Tycker du om skräckfilmer? Eller kanske skräckromaner? Jag läser hellre skräck, än ser på skräckfilm får jag medge. Och Stephen King är förstås mästaren inom genren. Vår svenske John Ajvide Lindqvist är inte heller så dum. Fördelen med att läsa skräck är att man kan lägga ifrån sig boken om det blir för skrämmande och kanske rentav läsa något annat, oruskigt, en stund innan man somnar. När det gäller skräckfilm kan jag bli så vansinnigt rädd att jag funderar på vissa scener i flera år efteråt. Jag är en oförbätterlig fegis, eller blev, efter att jag fick barn. Vilket innebär att jag varit fegis i mer än halva mitt liv nu!
Ett jullov för över 20 år sedan tillbringade jag i Kittelfjäll. Den blivande maken var hemma och jobbade och jag hade med mig barnen (två stycken, en sjuåring och en bebis). Vi bodde i ett före detta högfjällspensionat, en gammal knarrande och väldigt stor träkåk just under fjället. Jag läste Stephen Kings The Shining när barnen sov och fjällvinden blåste runt knutarna. Märkligt hur många olika ljud vind kan frambringa. Stundvis lät det som om vargar ylade runt huset och stundvis var det någon lös stupränna som knackade i fasaden. Jag läste, njöt och var vettskrämd. När jag var tillräckligt rädd brukade jag lägga ifrån mig The Shining och läsa någon rar kärleksroman istället. Eftersom jag redan hade sett The Shining på film, så var det ju Jack Nicholson jag såg framför mig, medan hotellet i boken snarare påminde om stället där vi bodde än om hotellet i filmen, förstås.
Så provade jag Parfumerie Generals L'Ombre Fauve och blev genast obehaglig till mods. Det var inte det att den inte luktade gott, för det gör den. Det var något annat, något krypande, smygande som fick mig att tänka på spöken och långa vindlande korridorer med farliga skuggor. En doft, både av fuktigt tegel och betong, men också något djuriskt. En galen Jack Nicholson, ett ensligt hotell, en kall vind. Ja, så märkliga vägar en parfym kan finna. L'Ombre Fauve är doften av min rädsla i det där gamla fjällpensionaten.L'Ombre Fauve är doften av The Shining för mig. Det vore grymt maxat att ta på några droppar L'Ombre Fauve och se på The Shining. Risken finns dock att det skulle bli för mycket, för en fegis som jag. Har läst om andra som tycker att L'Ombre Fauve är en varm, behaglig doft. Jag ler och förundras, känner vi doften av samma parfym? För mig är L'Ombre Fauve en kall, skräckdoft. Och den är det bra! Tvillingarna väntar på mig bakom nästa krök och Jack Nicholson flinar besatt i mitt huvud.
Förutom The Shining är The Blair Witch Project en av de skräckfilmer som gjort störst intryck på mig. Tanken på oändliga, blöt skog som aldrig tar slut är inte så långsökt när man kommer från Norrland. Slutscenen är som etsad på mina näthinnor, åh mamma, vad rädd jag var när jag såg den! Andra kanske tycker The Blair Witch Project är en barnlek och håller på att bryta ihop av skräck när de ser på The Ring, Exorcisten eller Terror på Elm Street, jag råkar tycka tvärtom. Vi har alla olika knappar som triggas av olika anledningar. Blair Witch triggade många av mina.
Jag har i min ägo ett litet rör Wode av Boudicca (jag vill hela tiden att det ska heta tvärtom, men det gör det tydligen inte!). Wode är min skräckdoft nummer två, den luktar kall, ogästvänlig, hemsk, skrämmande och oändlig skog. I skogen vet man aldrig vad som gömmer sig, man snavar över stora, blöta stenar, går vilse och tittar sig över axeln hela tiden, trots att man inte ser något i det ogenomträngliga mörkret. Wode är, precis som L'Ombre Fauve, inte alls någon dålig doft. Den är förfärligt intressant och allt jag kan tänka på när jag har på mig den är The Blair Witch Project och slutscenen! Faktum är att jag inte skulle vilja utsätta mig för att se The Blair Witch Project igen, bara tanken på att göra det och ha på mig Wode, gör mig obehaglig till mods! Tack, men nej tack! Vågar du?
En annan doft med tydlig skräckanknytning är den nyligen provade Serge Noire av Serge Lutens, den är också ytterligt välgjord, men får det att krypa i kroppen på mig. Däremot har jag ingen klockren film eller bok till den. Iallafall måste det vara ett stort och ödsligt liggande gammalt stenslott med kråkor kretsande runt tornen och ja, nåt åt Dracula-hållet skulle kunna funka. Serge Lutens himself skulle säkert kunna göra en alldeles utmärkt Dracula.
Jag är medveten om att de här associationerna är högst individuella, de parfymer jag nämt här ovan kanske är det gladaste, lättaste dofter du vet, eller nåt. Finns det någon parfym som är förknippad med skräck i någon form för dig? Och varför? Använder du den gärna, eller med skräckblandad förtjusning?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar