Som om Keiko Mecheris Loukhoum inte är tillräckligt rosa på egen hand så har den fått två uppföljare/ flankers. Nämligen Loukhoum Eau Poudree och Loukhoum Parfum du Soir.
Eau Poudree ska vara en lite pudrigare version, och Parfum du Soir är ju då förstås kvälls-versionen. Jag tycker egentligen att man klarar sig ganska bra med orginal-Loukhoum, de båda andra måste rikta sig till verkliga hardcore-fans som vill dofta Loukhoum dygnet runt, året runt och vid alla upptänkliga tillfällen. Å andra sidan är det trevligt med uppföljare som verkligen liknar ursprungsparfymen till mer än bara namnet.
Eau Poudree är den försiktiga i sällskapet, jag uppfattar den inte som mer pudrig är Loukhoum. Jag uppfattar den inte som mer någonting, den är snarare mindre av allt. Jag rekommenderar den till alla som provat Loukhoum och funnit den för söt, men ändå gillar den på något sätt, kanske Eau Poudree skulle kunna vara din grej? Eau Poudree är om något lite svalare än Loukhoum, jag anar en krispig not av menthol eller eucalyptus som är rätt trevlig, men lite för svag för att göra något större intryck, tyvärr. Eau Poudree påminner också vagt om någon annan parfym, men det glider undan hela tiden.
Parfum du Soir hade jag förväntningar på, men till slut blir den minst omtyckt av de tre. Den är snarare lite för mycket av allt, lite för söt, lite för rosig och istället för delikat turkisk konfekt blir den mängder av kladdig marsipantårta. Vad det gäller oud-och patchoulinoterna så undkommer de iallafall min näsa. Dessutom varar den om möjligt ännu längre än Loukhoum och ja, det blir lätt lite för mycket.
Om Loukhoum är samma färg som exklusiva rosa underkläder, så är Eau Poudree mer den rosa färgen på en mysig flannelpyjamas och Parfum du Soir är den där skrikiga ceriserosa färgen på en syntetblus från 80-talet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar