Jag har säkert vid flera tillfällen kallat parfymer för lätta, luftiga och till och med eteriska. Det var innan jag hade provat någon av Miya Shinmas parfymer. Miya Shinma är japanska, men verksam i Paris. Jag uppfattar hennes parfymer som något helt annat än gängse västerländska parfymer, men inte utan att hon drar nytta av de parfymkunskaper som finns inom franskt parfymeri.
I Miya Shinmas kollektion finns fem parfymer, Feuillage Vert, Kaze, Sakura, Hana och min favorit Tsuki. Förutom parfymer erbjuder Miya Shinma också andra väldoftande accesoarer, solfjädrar, parfymerade pärlor, teér och parfymdoftande brevset. Allt ser oerhört sött och välgjort ut, jag skulle inte alls ha något emot att äga en liten ask med parfymerade pärlor. Mer att läsa och se på hittar du här: http://www.miyashinma.fr/index.html
Tsuki är alltså min favorit. Det är en romantisk parfym tillägnad månen, till sin karaktär kallas den orientalisk. För mig är den både allt annat än orientalisk och samtidigt mycket orientalisk, om det verkar vettigt? Vanligtvis förknippar jag orientaliska dofter med värme, kryddighet, doftande träslag och sötma. Det är inte direkt det jag finner i Tsuki. Nej, Tsuki är snarare orientalisk som i främmande, förfinad och samtidigt mycket enkel. Jag uppfattar Tsuki som en ren, eterisk och linjär doft. På mig handlar Tsuki om smultron, smultronblom och något klart, rent och uppfriskande som vatten eller lätt, luftigt och svävande som en sommarbris.
Nej, jag brukar inte tycka om fruktiga parfymer, beskrivs en parfym som floralfruity (blommigt fruktig) så rynkar jag på näsan eller rycker på axlarna. Den typen av parfymer brukar vara skrikiga, söta, tunga och omogna på ett, för mig, väldigt jobbigt sätt.
Tsuki viskar, smeker, lenar, berör och lyfter upp. Små smultron som växer vid vägkanten och plockas på strå av glada barn som har hela, långa sommaren framför sig. Och ändå, Tsuki är ingen barnslig eller flickaktig doft. Tsuki har inga skönjbara kanter eller övergångar och är ändå inte tråkig. Den saknar det tunga ankare som vanligtvis finns i parfymer, den är en ständig toppnot svävande uppåt, en heliumfylld ballong som slitit sig, en drake som flyger högt, maskrosfjunen som väntar på en vindpust. Smultronsaft i bersån.
Tsuki är vacker, lenande och upplyftande på samma gång. Och alldeles fantastiskt hållbar och med gott sillage. Två små droppar är tillräckligt för att jag ska få njuta av Tsuki i många timmar. Är inte det ett litet mästerverk, med tanke på dess lätthet? När jag har på mig Tsuki vill jag inte stressa, vara högljudd eller gestikulera vilt. Om jag någon gång skulle försöka lära mig att genomföra en japansk teceremoni korrekt, då skulle jag styrka mig med två droppar Tsuki innan och säkert prestera mycket bättre än utan.
Nåja, men den är väl osexig och lite vardaglig då? Nej, nej, inte alls, få parfymer som jag provat har blivit så uppskattade av männen och pojkarna i familjen som Tsuki. Till och med sextonåringen har frågat vad som luktar! Absolut värd att testa. Jag tycker även mycket om Hana, som är en blommig parfym. Fast när jag har på mig Hana tänker jag bara på alldeles perfekta såpbubblor, mängder av såpbubblor som glittrar i solen. Överhuvudtaget är Miya Shinmas parfymer välgjorda, lätta och hållbara. Som små, milda droppar av den mest njutbara kulturkrock man kan tänka sig.
2 kommentarer:
Jädrar vilka bra recensioner du skriver! De är oerhört givande att läsa men samtidigt väldigt skadliga för VISA-kortet;)
Tack, det var kul att höra. Jag älskar parfymer och älskar att skriva, så det blir väl en bra kombo?
Skicka en kommentar