fredag 21 maj 2010

Black Phoenix Alchemy Lab - Bien Loin d'Ici


När jag var liten var jag inte mycket för att shoppa. Att följa med mamma för att handla kläder var det mest långtråkiga jag kunde tänka mig. Men, sen nån gång under förpuberteten ändrades det där. Nej, kläder var fortfarande inte så spännande, men veckopengen började användas till annat än godis. Serietidningar, kasettband (med ABBA, Baccara och Boney M) och smågrejer som hårspännen, läppglans och klistermärken.


Folk från Boden åkte ofta till Luleå och shoppade. Framför allt åkte bodensare till Shopping. Shopping var (när det byggdes på 50-talet) Sveriges första moderna köpcenter, med amerikanska köpcenter som förebild. Det var framför allt två saker som var kul med att åka till Shopping. Dels brukade vi hälsa på min pappas kusin som jobbade som dekoratör på Tempo, hans verkstad var makabert spännande med nakna skyltdockor och delar av skyltdockor överallt. Ibland gick vi och fikade med Ulf, jag tog alltid en portello (några år längre fram blev det cocacola) och en negerboll (på den tiden hette det fortfarande negerbollar).


Det andra som var kul med Shopping var en liten butik som hette Anarkali. Det var en mycket liten, trång och mörk butik som låg lite bortglömd i ett hörn bredvid en trapp. Med tanke på att jag uppfattade butiken som liten redan när jag var 11 år, så måste den ju verkligen ha varit riktigt liten och trång. På bilden här ovan (bildrutan i lägre vänstra hörnet) skulle Anarkali ligga inklämd där de två trapporna möts i vänstra hörnet. Trots sin ringa storlek rymde Anarkali mycket spännande, rökelsekoner, smycken och tingeltangel, kläder i starka färger av tjockt sammet och tunn sidenchiffong, väskor, mattor och skor. På Anarkali köpte jag mig ett par svarta kinaskor som var väldigt moderna där ett tag. Jag köpte små smycken, en väska och massor av rökelse. Jag älskade rökelse och min mamma tyckte tack och lov också om rökelse, men några år senare blev jag grymallergisk mot rökelse och är det fortfarande.


Nu undrar jag om jag inte framför allt besökte Anarkali på grund av dofterna jag möttes av där. Det var doft av rökelse, starka, stickiga parfymoljor, dammiga sammetskläder och doften av textilfärg (alla indiska kläder var på den tiden så överfärgade att man fick spår av färg på fingrarna när man rörde vid dem, mamma HATADE det). Några år senare öppnade Indiska sin första butik i Luleå, i Shopping. Indiska hade en stor, ljus och luftig butikslokal och liknande sortiment som Anarkali, men så mycket mer av allt. Till en början gillade jag inte Indiska, utan fortsatte troget att besöka Anarkali istället, men till slut blev lockelsen för stor. Jag hade rentav lite dåligt samvete och ville inte att kvinnan som jobbade på Anarkali skulle förstå att jag även handlade på Indiska. Nåväl, kort därefter fanns inte längre Anarkali kvar... av förståeliga skäl blev den brutalt utkonkurrerad av Indiska.


Efter många om och men kom min "impar"(prover) från BPAL, beställt den 27/3 och kom fram 15/5. Värt att vänta på dock. Trots att jag älskar parfymer från Serge Lutens, Frederic Malle, L'Artisan m.fl så gillar jag dessutom parfymoljor. Så det är kul att testa sig igenom dem.


En av oljorna, Bien Loin d'Ici har fångat mig lite extra. Bien Loin d'Ici doftar precis som inne i butiken Anarkali nämligen. Lite starkare och mer omedelbart än själva butiken, men annars är det på pricken likt. Jag förs genast sisådär 30 år bakåt i tiden och hamnar som liten 11-12-åring med veckopengen i näven framför disken i Anarkalis butik. Innan jag doftade på Bien Loin d'Ici minns jag knappt att jag minns Anarkali om man säger så. Men, nu...


Bien Loin d'Ici doftar av kryddor, rökelse, blommor och är mättad, stark, på gränsen till överväldigande till en början. Det är en varm, fyllig och rik doft, den känns orientalisk på ett väldigt genuint sätt. Kanske inte speciellt raffinerad eller exklusiv, men fylld av känslor och minnen, iallafall för mig. En rolig sak med BPALs oljor är att de ofta doftar på ett sätt i prover, på ett annat vis på huden och sen genomgår doften flera förvandlingar innan den slutligen smälter ihop med huden. Bien Loin d'Ici doftar som Anarkali under de första faserna, senare förändras den...


Den vaga blomdoften och kryddorna försvinner, kvar finns doft av trä, rökelse och ambra. Den är mycket varm och skön, en riktig mysdoft som nog kanske passar bättre när det inte är värmebölja. Under den första fasen har doften gott sillage för att vara en olja, men sen blir den mer av en hudnära doft. Hållbarheten är otrolig, räkna med minst 12 timmar. Tog på mig av den igår kväll och känner fortfarande basnoten mycket tydligt. Basnoten är mest mild, glödande ambra och inslag av animalisk och sexig mysk. Väldigt fin, trivsam och sensuell.


Jag har flera andra impar från BPAL att gå igenom och det är väldigt kul, eftersom de är ganska annorlunda mot annat i parfymväg. Dessutom har jag precis fått hem en massa prover från ett extremt exklusivt parfymhus. Och då menar jag extremt exklusivt! Underbart roligt att testa dessa också och jag förundras så över den bredd, rikedom och variation man kan hitta inom parfymerikonsten. Är det inte fantastiskt så säg!?


Svärdottern har nu gått två veckor över tiden och om det inte händer nåt så ska förlossningen tydligen sättas igång imorgon. Äldsta dottern med familj kommer hit senare idag, de hade nog hoppats på att få besöka ett alldeles nytt litet bebisbarn.


Pic: shopping_interiorer, tirsen aili

Inga kommentarer: