska eller engelska bloggen. För internationella deltagare, räkna inte med att paketet hinner fram innan jul, men till svenska läsare ska jag försöka få iväg det innan fredag och då bör det hinna. Jag drar vinnaren bland de som kommenterat här, eller på den engelska bloggen imorgon bitti kl.9 (CET).


Lycka till!




Pic: mjcraftsdesign

L'Artisan Parfumeur - Havana Vanille

När jag var riktigt liten (4-5 år så där) så var jag under en period rädd för osynliga tjuvar. Mina föräldrar försökte förstås övertyga mig om att det inte fanns några osynliga människor, varken tjuvar eller andra, men jag tvivlade starkt. Om någon är osynlig hur kan man veta att den inte finns? Den syns ju inte!


Längre fram under min barndom så gick en tv-serie som hette "Den osynlige mannen", det här var ju långt efter att jag slutat vara rädd för osynliga tjuvar, men jag fascinerades ändå av temat. För att synas så klädde den osynlige på sig kläder, hatt och solglasögon.


Det kanske är något som skulle kunna få Havana Vanille från L'Artisan att framträda lite tydligare? I och för sig är ju en parfym knappast osynlig, snarare doftlös och en doftlös parfym förlorar ju lite poängen med att vara parfym, eller...?


Nej, så klart är Havana Vanille inte helt doftlös, men den är så subtil och undanglidande att den håller på att driva mig till vansinne. För givetvis är doften jag känner av den helt fantastisk!


Havana Vanille är en slags aquatisk vaniljdoft. I sin flyktiga karaktär påminner den om CdG 3, där den får mig att jaga runt i någon slags imaginär djungel på jakt efter en underbar blomma så lyckas Havana Vanille med konststycket att få mig att plaska omkring i en ändlös ocean på jakt efter den där vackra tropiska ön där det växer vaniljorkideér och glada pirater dricker rom och sjunger glada piratsånger.


Men, nej... jag hittar förstås aldrig till den där ön. Utan får nöja mig med att plaska runt i det blöta utan hopp om att få dofta den härliga doften på närmare håll! Ytterligt frustrerande! I ren desperation har jag snart använt upp halva provet, men förstås utan resultat. Jag undrar hur jag skulle uppfatta Havana Vanille om jag hade ett sprayprov?


Havana Vanille är helt omöjlig att fånga och doftar snarare mindre än mer när jag försöker sniffa på min handled, den gör sig bäst när jag inte tänker på den alls och känner små pustar av väldoft när jag minst anar det.


Allt med Havana Vanille är minimalistiskt.


Mitt i blogginlägget tog jag en liten morgonpromenad med hunden. Ute snöar det lätt, och små dunster av Havana Vanille blandade sig med de lätta snöflingorna på ett sagolikt sätt. Det var som att vara ute i det allra mest subtilt vaniljdoftande snöfall.





Pic: The Invisible, movie poster

Julstök i mitt kök

Skulle mer än gärna ha stoppat in en bild av alla pepparkakorna som jag och barnen bakat idag, men jag hittar tyvärr inte kameran.


Förutom pepparkakor har vi även bakat lussekatter och saffransbullar. Det hör julen till att baka, men jag brukar inte baka så mycket mer än peppisar och saffransbröd, nån gång ibland gör jag julstjärnor (smördegsstjärnor fyllda med katrinplommonpuré och dekorerade med kristyr) och kanske någon god kryddig limpa.


Sen ska det ju förstås bli lite julgodis också, knäck är ett måste och så något kaloririkt chokladigt typ fudge eller ischoklad.


Också julmaten då, skinka, köttbullar, janssons frestelse, sill, prinskorv och lite annat smått och gott.


Vad är viktigast i mat-och-bakväg inför julen för dig?


En gemensam nämnare för -svensk- julmat och julbak är alla dofter, vi öser verkligen på med kryddor av alla olika slag. Så den här helgen har mitt parfymanvändande varit ganska sparsamt och ganska överraskande.


Jag fick ett paket med prover, bland annat från välkända L'Artisan (ja, Havanna Vanille var bland dem) och kanske ännu inte lika kända, men ändå omtalade Boadicea The Victorious, parfymmärket som Michelle Obama blev förtjust i och köpte flera parfymer ifrån.


Nu är det väl rätt fantastiskt att jag har möjligheten att ha på mig samma parfym som Michelle Obama (undrar om hon hade någon av dem på sig vid Nobelpris-utdelningen i Oslo?), men ännu mer fantastiskt är att jag har prover av dessa parfymer och istället väljer att dränka mig själv och hela min familj i parfymolja från ett litet nystartat parfymolje-företag som jag knappt hört talas om.


Jo, jag ska skriva mer om de här helt makalöst trevliga parfymoljorna senare, jag var bara tvungen att beställa prover av nästan alla deras andra parfymoljor och de måste komma först, vilket jag för övrigt hoppas går fort!

Grossmith - Shem El Nessim

Äntligen! Ja, äntligen får jag skriva om min stora favorit bland dofterna från Grossmith, nämligen Shem-El-Nessim.


Nobelfestligheterna är slut för denna gången, tydligen stal norrmännen showen i år, med Barack Obama som fredspristagare. Det enda jag brytt mig om att kolla var dock kläderna och där måste jag säga att de norska kungligheterna ligger i lä, deras nobelkläder är ingenting i jämförelse med de svenska kungligheternas nobelklädsel.


På bilden här ovan är Kronprinsessan väldigt fin och till de kläderna skulle parfymen Shem-El-Nessim från Grossmith passa ypperligt väl. Överhuvudtaget har jag på känn att Shem-El-Nessim skulle passa kronprinsessan. Men, men annars kan jag förvalta den så länge.


Shem-El-Nessim är precis min typ av doft. Och jag vill ha mer av den! Iallafall så öppnas den med ett moln av aningen besk citrus och stark blomdoft, ja den är till en början som en liten explosion. Ganska snart lägger den sig dock bekvämt till rätta på huden, om Hasu-No-Hana och Phul-Nana strålar och sprakar, så smälter snarare Shem-El-Nessim ihop med huden på ett underbart sätt.


Den är den mest diskreta av de tre, men ändå den som i längden ger det starkaste intrycket. Missuppfatta mig inte, ingen av Grossmiths dofter är speciellt diskreta, inte heller Shem-El-Nessim, i de flesta andra sammanhang är den en STOR blomdoft, men i jämförelse med sina "systrar" är den den mildaste.


Skapad 1906, ungefär 7-8 år innan min mormor och farmor föddes så kan jag definitivt se att det här är en parfym de båda skulle ha uppskattat och ändå känns den inte ett dugg daterad. Det finns ett ungdomligt, ganska glatt anslag i Shem-El-Nessim som jag tycker mycket om. Den är liksom lite bekymmerslös.


Ganska snart blir Shem-El-Nessim uttalat pudrig, lenaste, vitaste puder med stor, mättat alldeles underbar doft av iris, men med diskreta inslag av andra blommor, jag känner en liten hint av delikat ros och en gnutta jasmin. Skyr du puderdoft i parfymer så är Shem-El-Nessim inget för dig, men tycker du om pudriga dofter är Shem-El-Nesim ett måste! Shem-El-Nessim hamnar ganska raskt i toppskiktet av mina puderdoftande favoriter. Iris Poudre är lite varmare och mjukare, Kenzo Amour Le Parfum lite skarpare och tyngre, Lounges Profanes lite mer modern och vågad, men Shem-El-Nessim kan vara den mest eleganta och lyxiga av alla.


Precis som de andra två dofterna från Grossmith är Shem-El-Nessim oerhört hållbar och med grandiost sillage. Basnoten är krämig, varm, pudrig perfektion, med ett vagt inslag av heliotrop som ger en liten, liten känsla av körsbär. Delikat och raffinerat. Jag antar att det också kan vara heliotropen som ger en vag doft av make-up till basnoten, Shem-El-Nessim doftar angenämt av läppstift och puder av fin kvalitet.


Som ni förstår är jag helt såld på Shem-El-Nessim och om inte annat så vet jag vilken parfym jag ska bära när något av mina barn gifter sig! Det här blir mitt förstaval som bröllopsparfym hädanefter. Ååååh, gissa om jag längtar efter att något av barnen ska gifta sig snart! Hör ni det! Ja, just det! Du vet vem av er jag menar, vad väntar ni på hallå???




Pic: Kronprinsessan Victoria

Grossmith - Phul Nana

Vi försov oss i morse och med en och en halv timme dessutom! Hemskt och yngsta dottern blev riktigt upprörd och ville inte åka till skolan alls. Kanske borde vi försova oss lite oftare så att barnen inte blir totalt chockade när det händer? Vad jag kan minnas är det första gången sen vi flyttade hit (drygt fem år sedan) som vi försover oss rejält. Så nu sitter jag här och klockan är tio, men det känns som om den är halv nio eller nåt sånt.


Det var en läsare av bloggen som undrade vad Grossmiths parfymnamn betyder och det är ju rätt intressant, så här kommer det: Hasu-No-Hana betyder doften av japansk lotuslilja. Phul-Nana är hindi för "underbar blomma" och Shem-El-Nessim betyder "känna doften av brisen" på arabiska.


Idag ska jag presentera Phul-Nana för er. Den introducerades 1891 och är lite av en fougéredoft för damer, vilket är ganska ovanligt. Tyvärr är Phul-Nana den som passar mig absolut sämst av de tre, den blir stark, frän och nästan sur på min hud. Trots det kan jag inte undgå att känna att Phul-Nana är en parfym med utsökta ingredienser och yttersta kvalitet. På rätt kvinna blir den förmodligen storslagen, majestätisk och raffinerad. Av de kungliga damerna tror jag att bara Drottning Silvia skulle klara att bära upp Phul-Nana, då det nog är en doft som kräver sin kvinna eller dam rättare sagt.


Av de tre dofterna från Grossmith är Phul-Nana den enda jag också upplever som aningen daterad, både Hasu-No-Hana och Shem-El-Nessim skulle kunna vara skapade av skickliga och dedikerade parfymörer idag, medan Phul-Nana doftar som något som hängt med en tid och det har den ju faktiskt gjort, så på något vis är det helt okej.


Phul-Nana skulle mycket väl kunna bli den mest omtyckta av de tre, bland parfymälskare som uppskattar de stora, klassiska vintageparfymerna!


Phul-Nana är en feminin, storslagen doft med massor av tung, tät bas. Jag misstänker att den skulle kunna vara något för min lilla mamma, så kanske mitt prov hamnar hos henne så småningom?


Redan i öppningen är Phul-Nana ganska bitter och örtig, något som även finns genom hela doften, hjärtnoternas geranium, tuberos och ylang ylang är fint blandade och jag upplever inte att någon av dem dominerar på mig. Basnoten är mörk, ganska tung och träig.


När jag har på mig Phul-Nana känner jag mig lite som en liten flicka som klätt ut sig i sin mammas festkläder, skor, make-up och dyraste parfym. Hållbarheten är remarkabel och sillaget är allt annat än diskret.





Pic: Swedish Queen Silvia Nobel Festivities 2007

Grossmith - Hasu No Hana

Jag utgår ifrån att den svenska kungafamiljen inte behöver någon närmare presentation på den svenskspråkiga bloggen. Inte heller behöver jag ge historik och bakgrund till utdelningen av Nobelpriset och Nobelfestligheterna som snart går av stapeln i Stockholms Stadshus. I vilket fall är det mycket fokus på kungafamiljen vid den här tiden på året och inte minst på vad de kungliga högheterna ska ha på sig på festen. Eller ja, rättare sagt, vad de kungliga damerna ska ha på sig.


Varje år betygsätts Drottning Silvias, Kronprinsessan Victorias och Prinsessan Madeleines kreationer av modejournalister. Ibland är de för tråkiga och traditionella och ibland är de för vågade (särskilt Prinsessan Madeleines decolletage brukar anses för vågat, inte bara vid Nobelfestligheterna!). Nu bryr jag mig ärligt talat inte så himla mycket om kungligheternas klädsel, oftast tycker jag de får till en bra blandning mellan tradition och modernt. Lite av grejen med Nobelfesten är väl trots allt att det ska synas att familjen Bernadotte är en kunglig familj. Jag lovar att Nobelfesten skulle förlora mycket av sin glans om kungafamiljen dök upp i jeans, eller kostym från Dressman eller någon trendig klänning från H&M.


Vad jag egentligen undrar är, vad har kungligheterna på sig för parfym under Nobelfesten?


Jag har faktiskt ingen aning, jag hoppas verkligen att det är något de lägger lika mycket vikt vid som sin klädsel. Men annars, hallå drottningen, Victoria och Madeleine, jag har hittat de perfekta parfymerna till er!


Grossmith, London är ett gammalt anrikt parfymhus som legat i träda under många år, men nu har Simon Brooke, barnbarns barnbarn (eller nåt sånt) till grundaren John Grossmith, köpt tillbaka familjeföretaget. Med Roja Dove (världens enda parfymprofessor och mycket känd parfymör och parfymexpert) som mentor har nu Grossmith återskapat några av Grossmiths klassiska parfymer; Hasu-No-Hana skapad 1888, Phul-Nana skapad 1891 samt Shem-El-Nessim skapad 1906.


Det är alltså dessa tolkningar av parfymer som har mer än hundra år på nacken som jag har roat mig med de senaste dagarna. Och ärligt talat, bara att läsa om huset Grossmiths historia, få prova de underbara parfymerna och riktigt sjunka in i dem gör mig nästan vördnadsfull.


Jag kan ju inte bedöma hur trogna orginalen de är, men vad jag förstår har man följt recepten, men med vissa modifieringar, som ni vet kan modern lagstiftning sätta käppar i hjulet för parfymer med för stor andel av vissa ingredienser. Enligt min uppfattning känns dock alla tre parfymerna trovärdiga, men snarare klassiska och tidlöst eleganta än daterade och dammiga. Vilket ju inte är så dumt.


Hasu-No-Hana är en överdådig, varm, kryddig och strålande blombukett till parfym. Öppningen är stark och kraftfull, med ett enormt sillage. Jag lover att det inte behövs mycket av den, ett par spray är mer än nog. I kvalitet och täthet liknar Grossmiths dofter Amouage, det är ingen tvekan om att högklassiga ingredienser använts.


Hasu-No-Hana är den äldsta doften av de tre, men ändå tänker jag att den skulle passa Prinsessan Madeleine bra. Hasu-No-Hana är en parfym för en kvinna som tycker om att stå i centrum, en vacker, självsäker, men också lite konservativ kvinna. Hasu-No-Hana är bedövande, stark, glamorös, fyllig och magnetisk. I hjärtat av doften står rosen i centrum, en kryddig, nästan orientalisk ros, mycket vacker. Men, det är basnoten jag är mest förtjust i, den pågår och pågår hur länge som helst och är ett mjukt, krämigt underverk av milda kryddor och inslag av gourmandkaraktär. En oerhört tilltalande doft, med en förvånansvärt modern karaktär.


Ett spray på handleden och ett i urringningen är mer än nog för att stråla hela kvällen med Hasu-No-Hana. Och hållbarheten är superb, jag har badat och ändå känt doften av Hasu-No-Hanas basnot i timmar efteråt! Jag tror hållbarheten på denna, och de andra, kan sträcka sig uppåt ett dygn!


Grossmiths tre återskapade parfymer kan nog tilltala människor som tilltalas av Amouages parfymer, då det finns samma känsla av kvalitet och rikedom i Grossmiths parfymer. Men, Grossmiths parfymer har, förstås, en mer europeisk prägel och känsla än Amouages dofter.


Som ni säkert förstås är Hasu-No-Hana ingen doft för kontoret eller när man vill mysa till det lite. Nej, Hasu-No-Hana är en doft för festligheter, bröllop, romantik och om man så vill, en underbar parfym om man vill känna sig strålande helt för sin egen skull en vanlig, gråmulen och regnig dag i början av december någonstans i Sverige eller var som helst annars.



Mer om Grossmiths parfymer och historia hittar ni här: http://www.grossmithlondon.com/


Pic: Den svenska kungafamiljen

Lite mellansnack...

Jag trodde att jag skulle ha en parfym att skriva om idag, men tyvärr ni får ge er till tåls ett litet tag till. I vilket fall så håller jag på att testa några parfymer som är riktigt intressanta och ganska annorlunda mot vad jag normalt brukar tycka om. Associationer jag får av dem är: majestätisk, strålande, elegant, klassisk, tidlös, stor och dyr. Låter det spännande? Ja, det ÄR spännande och jag ska bara bekanta mig med dem lite mer så lovar jag att dela med mig snart.


Annars har det varit en hektisk, men trevlig helg. Barnbarnet hade tvåårs-kalas på lördag så vi var i Örebro och firade och besökte Skojlandet (en stor lokal fylld med rutschbanor, studsmattor, hinderbanor, klätterställningar, bollhav) där, vilket förstås var roligt, men oj vad ont man har på konstiga ställen nu.


Igår fick vi äntligen bjuda svärdottern på middag. Än syns inte graviditeten, men om några dagar ska de göra ultraljud och får se sin lilla bebis för första gången. De tänker inte ta reda på kön i förväg, men svärdottern önskar sig en 3D-ultraljuds undersökning i julklapp. Det låter spännande!


Så här i begynnande jultider finns det ju mycket annat än parfym som doftar gott. Till exempel ungsrostade rotsaker. Här kommer ett recept (och nej, jag lovar det ska inte bli en matblogg av det här, men mat doftar ju också gott).


Juldoftande rotsaker 6 pers.


1 kg morötter
1-2 kålrötter
1 stor palsternacka
ev. 1 rotselleri
några potatisar


Skala alla rotfrukter, spara potatisen till sist.
Strimla rotfrukterna i pommes strips-stora bitar. Olja långpannan och sprid ut rotsakerna, krydda med en nypa (torkad, malen) ingefära, en nypa kryddnejlikor, 3-4 nypor kanel (efter smak). Blanda om. Stoppa in långpannan i mitten av ugnen ca 225c i 40-50 min, rör om några gånger under tiden. Salta efter smak.


Det här är enkelt, gott, nyttigt, billigt och smakar och doftar underbart. Servera med tex. biffar, kyckling och en god, men inte alltför smakrik sås.


(Det är faktiskt så gott att jag åt resterna till frukost!)

Hilde Soliani - DoolciiisssiMO

Till att börja med vill jag be om ursäkt för att jag missuppfattat Hilde Solianis namn.


Och när det gäller DoolciiisssiMO så är det bara att kapitulera, det är en lika väl utförd tobaksdoft som Bell'Antonio.


Som jag skrev igår har de en del gemensamt, själva den centrala tobaksnoten verkar vara i stort sett densamma, båda är parfymer med mycket god livslängd och bra sillage. Men, medan Bell'Antonio är aningen strävare, rökigare och med noter av kaffe så är DoolciiisssiMO en betydligt mjukare och sötare tobaksdoft.


Tobaksdoften i DoolciiisssiMO får mig att tänka på gamla tiders tobaksreklam, när tobak ansågs världsvant, flott, modernt och rentav nyttigt. DoolciiisssiMO har en glad, solig och bekymmerslös karaktär, det är som en tolkning av tobak innan cancervarningar och faran med passiv rökning.


DoolciiisssiMO är en tobaksdoft med söt, varm, gyllene och fyllig gourmandkaraktär. Istället för noter av kaffe, rök och aska som i Bell'Antonio hittar vi noter av vanilj och körsbär i DoolciiisssiMO, men de glimrar bara igenom bitvis och tillåts aldrig dominera. På lite avstånd kan man uppfatta DoolciiisssiMO som en relativt enkel tobaksdoft, precis som Bell'Antonio, men man märker efterhand att de olika noterna går in och ut ur varandra och dyker upp igen.


DoolciiisssiMO är mer av en mysdoft än Bell'Antonio, den passar riktigt bra att svepa in sig i nu när kylan har kommit. Bell'Antonio har mer atmosfär och skulle göra sig mycket bra som rumsdoft. Skulle jag behöva välja mellan dem så tror jag nog att DoolciiisssiMO ligger min smak en liten, liten aning närmare.





Pic: Gammal Lucky Strike annons

Hilde Solani - Bell'Antonio

Hilde Solani är bra på tobaksdofter. Jag tycker om både Bell'Antonio och DoolciiisssiMO, men medan DoolciiisssiMO doftar oerhört gott och mysigt, så väcker Bell'Antonio minnen.


Bell'Antonio doftar riktiga cigaretter och kaffe. Och påminner om min pappa. Hur många har inte haft en pappa som både rökte och drack kaffe? Numera har min pappa slutat röka, men kaffe dricker han fortfarande.


Trots att Bell'Antonio på många sätt verkar vara en ganska enkel tobak/kaffe doft, så känns den mer komplex än vad man kanske först tycker. När jag doftar på nära håll känner jag lukten av flera aspekter av tobak, det är tobaksdoften i en otänd cigarett såväl som doften av cigarettrök och även doften av askkopp finns med lite svagt. Runt allt detta svävar en svag kaffenot, och det är gott, starkt och italienskt kaffe. Bell'Antonio är en osöt, nästan lite besk doft bitvis, men jag tycker den fungerar utmärkt på mig. Tydligen avsedd för män, men jag tycker att kvinnor som är nyfikna på en genuin tobaksdoft aboslut bör testa den här.


Kaffenoten klingar av så småningom och tobaksnoten mildras, blir torrare och också lite sötare utan att egentligen bli söt. Hållbarheten är utomordentligt och trots att jag inte sprayat på den är sillaget påtagligt, jag tror nästan att jag luktar som om jag har rökt? Om det är bra eller dåligt får var och en avgöra själva.


Bell'Antonio är en trovärdig, fin och mästerligt utförd tobaksparfym, men jag tycker nog lika mycket om DoolciiisssiMO, som påminner om Bell'Antonio, men också är en helt annan typ av tobaksdoft.





Pic: Smoking cigarette

Hilde Solani - CiocoRosissimo

Rosdofter är inte alltid så lätta att ta till sig. Och bland parfymerna jag gillar riktigt, riktigt mycket finns det inte så många rosdofter. Nu har jag kanske hittat en till.


Hilde Solanis CiocoRosissimo är något så trevligt och intressant som doften av ros och choklad. Eftersom några av mina favoritros-dofter är åt gourmandhållet så är det inte så konstigt att CiocoRosissimo också faller mig i smaken. CiocoRosissimo påminner lite om L'Artisans Safran Troublant, men med choklad istället för saffran.


Chokladnoten i CiocoRosissimo är en mörk, mättad chokladnot och i stil mest lik chokladnoten från Parfumerie Generales Musc Maori, men medan jag finner Musc Maori lite lätt kväljande och söt efter ett tag så utvecklas inte CiocoRosissimo åt det hållet. Istället lyckas den balansera den lena chokladnoten med en lite skarpare not av ros på ett frestande sätt.


Trots en fin balans mellan ros och choklad, särskilt i öppningen så finns det en aning av tvålnot i CiocoRosissimo som stör lite. Den doftar fortfarande gott och övervägande ros och choklad, och tvålnoten anas bara vagt på mig, men det som stör mig är snarare tanken på ros, choklad och tvål tillsammans än själva doften. Jag kan dock ana att tvålnoten kan bli tydligare och skarpare på vissa hudkemier, så vet du med dig att somliga parfymer doftar tvål på dig så kan du nog förvänta dig det med CiocoRosissimo också.


Med detta sagt så tycker jag ändå mycket om CiocoRosissimo, det är en mjuk, mild, varm och alldeles lagom söt gourmand-rosdoft. Gillar du Safran Troublant eller Musc Maori är det sannolikt att du även skulle uppskatta CiocoRosissimo.


Hållbarheten är god och sillaget är påtagligt. Basnoten blir mild, nästan pudrig och övervägande rosdoftande, både tvål-och chokladinslagen är så gott som försvunna då.




Pic: Interrose.com.uk