Parfumerie Generale - L'Oiseau de Nuit

Egentligen planerade jag att skriva om Parfumerie Generales andra nya doft idag, Gardenia Grand Soir. Men, om det nu beror på att jag testat några gardeniadofter på raken eller något annat, så får inte Gardenia Grand Soir mig att känna inspiration. Jag tar på mig den, funderar och kommer inte på något annat än... att jag skulle vilja skriva om en annan Parfumerie Generale-doft, nämligen L'Oiseau de Nuit (Nattfågel).


Vid det här laget har jag hunnit med att testa en majoritet av dofterna från Parfumerie Generale, men det är först nyss jag lyckats beställa hem ett prov av L'Oiseau de Nuit. Och ojoj. den var värd att vänta på!


Öppningen är så färgstark och sprakande att jag blir alldeles förstummad. Vagt påminner den om M.Micallefs Gaiac, men det jag tänker är "som Gaiac på syra" eller hmmm, dofterna virvlar så och rör sig på min hud att det blir en närmast psykedelisk doftupplevelse. Varför, varför finns det så få ord att beskriva dofter med? Har något språk, någon kultur ett rikare ordförråd när det gäller just dofter? Jag brukar inte vanligen känna mig ordfattig, men öppningen av L'Oiseau de Nuit får mig att komma till korta.


Riktigt vilken typ av doft L'Oiseau de Nuit är kan jag inte riktigt avgöra. Det sägs finnas not av läder i den, men den märks inte av på min hud. På min hud verkar hela doften vila på en bas av varmt, gyllene trä och ett trä som doftar likt träet i Gaiac. Starten är söt, gourmandliknande med inslag av frukt, sirapssötma (men, bara små glimtar), rök, aquatiska inslag såväl som något som ger doften en luftig karaktär. Alla dessa noter liksom reser sig från min hud och virvlar runt på ett ganska omtumlande sätt, men lugn bara lugn, ganska snart lugnar L'Oiseau de Nuit ner sig.


När den stillnat något finns fortfarande tränoten kvar, tillsammans med en rökig not (som skulle kunna vara läder) som av svag rökelse, L'Oiseau de Nuit är också hela tiden en ganska söt gourmandliknande doft och jag förvånas över hur aquatisk den blir på mig. Inte vattningt aquatisk, utan snarare någon märklig tinktur av krossat trä, tropiska frukter och annat som säkert låter minst sagt udda, men som doftar väldigt gott. L'Oiseau de Nuit har också betydande inslag av ambra/labdanum vilket ger doften ett djup och en varm, gyllene, animalisk karaktär.


Trots sin ganska starka karaktär finns det något vagt och flyktigt i L'Oiseau de Nuit, trots att den har god hållbarhet doftar den som om den skulle ha kort hållbarhet, vilket jag finner aningen märkligt. Det här bidrar till att L'Oiseau de Nuit inte riktigt når upp till favoritstatus bland mina andra Parfumerie Generale-favoriter (Aomassai, Lounges Profanes, Felanilla, Drama Nuui och Cadjmere).


Basnoten är varm, smekande, sexig och mogen. Fortfarande är L'Oiseau de Nuit söt och fyllig, men inte längre lika komplex och motsägelsefull. Doften varar 6-8 timmar och har medium sillage. Kan nog funka även på män, även om jag tycker den lutar åt det feminina hållet.


Har du någon favorit från Parfumerie Generale?



Pic: tartlime, flickr