tisdag 17 mars 2009

Krasnaya Moskva - Röd Moskva


Jag har sedan en tid tillbaka i min ägo en flaska Röd Moskva (tillv. Novaya Zarya), jag tror nog att namnet talar för sig själv. Ja, det här är doften som -mer eller mindre- parfymerade Sovjetunionen. Det råder delade meningar om när parfymen först tillverkades, somliga menar att det helt enkelt är parfymen Le Bouquet Préféré de l'Impératrice (skapad 1913, före revolutionen) som getts ett nytt namn andra källor anger att den skapades 1925, alltså efter revolutionen. Oavsett vad som stämmer, så blev Röd Moskva den parfym som såldes mest under sovjetepoken. Många yngre människor i dagens Ryssland, minns att det var så deras far-och mormödrar luktade.
Som den revolutionsromantiker jag är, så är det förstås mer än häftigt att ha en flaska Röd Moskva. För mig blir det en liten, men ändå ganska betydelsefull, historisk artefakt. Samtidigt bemöts Röd Moskva med -begriplig- kritik. Varför svärma för något som kan ses som en symbol för förtryck, diktatur och kommunism? Många menar också att den är kvalitetsmässigt undermålig, att den nuvarande formulan har lite att göra med den ursprungliga (men, vilka västerländska klassiker har inte omformulerats många, många gånger?).
För mig är Sovjetunionen något som är dött och begravet, visst finns det fortfarande människor kvar som lidit under dess styre, visst hoppas jag att det sättet att styra en stat är för alltid insomnat, men att förkasta en flaska parfym på grund av det? Jag förstår att medborgare i det forna östblocket ville riva statyer som påminde om kommunism-eran och byta namn på gator och torg, men en staty av Lenin har också ett historiskt värde. I Kungsträdgården står en staty av Karl XII, han skulle knappast bli särskilt populär som ledare idag? Bör vi därför riva hans staty?
Nåväl, Röd Moskva som parfym då? Funkar den? Ja, ärligt talat är det ingen parfym jag kommer att ha på mig särskilt ofta, inledningen är starkt aldehydisk, och ja, den doftar verkligen rött. Röd nejlika har ju varit en symbol för kommunism och vänstersocialism, så visst är det passande att det är den dominerande blomman i Röd Moskva? Men, när de värsta aldehydiska molnen torkat ut återstår en varm, pudrig och oerhört fin basnot av tonka, vanilj och iris. Basnoten är faktiskt så behaglig att den är värd att vänta på, kanske inte superunik, men fin och mysig. Den är hållbar och några droppar känns väldigt drygt, inte alls så billig som vissa hävdar. Så, i mitt tycke är den absolut värd att prova om du får tillfälle. Eller ännu hellre, skaffa en egen flaska att ha i din samling.
Men, men... parfymer och politik? Är det inte i grunden lika oförenligt som idrott och politik? Vem vill ha tillbaka den tiden då idrottsmän tvingades bojkotta de olympiska spelen på grund av vilket land som höll i OS? Bör jag bojkotta parfymer från arabiska/muslimska länder? Eller om jag motsätter mig USAs inblandning i Iran, bör jag då inte beblanda mig med amerikanska parfymer? Om det fanns, och gick att få tag på, ett restlager med parfymer från Nazi-Tyskland, borde de brännas? Eller skulle de uppnå kult-status bland parfymistor på grund av flaskornas vackra, strama design och doftens renhet?
Egentligen ganska obeghagligt att börja fundera på, men tål att tänkas på? Eller... girl´s just wanna have fun?

4 kommentarer:

Anonym sa...

En myt kring Karl XII är att han skulle ha varit en "krigarkung", sanningen är att han inte startade ett enda krig och ingen svensk har slutit så många freder som han.

Han blev kung vid femton års ålder, då han också tog över regeringen.

När han blev arton anföll danskarna som lierat sig med ryssarna och det stora nordiska kriget startade, det avslutades inte förrän kungen sköts till döds arton år senare i Norge. Han var en lysande härförare och ledare i krig och lika usel i skötseln av landet.

En parfym värdig Karl XII? Krutrök och läder...

rebella sa...

Jaja, men har du läst den där biografin om Karl XII av Ernst Brunner? Huvva.

Det finns ju några att välja på med den karaktären.

Tips till dig: Lonestar Memories av Andy Tauer, Marquis de Sade av Histoire de Parfums eller kanske Bandit av robert Piquet? ;)

Ulysses sa...

Brunner...är ju österrikare va? Jag har inte läst just den boken men förstått att den behandlar Carolus Rex rätt taskigt och beskriver honom som en mycket känslokall psykopat.

En annan bok av Brunner är Kocksgatan som jag faktiskt läst flera gånger och....jag älskar den.

Undrar om det inte blir markisens parfym för min del...passar säkert min natur väl. Finns det någon som passar cowboys eller svenska nutida officerare?

rebella sa...

Musc Kublai Khan luktar svettig häst, det är väl nåt för cowboys? En officer och en gentleman skulle kunna testa Grey Flannel eller Bvlgari Por Homme Soir kanske...