Stockholm i mitt hjärta... *ööööh*

Hell yeah, imorgon åker vi (jag, mannen och yngsta dottern) till Stockholm. Jag gillar Stockholm, men är nog rätt glad att jag inte bor där. Har aldrig bott i någon större stad och tycker om att ha nära till skog och mark och framförallt att hitta platser där det inte kryllar av folk. Å andra sidan mår jag bra av att få en regelbunden dos "storstad" och då är det näst intill perfekt att bo tio mil ifrån.

Vad ska vi då göra i Stockholm? Jo, lite shopping blir det förstås, men mer kanske på impuls än något särskilt planerat, mest blir det väl till att kolla om vi hittar några trevliga julklappar. För en gångs skull känner jag mig lite sugen att traska Drottninggatan fram och tillbaka, något jag vanligen undviker. Jag är mer typen som strosar runt på söder och tittar in i varenda second hand-butik och köper märkliga kreationer som jag sen knappt använder. Typ krusidulltrosor och paljettliv på Beyond Retro, rosa/svart/vit op-mönstrad 60-tals top, märkliga korsetter, fjäderboor och annat kitchigt, min boudoir ser ut lite som om jag försöker skapa Nyköpings burlesque-scen alldeles på egen hand. Jajo, jag har aldrig påstått att jag är särskilt praktiskt lagd.

Bortsett från alldeles underbara, men opraktiska kläder köper jag på mig småtjafs. Läppglans, solbrillor, små söta askar, fickspeglar (som jag alltid slarvar bort), badbomber, massageoljor, ljuslyktor, vackra vykort och doftljus. Alltså mestadels små behändiga saker som man kan shoppa mycket av utan att det blir tungt och otympligt att bära. Maken däremot impulsköper högtalare, förstärkare och gitarrer. Han har tydligen inte något emot otympliga saker, inte jag heller så länge han bär dem.

I vilket fall ska vi inte köpa second hand-kläder till nån i julklapp och inte högtalare heller, så Drottninggatan kanske blir rätt trivsam att strosa på. Sen blir det väl några avstickare upp till NK och lite Kungsgatan och runt Norrmalmstorg och... äh, vi hinner nog inte mer. På eftermiddagen ska vi och hälsa på en kompis som har turen (eller skickligheten, kanske?) att bo på Söder. Så jag får iallafall lite söderatmosfär.

Kaffe och lakrits.

Jag tycker om kaffe, på morgnarna dricker jag en stor balja kaffe med mjölk... och socker! Annars försöker jag undvika att ha socker i kaffet, men just på morgonen så behövs det där lilla extra energitillskottet. Jag är ingen kaffetrumma (som de sa förr, vet inte riktigt varför dock) som dricker litervis med kaffe per dag, men jag varken vill eller kan avstå helt heller. Och, vad har nu kaffe med saken att göra? Jo, det är också en allt vanligare not i parfymer. Och jag tycker det vore riktigt trevligt att gå omkring och lukta lite lagomt av kaffe, problemet är att kaffedoft försvinner på mig. Både Parfumerie Generals Aomassai och Comme des Garsons Wood Coffee luktar jättegott tycker jag, men kaffe? Jo, visst lite kaffe finns där i början, men sen *slurpslurp* så suger min hud liksom åt sig minsta kaffedoftsmolekyl. Sjuttsingen också, för till skillnad från plommon och metall så vill jag ju åt den där kaffedoften! Och, det finns tröst, A*Men Pure Coffee luktar kaffe, till och med på mig och till och med ganska länge! Så den börjar kännas som ett måste köp för mig, problemet är väl mest att det lär bli en doft som jag och maken kommer att slåss om.

Och lakrits då, jo lakrits är en storfavorit hos mig, jag älskar lakrits, särskilt saltlakrits/salmiak. När andra äter choklad dagarna före mens så äter jag saltlakrits (eller snabbmakaroner, men det har inte med saken att göra). Så, tänk så praktiskt med lakritsparfym! Då skulle jag lätt kunna spraya på mig den när jag blir lakritssugen. Men, nehe, lakrits försvinner också på mig. Jag har en flaska Lolita Lempicka, som jag är tämligen förtjust i, men den omtalade lakritsnoten blir till intet på mig. Däremot på döttrarna (de lånar den gärna) så luktar den så gott av lakrits att det vattnas i munnen på mig. Varför? Jag har än så länge inte hittat någon parfym med lakritsnot som håller på mig. Är det nån som har nåt bra förslag på lakritsparfym? Vilka noter tenderar att försvinna på dig?

Plommon och metall.

Plommon är ganska vackra att se på och goda att äta, även om man kanske inte ska stoppa i sig allt för många på en gång. Plommon är inte helt ovanligt som not i parfym, särskilt i olika fruktiga dofter är plommon ett ganska vanligt inslag. Plommon finns också med i en hel del orientaliska och kryddiga parfymer. Tyvärr, måste jag säga. Jag har märkt att jag ofta har problem med plommondoft i parfymer, plommon har en tendens att bli överväldigande sött, kvalmigt och jolmigt på mig. Istället för färska, saftiga plommon blir det överkokt plommonmarmelad som har sockrat sig eller en slags fadd och obehaglig not som ger mig huvudvärk.

Jag har ju börjat lära mig att hålla mig undan från parfymer med plommon i, men då och då slinker det förstås igenom något med plommon i. Ibland kan det funka, men allt som oftast märker jag en bit in i parfymen att det är nåt som liksom skär sig. Kanske har jag inte kollat upp doftnoterna riktigt, vilket kan hända när jag till exempel byter parfymer, och när jag gör det upptäcker jag att javisst, det var plommon i den här. Precis som jag misstänkte. :(

Plommon i parfym verkar gå bäst för mig när det är med i generellt lätta, lite milt blommiga dofter eller parfymer med fräscha, friska inslag.

En annan not som kan bli riktigt illa på mig är allt som heter metall. Det låter så himla spännande tycker jag. Jag tycker att metall är sexigt på nåt vis. Blankt, skarpt och lite farligt. Nej, nej och nej. På mig förvandlas de flesta metallnoter till något skarpt och obehagligt. De flesta parfymer som jag tvingats tvätta av mig omedelbart har en metallnot. Lukten blir något som påminner om en ruttnande blombukett som stått för länge i en vas av tenn. Riktigt vidrigt om jag ska vara ärlig. Den enda parfym med metallnot som jag kan påminna mig om att tycka om är Serge Lutens Arabie, som på mig får en varm, aromatisk och väldigt fin not av nyputsad mässing.

Det finns förstås andra noter som inte är alldeles lysande på mig, men just plommon och metall är de två värsta så här på rak arm.

Vilka noter har du svårast för? Håller du dig konsekvent undan från dem, eller händer det att de funkar i vissa kompositioner?

Kenzo Jungle - Le Elephant

Jag är ingen systematisk, lugn och sansad person, särskilt inte när det gäller parfymer. Oftast när jag får hem nya prover kan jag prova upp emot fyra-fem av dem på en dag. De jag sedan gillar eller finner intressanta ger jag lite mer tid någon annan dag. När jag inte provar nya parfymer är det ändå inte ovanligt att jag har på mig en morgonparfym, en mitt på dagen-parfym och en mojsig kvällsparfym. Jag är så som person, jag gillar kitsch, jag älskar allt som myllrar av detaljer och jag har ofta många järn i elden på samma gång. När något inte är tillräckligt bra, intressant eller givande kan jag förlora intresset fort. Just nu har jag flera fina parfymer stående på min lilla parfymbyrå som jag nästan aldrig använder, inte för att det är något fel på dem, men de är helt enkelt inte tillräckligt bra. En gång per halvår eller så kan jag ta på mig nån av dem och inser tyvärr efter någon stund varför jag inte använder den så ofta.

Sen finns det parfymer jag aldrig tröttnar på, ta i trä, Kenzo Jungle - Le Elephant är en av dem, kanske nästan den enda. Iallafall den enda som har hängt med så länge. Jag måste ha fått min första flaska Kenzo Jungle precis när den kom ut 1996 och jag älskade den omedelbart. På den tiden hade jag ju bara ett fåtal parfymer och under hela den senare delen av 90-talet var nog Kenzo Jungle närmast min signaturdoft. Bortsett från YSL Opium den enda jag har haft som har använts tillräckligt mycket för att bli det. Opium trillade ju av pinnen för min del långt innan 90-talet började på grund av att den istället för välbehag började ge mig en sprängande huvudvärk.

Kenzo Jungle däremot håller i vått och torrt. Jag försöker att alltid ha en flaska av den, för när jag blir less på nya dofter och dofter som tråkar ut mig och dofter som inte är jag, då är det helt underbart att ta på sig lite Kenzo Jungle. Många beskriver Kenzo Jungle som för starkt, för kryddig, nästan äcklig och jag suckar besviket, hur kan någon missförstå en så vacker doft? Den är ju på gränsen till perfekt. På mig doftar den inte starkt, den doftar mjukt. På mig doftar den kryddigt, men inte överväldigande kryddigt, utan varmt, mjukt kryddigt. Mangon är förmodligen pricken över i, den ger Kenzo Jungle sötma och sensualism. Svenskar är som jag tidigare konstaterat inte så bra på att ge varandra komplimanger angående parfymer, men när jag har på mig Kenzo Jungle får jag komplimanger. Nu har jag ju i och för sig haft på mig den kvalificerat mycket, men ändå! När jag har på mig Kenzo Jungle vill mina barn sitta tätt intill mig och sniffa av välbehag, till och med sönerna, nåja iallafall när de var lite mindre.

Kenzo Jungle ger mig det jag vill ha varje gång jag tar på mig den, igenkännandets trygghet, värme, mjukhet och sensualism. När jag har på mig Kenzo Jungle känner jag mig hemma. Och ibland stämmer talesättet "Borta bra, men hemma bäst"...

Dagens blomma.

I tidningen kan man sätta in "Dagens blomma" till någon som gjort något bra, övervunnit en svårighet, hjälpt någon med ett problem eller visat medmänsklighet, värme eller ärlighet.

Våran familj är lite äventyrligt lagd, så vi har råkat ut för en del missöden genom åren. En gång fick vi punktering på bilen nånstans i skogarna i sydöstra Finland, bara någon mil från gränsen till Ryssland. Problemet i sig bestod av att vårt reservdäck också visade sig ha punktering och våra samlade tillgångar bestod av sisådär 250 kronor eller finska mark var det väl. Inte särskilt mycket pengar när man har fyra barn i bilen och över 60 mil att köra innan vi kommer till Sverige. Ännu mindre när man inser att man sent på kvällen ska lyckas få tag på någon i de finska ödemarkerna som kan sätta på ett nytt och helt däck åt en. Håhåjaja, men det löste sig förstås. Vi fick hjälp av en trevlig dam på en campinplats en bit bort och en invandrad tysk mekaniker kom och fixade däck åt oss för symbolisk summa. Den trevliga campingvärdinnan värmde också upp bastun åt oss bara för att vi såg så frusna ut i den finska sommarkvällen.

En annan gång dog vår bil i Italien. Jo, det var väl kanske lite väl äventyrligt att tro att den gamla skrothögen skulle hålla hela vägen till Italien och tillbaka. Så där stod vi med trasig bil i spöregnet i nån liten italiensk avkrok och jag får erkänna att det kändes lite deppigt. Uppenbarligen kom vi oss ju hem igen, vi fick bo billigt på ett litet pensionat som drevs av en kinesisk familj och ortens ledighetskommité hjälpte oss med att transportera bilen till en mekaniker, vilket tyvärr inte var till mycket nytta då det var i princip orimligt att börja laga den, reparationen skulle gå på många tusentals kronor och det lägger man inte gärna ner på en bil som är närmare tjugo år gammal. Iallafall inte vi. Så där satt vi strandade i Pove del Grappa, tio mil från solen, Medelhavet och Venedig. Fast det blev rätt bra ändå, vi fick skjuts till järnvägsstationen och tog oss iallafall till Venedig med tåg och ja, människor var helt enkelt väldigt vänliga, hjälpsamma och omtänksamma. Vi fick åka tåg hem och bilen blev kvar i Italien, men på det hela taget gick det bra (ska inte trötta ut er med att berätta om vår natt i Malmö!).

Vart vill jag komma med det här då? Jo, att bland människor som är intresserade av parfymer finns det oerhört mycket ärlighet, hjälpsamhet och omtanke. De flesta har ju trots allt en begränsad ekonomi och man varken hinner eller har råd att köpa alla parfymer som intresserar en. Många bra och intressanta parfymer skulle gå en spårlöst förbi om det inte vore för att man kunde byta parfymer med varandra. Det är så roligt tycker jag. Jag skickar mina lätt begagnade små prover kors och tvärs över jordklotet och får andras lätt begagnade små prover i utbyte. Eller så fyller man på ett eget litet prov av någon parfym man har som nån annan är nyfiken på. Man kan byta bort stora flaskor på nåt man ledsnat på. Eller så kan man gå ihop några stycken och köpa den där drömparfymen som kostar multum, men som om man delar priset på fyra eller tio plötsligt blir ekonomiskt överkomlig.

Så en stor fin blomma vill jag ge till alla härliga parfymistas som jag bytt parfymer med. Utan er vore mitt liv betydligt tråkigare och doftfattigare. :)

Som ett barn på julafton.

Jo, det låter väl som om jag är det. Att varje gång jag får hem några parfymprover så är det som sjätte himlen. Och ja, nästan, men jag tycker faktiskt inte om alla parfymer jag testar.

Det är ju helt enkelt mycket roligare att skriva om parfymer jag tycker riktigt, riktigt bra om eller parfymer som jag tycker riktigt illa om, eller som luktar oerhört skumt än parfymer som är sådär, helt okej, trevliga, fina och alldeles jättebärbara och jättevanliga.

Jag har sniffat mig igenom hela Romea D'Ameor-serien och tyckte inte att en enda av dem var speciellt intressant. Jag tyckte inte heller att en enda av dem var direkt dålig. Det var bara det att efter att ha sniffat på dem så kunde jag inte komma ihåg vilken som luktade vad? Alla var trevliga, lättburna och välgjorda, men inte en enda av dem höjde sig från mängden. Var och en av dem skulle vara perfekta att ha på sig på kontoret.

Ava Luxe som jag höjer till skyarna imponerade inte på mig varken med Vamp eller Wild Blackberry Musc, de var båda helt okej, men inte mycket mer.

Parfumerie Generals Coze är inte särskilt minnesvärd och Musc Maori blir nästan kväljande på mig efter ett tag.

Frederic Malles Editions de Parfums innehåller verkliga mästerverk, likaväl parfymer som enbart får mig att gäspa, tex. Parfum de Therese, tråkig aquatisk melon, som säkert var långt före sin tid och luktade underbart på Therese, men inte på mig.

Och hur mycket jag än gillar L'Artisans Dzing! har jag tvingats inse att de flesta andra dofter jag provat därifrån inte passar mig, det är som om min hud suger i sig vartenda doftämne och inom loppet av en halvtimme återstår... ingenting. Inte för att de doftar dåligt medan de doftar, Bois Farine är underbart komfortabel och Timbuktu är en finstämd, nästan rituell trä/rökelsedoft, Safran Troublant är varm, vibrerande och mycket sensuell. Jag är grymt avundsjuk på dem som lyckas få L'Artisans dofter att hålla. Dzing! har okej hållbarhet märkligt nog.

Parfumerie General - Felanilla

Det är ganska häftigt när en parfym kommer från "ingenstans" och blir en riktig favorit direkt. Kanske vid första sniffet som Ava Luxes Nude Musk. Eller så kommer man på en timme eller så in i doften att jaaaa (!) den här gillar jag, jättegillar! Så var det med Parfumerie Generals Felanilla. Intet ont anande sätter jag på mig en droppe av Felanilla på vardera handled och luktar, jag hmm:ar och uhm:ar, vad är det här? Är det bra, dåligt eller mittimellan? Jo, Felanilla är nog bra, men det där noget stör lite, den är bra, men inte så bra. Till en början luktar den rätt starkt, skarpt och en aning underligt. Som en flaska bortglömd tinktur, av något okänt slag. Nu råkar jag gilla den där lite halvt unkna och halvt skarpa lukten, men får väl medge att det inte är något jag kan tänka mig att gå omkring och dofta särskilt ofta.

Jag kan inte säga om det var redan en kvart in i Felanilla jag började mmh:a och åååh:a istället fär humma och umma. Humm och umm är mer kritiska och granskande ljud, medan ååh och mmm är mer bara riktigt förtjusta ljud. Felanilla lyckas smyga sig på när jag minst anar det, den går från unken, skarp och säregen till glödande, sensuell och säregen inom loppet av, låt oss säga, en halvtimme. Den utvecklas på ett underbart sätt, jag finner mig återigen sittande med näsan klistrad mot handleden och sniffa belåtet. Det är en gnutta saffran, något animaliskt och lite läder (ja, faktiskt påminner den mig en aning om L'Artisans Dzing!) och det rundas av på det mest softa, sensuella sätt av vanilj. Och jag tycker nog att det här är en riktigt vuxen vanilj, men absolut inte vuxen som tråkig, utan vuxen som erfaren, spännande och lockande.

Gillar du vanilj, men med lite extra så tycker jag absolut du ska testa Felanilla. Eller du kanske är mer förtjust i lite udda dofter, unika, personliga, ja jag säger bara... Felanilla! Eller vill du dofta spännande, lite läder och lite animaliskt erotiskt, joja du förstår... Felanilla! Jag vet inte vad frågan var, men svaret kan mycket väl vara Felanilla. Äsch, fast jag vet inte hur det där namnet låter egentligen? Jag är inte odelat förtjust i namnet det får jag iallafall medge.

Trots mina lovord så kan jag mycket väl föreställa mig att Felanilla inte faller alla i smaken, så spring nu inte iväg och köp en stor flaska för sisådär tusen kronor UTAN att prova innan, men jag tror liksom inte att du skulle göra det ändå, att va?

Eller gör du det? Hur ofta köper du osniffade parfymer? I så fall vilken typ av parfymer? Jag medger att jag då och då handlar osniffat, men det är mest på Tradera och då jag tycker att är det misslyckat så kan jag avvara den där femtilappen liksom. Vilken är den dyraste parfym du köpt osniffad? Har du något riktigt horror-exempel på osniffad parfym som du köpt på vinst och förlust?

Parfumerie General - Drama Nuui

Jag är lite svag för jasmindofter. Nej, det var egentligen inte sant, jag är lite svag för det mesta i doftväg. Jag är all over the place helt klart. Jag kan uppskatta det mesta i parfymväg, bara det är bra! Vad som är bra det bestämmer jag, himla praktiskt arrangemang.

Alltså, jag gillar jasmindofter. Thierry Muglers Alien är en omtyckt och välanvänd parfym här. När jag har på mig den får jag tydliga visioner av en drypande, sammetslila blomma som i själva verket är något slags futuristiskt rymdskepp och som jag snart ska till att sväva iväg med.

Parfumerie Generals Drama Nuui påminner en aning om Alien i toppnoterna, men sen går den åt ett annat håll. Det är ingenting lila över Drama Nuui, det här är en vit, skogig och väldigt vacker parfym. Om Alien är science fiction så är Drama Nuui fantasy. Ja, visst är det här en parfym värdig vackra Liv Taylor som Arwen i Sagan om Ringen-filmerna. Jo, jag får tydliga associationern till storslaget vackra fantasyvärldar, vackra alver i fotsida vita klänningar och med en allvarlig och smula sorgsen uppsyn. Medan Alien är en aning konstgjord i sin framtoning är Drama Nuui mer naturlig och jordnära. Det är ingen kall jasmindoft, utan varm och kryddig, faktiskt känns det som om det är en ganska perfekt vinterblomdoft. Något i de kryddigare noterna påminner mig lite om Vivienne Westwoods Libertine.

Som många andra av Parfumerie Generals dofter känns den komplex, välgjord och personlig. Jag gillar Drama Nuui skarpt. Hur kan man motstå en doft som får en att känna sig som en vacker, högrest alv? Nej, det är svårt. Den varar länge, länge och omgivningen lär inte missa din parfym. Jag sitter just nu och känner mig som omvärvd av ett kryddigt, behagligt jasminmoln och har bara på mig en droppe på handleden! Klart kraftfull.

Listan på de parfymer som är värdiga att köpa i stor flaska förändras ständigt, Drama Nuui har definitivt slagit sig in där, men inte riktigt lyckats nå någon topplacering. Det har däremot den andra nyheten från Parfumerie General, Felanilla, lyckats med. Har du möjlighet tycker jag du ska prova båda, till syvende och sist handlar det nog mest om om du är en blomdiggare eller en vaniljdiggare.

Parfumerie General - Aomassai

Jag tycker om de flesta parfymer jag provat från Parfumerie General, men fram till att jag provade Felanilla så har Aomassai varit min största favorit. Det är en av parfymerna som hamnar överst på min lista över parfymer jag vill ha i stor flaska. Jovisst finns det andra jag tycker ungefär lika mycket om, men det är ju både en kostnads-och tillgänglighetsfråga och då ligger Aomassai riktigt bra till.

Men, hur luktar den då? Jo, jag har förstått genom olika recensioner jag läst att den verkar lukta väldigt olika på olika människor. Såna parfymer är jag förtjust i, att innan man provar den så kan man aldrig riktigt veta hur den blir på just mig.

Nåja, på mig blir Aomassai en riktigt skön, varm och komplex naturdoft. En liten bit från vårt radhus ligger en udde som heter Örstigsnäs, en gång i tiden användes den till försvarsskans då ryska trupper härjade i svenska skärgårdar och farvatten. Numera är det en sandig udde med vindpinade tallar och vacker utsikt över hav och små öar. Eftersom det är nära åker vi ofta på utflykt dit, sommartid är det ett bra badställe och under våren och hösten åker man dit för att få en skön, avslappnad naturupplevelse. Ofta när vi är där gör vi upp en brasa, barnen får samla ved och min man ordnar själva brasandet och jag står för fikat. Vi tycker också om att grilla marschmallows, de blir så där härligt kanderade utanpå och kladdiga inuti. Precis så luktar Aomassai till en början, som om någon nästan bränner marschmallows över öppen eld, men bara nästan. Det luktar rökig brasa och en kopp kaffe. När man är färdig med att gotta i sig marschmallows kan man luta sig tillbaka och njuta av solen, havsdoften och naturen. Det skulle kunna vara en solig höstdag i september. Lukten av solvarma tallar och hög, klar höstluft är så behaglig.

Trots att Aomassai är en kryddig, söt, träig doft har den kvaliteér som jag upplever som lätta, krispiga och transparenta. Vilket i mitt tycke är riktigt mästerligt med tanke på de rätt tunga noterna. Aomassai får mig att tänka på glittrande såpbubblor som svävar bort i vinden. Aomassai är en komplex doft, men ändå får jag känslan av dofter som ligger på ytan... och det är en rätt märklig doftupplevelse får jag medge.

På mig luktar Aomassai ytterst lite lakrits, knappt märkbart och den lilla kaffedoften försvinner fort. På andra har jag hört att den blir en mer utpräglad kaffe-eller lakritsdoft, mer gourmand och mer sötma. Har du provat Aomassai? Hur blir den på dig?

För många bra parfymer för mitt bästa.

Har precis kommit hem efter en snabbsväng in till stan, då jag kapitulerade och köpte den där makeup-lådan med ögonskuggor från Viva la Diva som var och varannan skönhetsbloggare har skrivit om. Priset är ju som hittat, passade även på att köpa en ny pincett då min gamla mest har haft funktionen som nåt att svära åt snarare än nåt att plocka mina ögonbryn med. Och hmm, jag förstod hur dålig min gamla måste ha varit då jag provade min nya direkt jag kom hem och den liksom funkade till det den är till för, nämligen plocka ögonbrynen. Ont gör det fortfarande, men känns rätt skönt när förargliga hårstrån lossnar på första försöket.

Nåja, ärligt talat är jag ingen make up-junkie, jag gillar smink och har en nätt liten sminklåda med en hel del smått och gott i, men jag har inget brinnande intresse, som för parfymer.

Så till mitt älsklingsämne, parfymer. Jag fick hem mitt samplepack från Luckyscent igår, och mest av alla elva har jag varit nyfiken på Parfumerie Generals Felanilla (fast knasigt namn tycker jag). Jag trodde den skulle kunna vara en riktigt bra, djurisk vanilj... hmm, ja hur luktar det egentligen? Jo, som Felanilla! Den är underbar! Faktiskt blev det kärlek vid första sniffet som med Ava Luxes Nude Musk. Ojoj. Massa ojoj. Jag hade precis börjat få ihop en bra önskelista med en annan doft från Parfumerie General överst, nämligen Aomassai. Men, nu är jag minst lika sugen på Felanilla. Och förstås kan jag inte få båda, jag har ju dessutom joinat en sambeställning från Ava Luxe på fina pretty: http://pret-ty.se/2/ så då blir det iallafall en flaska Nude Musk, men jag är oerhört sugen på en flaska Film Noir också, men den får helt enkelt vänta!

Parfumerie General förresten, jag har provat igenom ett antal av deras dofter nu, Aomassai och Felanilla är mina stora favoriter, men sen har de några andra jag gillar också Brulure de Rose och Drama Nuui som jag också provade för första gången igår (riktigt bra jasmindoft, men hamnade i skuggan av Felanilla). Sen har de några som i min näsa luktar riktigt konstigt, med Musc Maori som konstigast.

Jag ska bestämt ta och skriva några riktiga recensioner av Parfumerie General snart, det förtjänar deras parfymer tycker jag.

Ava Luxe - Film Noir

Du vet inte om det än, men innan jag skrivit klart detta inlägg kommer du också att vilja gå omkring och dofta som en askkopp. Det är lugnt, jag visste inte heller att jag ville göra det innan jag hade provat Ava Luxes Film Noir.

Men, luktar den verkligen askkopp? Va? Nah, den sägs vara en läderdoft och det är den ju också. En riktigt, riktigt trevlig läderdoft för att vara mer specifik. Jag gillar lädret i Film Noir väldigt mycket, det blir lite spritzigt med hjälp av bergamott, men jag tycker definitivt att det är en doft som även funkar på män. Så är du nyfiken på läderdofter bör du defintivt ge Film Noir en chans, men framförallt om du är nyfiken på att lukta askkopp. För det gör Film Noir på mig, riktigt mycket och det luktar... riktigt, riktigt gott. Trevligt. Jag kanske är fördärvad sedan barndomen, då mina föräldrar båda var rökare och på den tiden rökte ju alla inomhus och omkring barn. Inte så himla konstigt då att jag finner lukten av askkopp hemtrevlig.

Det är ingen gammal, äcklig askkopp. Nej, det är ren aska, fint fimpade cigaretter och precis som på bilden är cigaretterna tända med tändstickor som ju också luktar speciellt och rätt gott om ni frågar mig.

Är du orolig inför askkoppsdoften, så kan jag lugna dig med att doften av askkop är tydligast i början, för att sedan mer och mer domineras av den väldigt trevliga, murriga liksom råa läderdoften.

Jag kommer att beställa en stor flaska Nude Musk snart, men ju mer jag tänker på det ju mer inser jag att jag nog inte kommer att klara mig utan även en stor flaska Film Noir. Den är nästan Nude Musks motsats, men de har ett gemensamt, jag tycker att de båda är sexiga dofter. Har inte provat än, men jag är övertygad om att Nude Musk och Film Noir skulle gå ypperligt bra att blanda, resultatet borde kunna bli lysande. Ungefär som... efteråt rökte de (båda läderfetischisterna) en cigarett... eller ja, två, men rökte iallafall! Insåg just att det är väldigt, väldigt länge sedan jag rökte efter... hmmmm, och inte är jag läderfetischist heller! Tänk vad man går miste om.

Tidlös elegans, Rochas Tocade.

Vem bestämmer vad som luktar gott? Varför måste egentligen en parfym vara könsbunden? Det finns herrparfymer som luktar gott... på mig. Likaså finns det parfymer skapade för kvinnor som luktar gott på män. Varför skulle det inte kunna vara så? Inte nog med att vi förväntas välja parfym utifrån kön, vi förväntas också välja parfym utifrån ålder, och om vi är sportiga eller romantiska, hippie-chica eller urbant trendiga.

Av vissa dofter räcker det med ett sniff för att de ska avfärdas som tant-parfymer. Andra skriker tonåring utan att man ens behöver öppna flaskan. Idag marknadsförs många parfymer för att passa en ung målgrupp, det är unga människor som shoppar och följer trender. Förmodligen har många äldre kvinnor sedan länge en trogen parfymfavorit, så varför slösa reklamutrymme på en grupp som ändå inte köper nåt nytt verkar branchen resonera.

Och jag får erkänna mig delvis skyldig, visst finns det parfymer som jag tycker passar kvinnor som är minst 20 år äldre än vad jag är och parfymer som ger mig knottror av obehag medan de passar ypperligt på 19-åriga dottern. Det förhindrar inte att jag ändå stör mig på parfymreklam som riktar sig till den "unga, sexiga och framgångsrika kvinnan", nåja vad som är ungt är ju relativt. Jag är ju ändå rätt ung i jämförelse med dem som är äldre, ellerhur?

Men, allra bäst tycker jag om parfymer som funkar för en bred åldersgrupp. Inte parfymer som funkar för alla, det vore ju fruktansvärt tråkigt och fantasilöst, men att själva parfymens tanke är att den ska kunna bäras av en kvinna på 20 likaväl som en kvinna på 65.

En sådan parfym är Rochas Tocade, den representerar för mig begreppet tidlös elegans bättre än det mesta jag kan tänka på. Jag vet inte vilken åldersgrupp Tocade riktade in sig på när den kom 1994, flaskans utseende får mig att tro att den bör ha haft en yngre publik (förstås!), men hur det än är med den saken så tycker jag att Tocade passar kvinnor i alla åldrar, utom möjligen de allra yngsta (dvs. tonåringar). Sen är det ju en fråga om personlig smak om man tycker om ganska tunga, söta, blommig och nästan gourmandliknande dofter, det har ju inte med ålder att göra.

Tocade är sensuell och rik, mjuk och bedårande. Jag känner mig vacker, kvinnlig och sensuell när jag har på mig Tocade. Jag blir glad av den och jag blir glad därför att den lockar fram så mycket vackert hos mig. Och hos min mamma, och ja vem som helst som kan stå ut med den typen av doft. Oavsett om du är 20, 40 eller 70. Alla klarar inte Tocade, på vissa blir den för kväljande och tung. Så tråkigt, vilken vacker parfym de går miste om. Samtidigt är det ju en himla tur att inte så många upptcäkt vilken pärla Tocade faktiskt är, det vore ju riktigt tråkigt om var och varannan sprang runt och luktade Tocade.

Tocade är skapad av Maurice Roucel och när jag har på mig hans Dans Tes Bras så känner jag släktskapet. Skillnaden är att Tocade är en doft jag kan bära varje dag (om jag skulle vilja) och vid olika tillfällen, medan Dans Tes Bras snarare är parfymkonst. Iallafall på mig.

Så ett litet tidigt julklappstips, köp en flaska Tocade till någon kvinna du tycker om. Kanske mamma, eller bästa väninnan eller sambon? Ålder spelar roll i många fall, men Tocade bryr sig inte.

Gourmandparfymer.

Gourmandparfymer kallas parfymer som luktar som sånt man kan äta, i huvudsak goda saker man kan äta som; choklad, praliner, turkisk konfekt, mandelmassa, citrusfromage, gräddkola, vaniljkakor och annat läckert.

Jag är ganska svag för gourmandparfymer, särskilt så här på senhösten. Har upptäckt att det är mycket bättre att ligga i sängen (jag erkänner, jag ligger mycket i sängen, men det beror delvis på att äldsta sonen tillfälligt bor i vårt vardagsrum!) och läsa och ha på sig en delikat gourmandparfym än att ligga i sängen och läsa och äta praliner. För mig funkar gourmanddofter ungefär som en bantningskur, jag tar på mig något mumsigt chokladdoftande och slipper springa till ICA och köpa Marabou. Nu är jag väl inte, och har aldrig varit, någon fullblods-chokladoman, men bara tanken på att jag får ett litet trevligt parfymprov för ungefär lika mycket som en 200 grams Marabou chokladkaka kostar, gör det lätt att avstå. Har också förstått att för somliga funkar gourmanddofter tvärtom, de blir MER och inte mindre sugna på godsaker och det kan ju så klart ställa till det.

Så vilka gourmandparfymer frossar jag i just nu?

Jo, när det gäller choklad finns det förstås en hel del att välja på, jag tycker om Comptoir Sud Pacifics Amour de Cacao, den luktar som nybakade brownies med lite apelsinsmak. Mycket trevlig, särskilt om man gillar kombinationen apelsin/choklad. Vill man snarare njuta av riktigt mörk choklad kan man testa Parfumerie Generals Musc Maori, den inleder med en nästan syndigt mörk chokladexplosion, helt underbar, men tyvärr håller den där delikata mörka chokladen inte särskilt länge på min hud. Fast min favorit bland chokladdofter får bli The Body Shops Amorito, det här doftar snarare av lågprischoklad och massor av vanilj, men billig är den och lätt att få tag på, den varar inte särskilt länge, men det passar mig bra då jag egentligen inte har lust att lukta choklad längre än någon timme.

Vanilj är det ju också många som tycker om och det finns gott om vaniljdofter. Några mer gourmandbetonde vaniljdofter; Serge Lutens Un Bois Vanille är en höjdare, här får du inte bara vanilj utan en rejäl dos av lakrits också. På mig har lakrits en tendends att hamna i bakgrunden och så gör den även i den här parfymen, vet du med dig att du har svårt för lakrits kanske du istället borde prova; Lostmarschs Lann-Ael, det här är så delikat som någonting kan bli, det är körsbärsmjölk med vanilj och frasigt nybakade havrekakor. Läste nånstans att någon tyckte att det luktade som frukost i feérnas land och det är så nära man kan komma till att beskriva den här doften, den är mjuk, mild och alldeles förtrollande. Annars kan du unna dig ett litet prov Dulcis in Fundo av Profomum Roma, det är som lukten av en prefekt Creme Caramelle med citrusfrukter till. Ypperlig, beroendeframkallande, jag kan sitta med näsan som klistrad mot handleden när jag har på mig den här, tyvärr lär det inte bli mer än ett prov för min del, för det här är en parfym i de högre prisklasserna och SÅ gott luktar den inte.

Kanel kan också vara trevligt i parfymer och där har jag en klar favorit, nämligen Comptoir Sud Pacifics Vanille Canelle. Första sniffet är som att inhalera lustgas med kaneldoft, den är oerhört luftig och lätt. Efter ett tag utvecklar den sig till en mer krämig vanilj-kaneldoft som varar länge, faktiskt en favoritgourmand alla kategorier för mig. Riktigt trevlig, skulle gärna ha en stor flaska av den. Annars kan Parfums de Nicolaïs Sacrebleu vara något att testa, kanel och en massa röda bär, tyvärr funkar den inte så himla bra på mig.

Är det någon av er som ätit purfärsk turkisk konfekt/loukhoum? Jag har och jag tycker egentligen inte om det, men ändå lyckades jag vräka i mig över en halv ask, för när jag väl började kunde jag inte sluta. Klassikern är så där genomskinligt rosa, smaksatt med rosenvatten och mandel och med massor av pudersocker på. Precis som färsk turkisk konfekt luktar Keiko Mecheris Loukhoum, en parfym jag inte egentligen trodde att jag skulle tycka så värst mycket om, men det är också en höjdare. Den doftar liksom alldeles pudrigt ljusrosa, allt med den känns oemotståndligt delikat. Jag är tacksam för mitt lilla prov, så jag inte behöver svulla i mig en halv ask loukhoum nåt mer.

Det finns många andra delikata gourmander där ute som jag ännu inte hunnit testa, men jag måste ju ha nåt roligt att göra nästa höst också. Har du nån favorit-gormanddoft? Eller gillar du inte gourmander alls? Eller blir du vanvettigt godissugen om du har på dig nåt chokalddoftande?

Att handla parfym på Tradera.

En läsare av bloggen undrade lite om hur man handlar parfym på Tradera och om hur säkert det är. Jag har genom åren köpt många parfymer via Tradera och har aldrig råkat illa ut, blivit lurad eller ens besviken. Alla säljare jag haft att göra med har beskrivit sina parfymer ärligt och efter bästa förmåga. Trots de positiva erfarenheterna finns det förstås saker man bör tänka på och även om jag enbart har goda erfarenheter så har jag förstås hört om människor som råkat ut för oärliga säljare.

Vad man kan tänka på för att minimera riskerna:

1) Kolla upp säljaren, en person du ska köpa något av bör enbart ha positiva omdömen, eller iallafall runt 99% positiva omdömen, ett par negativa omdömen på ett hundratal auktioner kan ju vara godtagbart, men det är du som bestämmer om någon känns pålitlig eller ej.

2) Jag brukar undvika att köpa av människor som lägger ut sin första auktion eller som bara har sålt ett fåtal saker. Ju fler auktioner och ju fler positiva omdömen, ju större chans att allt går smidigt.

3) Vid minsta tveksamhet, eller om du har frågor, kanske om parfymens ålder, hur mycket som är kvar (om det inte framgår), kontakta säljaren. Snabba, trevliga och raka svar tyder på att det är en pålitlig person. Uteblivna svar, avstå den auktionen. Tveksamma svar, där säljaren inte vet eller har nån aning, avstå. Varför köpa en parfym av en person som inte vet om den är ett halvår eller tio år gammal?

4) Läs noga igenom beskrivningen av varan. Kolla att du inte bjuder på ett parfymprov på 1 ml, medan bilden i auktionen föreställer en stor flaska, de flesta är ärliga och skriver tydligt ut att det gäller ett parfymprov, men inte alla! Ibland kan en dålig beskrivning vara det bästa, för dig som köpare. Ibland lägger människor ut parfymer som de inte vet vad de heter eller hur dyra de i själva verket är, kolla upp och med lite tur sitter du där och har ropat in en Thierry Mugler, Jean Paul Gaultier eller Comme des Garcons för en femtilapp.

5) Bestäm dig redan från början för hur mycket du är villig att betala. Det är lätt att dras med i budgivningen, speciellt på slutet och plötsligt sitter man där och har ropat in en parfym för 350 kronor som man från början inte hade tänkt köpa för mer än 175, det är onödigt.

6) Tradera bygger ju på ärlighetsprincipen och därför bör du också kolla upp hur mycket den parfym du är intresserad av kostar att köpa i affär eller via internetbutik. Det är väldigt onödigt att betala lika mycket eller mer för en parfym på Tradera än vad du skulle ha betalat om du köpt den på Åhlens, Kicks eller någon nätbutik. På Tradera tar du alltid en lite större risk och du får även betala frakten, det ska löna sig, även en oöppnad parfym bör inköpas för betydligt mindre än ordinarie pris på Tradera.

7) Utrusta dig med ett visst tålamod och om du verkligen vill fynda, ta för vana att kolla Tradera flera gånger i veckan, annars är det lätt att du missar nyinkomna godbitar, ungefär som om man vill fynda på second hand, regelbundna besök ökar fyndchanserna.

8) Bjud aldrig på något du inte senare är beredd att betala för, det skapar mycket onödigt jobb för säljaren och leder bara till negativa omdömen. Strula inte med betalningen, har du budat har du bundit dig att köpa, säljaren vill ha sina pengar fort, inte när du fått lön eller barnbidrag, om du inte redan innan kommit överens om det.

Har du några favoritfynd från Tradera? Eller har du råkat illa ut?

Tokyo Milk Parfumarie Curiosite

Jag fick ju vänta precis lika länge på Tokyo Milk-proverna som på Ava Luxe-proverna, men när de till slut kom fram hade jag nästan hunnit förlora intresset för att utforska Tokyo Milk närmare.

Det var ärligt talat ett intresse som från min sida plötsligt flammade upp när jag såg de söta namnen och tillika söta flaskorna. Nåja, innehållet skulle ju ändå testas när de ju nu väl kommit fram.

Jag hade beställt små prover på Honey and the Moon, Dead Sexy, Poe´s Tobacco, Lapsang So Chong och Paper & Cotton. Flaskorna är i mitt tycke riktigt söta och prisnivån är ganska låg, runt 28 dollar för en flaska.

Honey and the Moon hade jag förväntat mig skulle vara en mild och mjuk honungsparfym, men så var den inte alls på mig. Första sniffet var en doftexplosion av tuttifrutti, vanilj, choklad och kanske en gnutta honung, sen kom det nåt annat, nåt väldigt sött och sockrigt, närmare bestämt sockervadd! På mig påminner Honey and the Moon om en billigare variant på Aqualinas Pink Sugar, så gillar du den så tycker jag absolut att du ska testa Honey and the Moon. Jag gillar varken Pink Sugar eller Honey and the Moon får jag medge. För syntetiskt sött och sliskigt flickaktig på mig. Men, Honey and the Moon får en extra stjärna för att den varar länge, även om det nu snarare råkar vara ett minus på mig.

Dead Sexy är bäst av de alla, den är varmt jordig med mjuk rökelse och fin doft av trä, påminner mig starkt om en gammal Yves Rocher-favorit, nämligen Nature Millenaire (eller hur det nu stavas, den lanserades i samband med millenieskiftet). Om ni har något minne av den doften och vill hitta något liknande så kan jag rekommendera Dead Sexy, en trivsamt sensuell doft som faktiskt är riktigt bra för priset. Någon aning sötare än Nature Millenaire kanske.

De andra tre är inte mycket att orda om, den ena är sämre än den andra. Nja, Paper & Cotton är väl möjligen okej, men de andra två? Var finns det rökta teét och var finns tobaken? Ja, inte i de två parfymerna iallafall, bara sött, sötare och sötast. Sirapsindränkta frukter och syntetiska blommor, tack men nej tack. Inget för mig.

Min slutsats får bli att om du är intresserad av Tokyo Milk, prova innan du köper. De är billiga, men vill du köpa prisvärda dofter finns det annat som är så mycket bättre, Ava Luxe bland annat. Av de sex jag provat från Ava Luxe så älskar jag en, tycker två (Love´s True Bluish Light och Film Noir) är tillräckligt bra för att så småningom införskaffa i större flaskor och de andra tre jag provat (Blackberry Musc, Vamp och Noel Blanc) är helt okej, men når inte riktigt ändå fram för mig, men säkert väl värda pengarna för de som gillar just den typen av doft.

Ska försöka låta bli att falla för söta namn och gulliga flaskor i fortsättningen.

Ava Luxe - Nude Musk

Jag fick ju de efterlängtade Ava Luxe-proverna igår. Jag började med att prova Love´s True Bluish Light och det var en mjuk, skön och mycket trivsam gourmand vanilj-doft. Jag sniffade belåtet på min handled och tyckte att den absolut skulle funka jättebra att ha på sig såna här gråa dagar på senhösten. Jag gillar särskilt gourmander när jag ligger och läser och tar det lugnt, det är så mysigt att ligga i sängen och känna doften av godsaker. Den varade länge också och jag tycker definitivt att man får mycket doft för pengarna.

Framåt kvällningen blev det så dags att prova en till av Ava Luxes parfymer, maken fick välja och han tyckte jag skulle testa Nude Musk. En liten musk som verkar en aning timid med sina noter av bergamott, sandelträ, vanilj och lätt musk. Iallafall är det vad jag trodde innan jag hade provat den!

Jag kunde inte ha haft mer fel! Det här är -för mig- som om någon har fyllt rå sensualism och osande erotik på flaska. De allra första sekunderna efter applicering var den diskret, ren och klar som vatten i en fjällbäck, men sen... men, sen... i kontakt med min hud hände något magiskt. Jaaa, jag blev "Nude Musk-frälst". Den här doftupplevelsen är väl i klass med min första upplevelse av Dans Tes Bras och Musk Ravegeur (på maken), eller den första parfymen av Serge Lutens som jag provade.

Nude Musk fick mig att knäa, spärra upp ögonen och sedan sjunka ned på sängen med ett leende av enormt välbehag på läpparna. Hur någon (Serena Ava Franco) kan åstadkomma något sådant med så enkla medel övergår mitt förstånd, hon måste vara genialisk. Och för det priset som Nude Musk säljs för är det ofattbart! http://www.ava-luxe.com/2008/index.html

Nude Musk är en aning söt, pudrig och vaniljig, men framför allt är den just naken. Det finns inget påklätt, konstgjort eller tillkrånglat med Nude Musk, det är som en erotisk kärlek som är sig själv nog utan sexiga underkläder, rött läppstift och sexuell förfining. Något som upplevs som sexigt kräver ofta en viss grad av objektifiering, Nude Musk är den ångande, nära, varma och okonstlade sexualiteten.

Det är en diskret doft som inte gör mycket väsen av sig luktmässigt egentligen, Ava Luxe rekommenderar att man kan blanda den med andra parfymer och jag tror definitivt att det kan fördjupa och sensualisera det mesta man kan önska i parfymväg. Jag vet också att Nude Musk klarar sig alldeles utomordentligt bra på egen hand. Jag vet också att det här är en doft jag inte på några villkors vis skulle låta min elvaåring få ens den minsta droppe av, den är så barnförbjuden som nåt kan bli. Däremot skulle jag lätt vilja ge den som gåva till en mängd vackra, intressanta och fina kvinnor som jag känner.

Ava Luxes Nude Musk hamnade som genom ett trollslag i princip överst på min "vill ha i stor flaska-lista". 30 ml kostar endast 26 dollar och det är så underprissatt att det är nästan löjligt. Eller så är det löjligt att vissa tar mycket, mycket mer för mycket, mycket sämre dofter?

Det enda förbehållet som jag ser det är väl att den möjligen kan uppfattas som söt av personer som har problem med söta dofter. Jag har inte det problemet, utan gillar gourmander i allmänhet och tolererar ofta söta dofter bra, det blir helt enkelt inte så sött på mig, om vi inte pratar om übersöta dofter som Aqualinas Pink Sugar eller Britney Spears Midnight Fantasy, men det gör vi väl inte?

Ava Luxe säljer även andra muskdofter, de marknadsförs som tyngre och mer animaliska än Nude Musk och jag hoppas att jag även får testa dem inom en inte alltför avlägsen framtid. Men, innan dess vill jag ha köpt åtminstone en fullstor flaska Nude Musk och jag ska njuta av mitt lilla prov till sista droppen. Den är så bra att jag känner att jag kan ha funnit en doft väl i klass med Musc Ravegeur på maken, och det hade jag väl inte direkt förväntat mig att göra när jag öppnade Nude Musk för första gången.

Ni som läser min blogg och ännu inte provat Ava Luxes dofter, gör det! Genast! Ni som HAR provat, vilka är era favoriter? Och finns det nån som tycker Nude Musk är så bra som jag tycker?

Äntligen!

Idag är jag så glad, mina efterlängtade och försvunna prover från The Perfumed Court har äntligen hittat hem til mig.

Åååh, Ava Luxe, så roligt att få testa dem till slut. Har på mig Love´s True Bluish Light just nu och den är jättemysig. Kommer mer om den och de andra Ava Luxe-dofterna sen.

Fick även en knippe TokyoMilk-prover, men jag tror jag gottar mig med Ava Luxe först.

Och som om det inte skulle vara nog så kom en halvfull flaska av Vercases Crystal Noir också idag, fyndade den på Tradera för någon tjuga.

Nu är det väl slut? Näe, får medge att jag på sista tiden har hängett mig åt parfymer på det skamlösaste sätt och kunde inte motstå utskicket från Luckyscent som damp ned i inkorgen:

http://www.luckyscent.com/shop/detail.asp?itemid=32229&section=1

De var så många och det var så bra pris och jag kunde inte motstå dem och min man kunde inte motstå mina bedjande cockerspaniel-ögon. Fast varför får jag en känsla av att jag tullar på mina julklappspengar???

Fast jag har varit duktig och handlat julklappar till andra också, söta mellandottern har redan två paket som bara ligger och väntar på att det ska bli jul.

Oriflame-party.

I söndags var jag för första gången någonsin på ett Oriflame-party. Jag har nästan helt missat det där med att sitta hemma hos en väninna och titta på prylar som jag egentligen inte så där jättejättemycket vill köpa, men grupptrycket får mig att köpa ändå. Inget jag kan påstå att jag saknat heller, men ett Oriflame-party kan ju kanske vara riktigt trevligt, eller?

Jodå, för all del jag kan inte klaga. Jag beställde till och med ett läppstift, en mascara och en ansiktsmask, för inte särskilt mycket pengar. Fast när försäljarkvinnan började prata om parfymer kände jag mig lite besvärad, för min enda erfarenhet av Oriflame-parfymer är 35 provrör jag köpte på Tradera för under en tjuga, fyllda med diverse parfymer som jag sen hällde rakt ut i avloppet för att ha nåt att fylla parfymer i som jag sen skulle byta med andra. (Det funkade hur bra som helst förresten)

Det som så småningom fick mig att tappa hakan var inte hur underbart säljaren påstod att parfymerna luktade, utan hur hon påstod att man skulle veta att en parfym passade en. Och här har jag älskat parfymer utan att veta! Jag som i min enfald trodde att man liksom skulle lukta på dem och avgöra om man gillade det man kände eller ej. Icke sa Nicke, man ska ta på parfymen på handleden (inte gnugga! och det visste jag ju faktiskt) låta den sjunka in, vänta tio minuter och sedan slicka/smaka på parfymen! Hon visade så sött hur hon menade. Sen gott folk, om parfymen smakade gott eller neutralt så visste man att den passade en, men om den smakade bittert, beskt eller dåligt på något annat sätt så var det en opassande parfym. Jag måste ha sett väldigt häpen och skeptisk ut, för hon lämnade snart ämnet parfymer och började istället prata om en mirakel-shake som gjorde mig nästan lika förstummad.

Är det någon av er som läser min blogg som brukar slicka på sina parfymer??? Är det här nåt allmänt vedertaget sätt att prova parfymer på som jag missat? Om du provar parfymer på detta sätt, vad gör du med en parfym som du tycker luktar gott och passar dig, men smakar dåligt? Jösses då... jag föredrar faktiskt att lukta på mina, så gammaldags och amatörmässig är jag.

Men, jag måste erkänna (jag är förmodligen sorgligt lättledd!) att jag har haft svårigheter med att låta bli att slicka på min handled sedan dess!

Musc Ravegeur.

Jag beställde ett litet sprayprov på Musc Ravegeur ur Frederic Malles Editions de Parfums och sprayade glatt på mig en liten dusch. Luktade och väntade och luktade, men inget fantastiskt hände. Den luktade rent och gott, rent och angelika/kvanne och rent och klart. Hmm, en viss besvikelse infann sig, men jag hade andra favoriter av Frederic Malle så varför hänga läpp över att en inte var så märkvärdig?

Jag vet att det finns människor som föredrar sina muskdofter rena, vita och mjuka, men jag föredrar musk som är varm, lite smutsig och animalisk. Och något sådant går inte att finna hos Musc Ravegeur... när jag använder den.

Men, trots allt är det en parfym som rekommenderas för både män och kvinnor så ja, det var väl bäst att spraya lite på maken för att se vad som skulle hända. Och... och... och jössesamaliafanochhansmoster vad det hände! Jo, min mans första möte med Musc Ravegeur är ett av mina absoluta favoritdoftminnen sen jag började med parfymer. Det mesta hamnar i skuggan av maken i kombination med Musc Ravegeur. Jag sitter här framför datorn och har på mig en trevlig doft av Ormonde Jayne och maken ligger i sängen i rummet intill och läser och har på sig Musc Ravegeur och då och då kommer det en liten doftpust med Musc Ravegeur till mig och jag andas in och ler belåtet, min trevliga Ormonde Jayne parfym (Tolu) är som bortglömd i jämförelse.

Musc Ravegeur och maken är som ett ljus i mörkret, den luktar underbart, magiskt och förtrollande på honom. Så till den milda grad att jag nästan skulle vilja likna det vid något andligt, det är som om han hade en aura omkring sig, en tilldragande fält. Som en blandning mellan Jesus med armarna utbredda och ett rovdjur som sakta lockar sitt byte närmare och närmare, som om det vore hypnotiserat.

Nåja, för att skippa överdrifterna, så luktar han iallafall så gott och tilldragande att det kanske vore riskabelt att skicka honom på personalfest med Musc Ravegeur (hans arbetskompisar består till minst 90% av kvinnor), jo jag litar på maken, men jag litar INTE ETT DUGG på vad Musc Ravegeur skulle kunna ställa till med bland hans kvinnliga arbetskompisar.

När han har haft Musc Ravegeur på sig och vi träffat släkt och vänner har folk vid välkomstkramandet hängt sig kvar vid hans hals och belåtet inhalerat all väldoft och undrat vad i all världen det är som luktar så gott. Har inte vid något tillfälle spelat någon roll vilken parfym jag haft på mig, allt hittills hamnar i skuggan av maken och Musc Ravegeur. Fatta att jag inte kan låta honom ha på sig den jämt, ibland vill ju jag glänsa med mina parfymer!

Musc Ravegeur och maken är en ömsesidig attraktion. Min mans hudkemi tar fram varma, djuriska och lite smutsiga aspekter hos Musc Ravegeur som är icke existerande på mig. Kvannen som luktar bra på mig luktar som en växt hämtad från en annan planet på maken. Samtidigt finns där renhet, klarhet och ljus. Musc Ravegeur blir ett komplext, bländande mästerverk på maken. Jag sitter här och ler bara jag tänker på det och samtididgt känner jag den berusande doften.

Jag har ju förstås inte en aning om det här händer på många, män som kvinnor, som provar Musc Ravegeur? I vilket fall, för er som bär doften som maken gör eller nåt ditåt, ni har min djupaste erkända avundsjuka. För trots att jag har en uppsjö av parfymer som luktar helt underbart på mig, så har jag ännu inte stött på någon som passar mig så perfekt som maken och Musc Ravegeur, det är som om den vore gjord just för honom.

Idag är det Fars Dag och jag vet att det inte är mammorna som ska få presenter då, men för mig är det en gåva att få vara i närheten av den Musc Ravegeur-doftande maken och veta att han är min...

Det underbara parfymhuset.

Jag vet inte hur ni föreställer er parfymernas värld, eller om du ens har någon sådan föreställning? Men, jag är en sån person som lätt får bilder i huvudet när jag tänker, fantiserar, lyssnar på musik, läser och luktar på parfymer bland mycket annat.

När jag först kom i kontakt med nischparfymer fick jag genast en bild i huvudet av ett underbart, stort hus med tinnar och torn, hemliga trappor, källarhålor, balsalar och bibliotek.

För mig gestaltar sig parfymernas värld som det huset. Det skulle kunna vara huset på bilden, eller iallafall nåt åt det hållet. Ganska gammalt, men välskött, pampigt och samtidigt med ett ljust intryck.

Till en början stod jag bara i foajen och hade inte ens vett att titta in i entrehallen. I foajen har man fortfarande inte förstått att man är inbjuden, man är avvaktande och kanske inte ens speciellt nyfiken. Det här är den tid i livet när jag fick min första flaska parfym av min faster, L'Air du Temps, om ni minns?

Lite senare vågar jag mig in i entrehallen, den är stor med blankt marmorgolv och högt i tak. Väldigt iögonfallande placerad står en stor disk med Yves Saint Laurents Opium. Jag är fortfarande ganska feg och i flera år framåt går jag bara till just den disken, precis vid entren varje gång jag vågar mig in huset. Även sedan jag har övergett Opium så håller jag mig kvar i entrehallen, tittar lite förstrött men utan verkligt intresse och köper kanske någon lättillgänglig flaska parfym då och då.

Hade det inte varit för den där artikeln om Comme des Garcons parfymer hade jag förmodligen fortfarande virrat runt i entrehallen. Den är ju otroligt stor, ljus och lätt att hitta till. Men, artikeln öppnade mina ögon och jag insåg att där rakt fram fanns en stor pampig trappa upp till de övre våningarna. En välvd öppning markerar ingången till stora balsalen och sen finns där ett bibliotek i klassisk engelsk stil och en matsal och i köksregionerna hittar man trappan ned till källaren.

Jag letar mig runt och hittar klassiker, nischmästerverk och märkliga parfymoljor. Alla dessa underbara dofter ryms och göms i det stora huset om man bara vågar titta sig omkring och vara lite nyfiken. I källaren kokas märkliga oljor ihop, inspirerade av alkemi och gotisk mystik. Ett stort rum i huset är inrett i underbar, luxiös orientalisk stil och doftar av exotiska kryddor, varma träslag, rökelse och vackra blommor. I tornrummet skapas lätta, luftiga och moderna dofter, husets egen vetenskapsman forskar fram nya kemiska sammansättningar och ämnen för att skapa otaliga nya varianter på dofter, en del helt underbara och en del på gränsen till oanvändbara. Somliga rum är låsta och dit får man bara komma in på inbjudan eller i sällskap med någon initierad. I åter andra rum står en enda parfym på piedestahl, svartsjukt vaktad och oåtkomlig för de flesta. Men, vem är det som viskar i mitt öra och erbjuder små flaskor med de dyrbara dropparna?

Jag tror att har man väl en gång förirrat sig bort från entrehallen så kan man glatt irra omkring resten av livet, hela tiden finns nya dofter att upptäcka. Jag skulle tro att de flesta som läser parfymbloggar också irrar runt i parfymernas underbara värld och har gjort det länge. Vad var det som fick dig att ta steget in? Kanske ser du parfymernas värld på ett helt annat sätt, men ett har vi gemensamt iallafall, vi tycker att den är underbar, förtrollande och berikande.

En opiumhåla i radhuset...

Ja, vårt superdyra doftljus Opium Den från Modern Alchemy har kommit. Första beställningen från First in Fragrance/ Aus liebe zum Duft http://www.ausliebezumduft.de/ och snabbt gick det och med ett trevligt brev där det står att vi ska ha så kul med vårt doftljus. Hur har man kul med ett doftljus? *hmm* Vet inte om det är språkförbistring, eller om personen som skrivit har humor? Ett litet parfymprov var också bifogat.

På bilden som jag klistrat in ovan finns en lampa i taket och det lustiga är att vi har en ganska lik lampa (för levande ljus) i taket i vårt sovrum.

Ljuset är jättefint och rött och ljuslyktan ser väldigt exklusiv ut i frostat rött glas med en etsning som föreställer en opiumhåla. Jag faller för hela kitet, det finns massor av andra doftljus i samma serie som jag/vi skulle vilja ha, men doftljus i den här prisklassen beställer man inte särskilt ofta läs: en gång per säsong!

Hur luktar det då? Ja, nu har vi ju bara tänt det en gång och en ganska snabb gång också, för man vill ju inte slösa med dyrbarheterna. Men, det luktar gott. *hee* Det luktar faktiskt väldigt gott, men jag tror att jag ska prova det några gånger innan det blir frågan om en fullständig recension.

Snart är det helg och farsdag. På lördag kommer förhoppningsvis mellandottern hem från Öland, efterlängtad och saknad. På söndag är det Fars Dag, så dagen till ära tänkte jag skriva ett blogginlägg dedikerat till kära mannen, och sen ska jag på Oriflame-party hos en kompis! Jösses då, har aldrig vart på nåt sånt tidigare, men jag vet iallafall en sak jag inte tänker köpa och det är... parfymer!

Parfym och landet lagom.

De flesta svenskar har väl hört talas om jantelagen? Däremot är det väl få som skulle medge att de har den som riktlinje eller rättesnöre, men om ingen tycker om den eller lever efter den så skulle det väl inte pratas om den? Nej, jag tycker att Sverige är ganska jantelagsstyrt. Ingen ska tro att de är nåt, ingen ska göra sig märkvärdig eller bättre än nån annan. Vi ska alla vara lagom, för om alla vore lagom skulle allt vara frid och fröjd.

Nu är det ju rätt svårt att få ett land som består av mer än nio miljoner helt olika individer att bli lagomt. Vi är ett land som består av män och kvinnor, barn, ungdomar och vuxna. Invandrare, handikappade, homosexuella och människor rika som troll likaväl som uteliggare och kriminella.

Vi delar in oss i mindre grupper, vi på vår gata, vi på min arbetsplats, vi i min familj, vi i vår förening och vi i vår subkultur. Med människor som är ungefär som vi själva kan vi känna oss trygga. Men, hur lika vi än är finns det ändå alltid olikheter. Somliga skräms av -och undviker olikheter, andra fascineras av dem.

Att tycka om eller rättare sagt att vara passionerat intresserad av parfymer är en sådan olikhet. I Sverige är parfymer något vi ska förhålla oss till på ett lagomt sätt. Jag överdriver inte när jag skriver att en majoritet av alla svenskar har en eller två parfymflaskor som de använder vid festliga tillfällen. Helst ska det vara samma parfym år ut och år in och när den älskade parfymen slutar tillverkas gäller det att hitta en annan nästan likadan. Det är absolut inget fel med det, jag har själv massor av saker jag bara är mycket måttligt intresserad av, till exempel tv-tittande, charterresor och kändisskvaller.

Av naturliga skäl kan mitt ointresse ibland sätta käppar i hjulet när jag ska kallprata om ditt och datt med människor jag inte känner särskilt väl. Jag märker att många tycker att det är lite konstigt att vara så intresserad av parfymer. Många mumlar om vilket dyrt intresse jag har, särskilt med tanke på att vår familjs ekonomi inte hör till landets bästa, tvärtom. Om jag använde mina fickpengar till att köpa reafynd på KappAhl, tre liters vinboxar på systembolaget och spara till nästa charterresa så skulle ingen tycka att jag hade dyra intressen. Men, parfyminköp ses med en viss skepsis, visst kan folk bli intresserade och tycka att det luktar gott, men inte skulle de lägga pengar på sånt.

Och det märks, det är ytterst sällan jag känner parfymdoft från svenskar som går förbi. Ja, möjligen unga svenska tjejer som har överdoserat någon av Britney Spears senaste dofter, men annars är svenskar ett ganska doftfattigt folk. Däremot luktar väldigt ofta människor med invandrarbakgrund gott av parfym. Oh, så trevligt att få sluta ögonen och andas in väldoften från den irakiske gentlemannen som går förbi. Ännu trevligare om jag småleende kan känna vilken parfym han har på sig.

Svenska kvinnor luktar sällan parfym och svenska män ännu mer sällan. Och jag tycker det är så synd. Medelålders män som bryr sig om sitt utseende och dessutom luktar gott är riktiga höjdare tycker jag och alldeles för få i det här landet.Nu menar jag inte att vi ska duscha oss från topp till tå med parfym och sen springa runt på skolor, sjukhus och biografer som högaktiva doftmoln. Nej, självklart får man anpassa hur mycket man ska lukta utifrån tillfälle, varför jag ofta luktar som mest av parfym när jag bara är hemma och som minst (typ inte alls) när jag ska på vårdcentralen eller till barnens skola på utvecklingssamtal och lite mer mittimellan då det är dags för fest eller en tur på stan. Tyvärr verkar det som om många svenskar har anpassat sig så efter att visa hänsyn till allergiker att de har glömt bort att man faktiskt kan och får använda parfym ibland!

Månadens inköp.

Jag brukar ha en viss summa pengar varje månad att handla parfymer för. Det är oerhört sällsynt att jag impulsshoppar, jag försöker planera mina inköp så att jag ska få så mycket som möjligt för pengarna. Jag har mycket goda erfarenheter av Luckyscent, de brukar vara snabba och pålitliga. Därifrån beställde jag ett antal prover från L'Artisan Parfumeur; Timbuktu, Piment Brulant, Safran Troublant, Dzongkha och Bois Farine. Jag planerar nämligen att köpa en stor flaska från L'Artisan, gäller bara att lista ut vilken. Än så länge är Dzing! min storfavorit, men kan ju dyka upp någon ännu bättre.

Från Luckyscent beställde jag även ett par Parfumerie General-prover; Coze och Musc Maori, jag har hittills tyckt väldigt bra om de parfymer jag provat från Parfumerie General, med Aomassai som storfavorit. Ååååh, att de ska vara så dyra.

Mina Ava Luxe- och TokyoMilk prover från The Perfumed Court verkar ju vara spårlöst försvunna. Så jag har gått omkring här och känt mig lite deppig, särskilt Ava Luxes parfymer har jag varit nyfiken på att prova så himla länge. Så jag skrev till The Perfumed Court och efterlyste mina prover, och gissa vad... de är så vänliga och tillmötesgående att de ska skicka nya prover till mig på deras bekostnad. Det känns väldigt bra, men förstås vill de ju behålla en kund. Så nu är det bara att hoppas på att de ramlar ned i brevlådan som de ska om inte allt för lång tid.

Sen har jag fyndat lite på Tradera, miniflaskor från Kenzo, varav en 5 ml. Kenzo Jungle le Elephant, som är en kär gammal favorit, så för det fyndpriset (34 kr) bryr jag mig inte mycket om de andra två, Kenzo/Kenzo och L'Eau Par Kenzo, inte alls funkar för mig. Sen blev det en halvfull flaska Versaces Crystal Noir också, för 40 kronor. Hoppas jag tycker om den lika mycket nu, som när jag provade den sist. När det handlar om utgifter på några tjugor gör det ju liksom inte så mycket om det inte är superparfymer.

Fast ibland så funderar jag på om jag sparade de där pengarna så skulle jag ju efter ett antal månader ha råd att köpa en riktigt bra och dyr parfym, men jag styrs just nu mer av kvantitets-än kvalitetsprincipen.

Eller iallafall på det stora hela, men har även slagit på stort när det gäller kvalitet. Vilket jag hoppas på åtminstone, jag och maken har efter en aning tvekan hit och dit beställt det superdyra doftljuset Opium Den från First in Fragrance. Nu gäller det att det lever upp till priset! Ibland måste man ju chansa lite, ellerhur? Vi ser det som en gråsäsongspresent till oss båda två, barnen kan också få komma in i vårt sovrum och lukta lite om de är snälla.

Happy, happy, joy, joy.

Så här års är det grått, regnigt, kallt, mörkt, blött, snöigt och den härliga hösten med dess underbara färger och höga, klara luft har liksom svepts in i en tjock, blöt och gråmurrig gammal filt. Jag tycker mycket om hösten, men när jag säger det så menar jag hösten som den är i september och kanske i oktober om man har tur och det är en fin höst. Vem som gillar hösten, gillar november mest? Iallafall ingen jag känner, det måste vara en månad som gjord för de mest deprimerade små emoflickorna som går i ett par skor.

Vi andra kan behöva muntras upp lite under november. Tända massor av ljus, ha travar med böcker vid sängen, krypa ned i ett varmt och väldoftande bad, passa på att ta långa promenader hand i hand med älsklingen medan det fortfarande är dagsljus och sen kanske en kopp choklad eller ett glas gott vin. Och förstås, parfymer! De där parfymerna som muntrar upp en och gör en glad, varm och mysig.

Jag har några favoriter som kan göra den gråaste dag lättare och ljusare: Le Feu D'Issey Light, den här parfymen är som om någon fyllt solsken på flaska, fråga mig inte hur man lyckas med det, men gott luktar den. Den är mild, mjuk och väldigt annorlunda. Det finns också en Le Feu D'Issey som jag ännu inte har provat, somliga tycker att den är bättre än light-versionen och i så fall måste den vara mycket, mycket bra.

En annan humörhöjare är Frederic Malles Lipstick Rose, den är helt enkelt underbar. Det här är gammaldags kladdigt och karmosinrött läppstift, barbiesmink, en clown och förväntan inför en teaterföreställning. En knallröd mun med fylliga läppar. Det är humörhöjande, på gränsen till vulgärt, men på rätt sida om gränsen. Rosor, violer och något lite oljigt, krämigt. Med den här parfymen på är det svårt att låta bli sminklådans rödaste läppstift!

Och Vivienne Westwoods Anglomania, en riktig älskling. Även här är det massor av rosor, en aning konstgjorda, men vad gör det? Jag blir iallafall glad. Massor av vanilj och lite läder gör det här till en hyfsat orginell doft som nästan kräver lite kallare och gråare väder för att inte bli totalt jätteförmycket. Spraya på dig Anglomania, vira in dig i en röd halsduk och gå på promenad. Avsluta med en kopp te och scones när du kommer hem, eventuellt kan du komplettera teét med en liten skvätt whisky.

Och den ack så ljuva, Iris Poudre av Frederic Malle. Det här är en lite stillsammare humörhöjare, mer av ligg kvar i sängen hela dagen och läs böcker, gosa med din älskade, barnen och husdjuren (om du har några). Beställ hem pizza. Mys. Njut. Tänd massor av ljus.

Har du några bra förslag på parfymer som gör gråa dagar lite mindre gråa?