På många andra parfymbloggar fastslår man att 2009 har varit oudh/aoud/oud-dofternas år. Många parfymhus har vågat sig på ouddoftande parfymer. Oudh (agarträ) är en mycket omtyckt not i arabiska parfymer och oud av högsta kvalitet är en mycket dyrbar, och sällsynt, råvara. Oudh av högsta klass är en slags essens av en speciell ädelröta i trä, bara spontant, naturligt skadat trä får räknas till den bästa kvaliten, oudh som bildats efter att man uppsåtligt skadat träet för att framställa oudh räknas som något sämre. För västerländska näsor kan oudh upplevas som lite främmande, skarp, medicinsk, rökig och svår.
Framför allt Montale är kända för sina parfymer med arabisk inspiration och inslag av oudh. Montales Red Aoud blev efter en viss tillvänjning en favorit hos mig, medan jag fortfarande uppfattar Black Aoud som både skarp och vattnig på samma gång. Även om oudh som doft inte är en klockren favorit hos mig, så är det en doft som väcker nyfikenhet och intresse. En sak jag hoppas fördjupa mig i lite nästa år är att testa olika attars, där oudh ofta ingår som ingrediens.
När jag testade parfymer med tydliga inslag av oudh för första gången kände jag mig lite vilsen. Oudh kan vara en överväldigande ny bekantskap, som att lyssna på musik med en främmande skala och på främmande språk, som att vara vilse i souken (basarkvarteren) i en uråldrig arabisk stad, som att bevittna en österländsk festival utan att ha en aning om vad som firas.
Med L'Artisans Al Oudh känns det lite som om jag har hittat en guide, en nyckel, en ledsagare. Till en början är jag dock lite skeptisk och undrar om den inte skulle kunna kallas Al Kummin istället, för toppnoterna är nästan överväldigande kumminstinna. På min hud är det nästan bara skarp kummin de första minuterna och det gör mig lite besviken.
Efter en stund jämnar dock kumminen ut sig lite och jag välkomnar inslag av sötma, värme och större komplexitet. Nu känner jag också oudh-doften ganska tydligt, men ändå återhållet. Det här är en nedtonad oudh i jämförelse med oudhen man hittar i till exempel Montales dofter. Efter den kummin-dominerade toppnoten känns oudhen plötsligt mild och trivsam, men ändå utan att förlora sin orientaliska mysticism. Jag tycker att Al Oudh är en utmärkt introduktion till oudh som not i parfymer, då den är så lättillgänglig och mysig. Kumminen skulle kunna vara avskräckande, men den är ju tack och lov bara dominerande under en kort stund.
För att vara en L'Artisan doft är Al Oudh hyfsat hållbar, basnoten smälter ihop med min hud på ett mjukt, varmt och behagligt sätt, men också utan spår av spänning, mystik och orientaliska gåtor. Basnoten är komfortabel, lätt att tycka om, men också ganska anonym och opersonlig. Ungefär som att ha blivit guidad till tryggheten i ett välskött, men tråkigt hotellkomplex långt ifrån basarens berusande, främmande och spännande folkmyller. Vill du gå vilse? Testa en annan oudh-doft. Vill du börja lite försiktigt? Al Oudh är ett utmärkt val.
Pic: vittlesvamp
3 kommentarer:
Da er vi ganske enig om Al Oudh :)
Jeg forstår så klart at den ikke er nok for de som har mye erfaring med oud. Men som en introdusksjon til oud og østens mysterier, er den fin og behagelig nok. Bra arbeid fra L'Artisan.
Jeg er vel heller ikke helt fortrolig med oud enda, men kjenner som deg en stor nysgjerrighet og interesse. Arabian Oud er et interessant merke i så måte. Montale Red Aoud er en favoritt hos meg også. Black Aoud er vanskelig, men også den mest utrolige rosen. Tror kanskje den passer aller best på menn. Er glad for min lille flaske på 10 ml, men klarer meg lenge med den :D
Bipbap: Al Oudh har en given plats bland oudh-dofter just för att den är så mild och fin, fast annars tror jag väl att just när man söker sig till oudh att man vill ha nåt lite mer spännande.
Black aoud doftar underbart på maken. :)
Gott Nytt År förresten!
Godt nyttår til deg også Rebella :)
Skicka en kommentar